Sandra
    Går det att studera någon form av ingenjör om man är har svårt för matte eller är det kört? Finns det någon utbildning där som inte innehåller lika avancerad matte

    1 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Sandra,
    utbildningar till högskoleingenjör kräver lägst godkänt betyg i gymnasiekurs Matematik 3;
    utbildningar till civilingenjör - Matematik 4,

    och lägre krav finns inom yrkeshögskola - ex. den här yh- utbildning till ingenjör inom Kalkyl/inköp kräver endast godkänt betyg i Matematik 2.

    Liselotte

    Är det lägre krav på behörighet inom matte vid ansökan till utbildningen, kommer utb. med störst sannolikhet innehålla mindre avancerad matte; så kika gärna på utbildningar inom yrkeshögskola i första hand.

    • : Tack! Jag vet vad behörighetskraven är men in jag ligger på gränsen till att klara de kurserna, kan jag ändå försöka läsa ingenjör ?
    • Anonym Kanin : Man behöver inte ha en fallenhet för att klara av studier i civilingenjörsstudier, men det är bra att man ändå förstår när det förklaras för en tydligt. Det är oftast hög takt inom dessa linjer så att man åtminstone gillar matematik är ett krav, skulle jag tycka. Du kan ju själv titta på ansvariga institutioners hemsidor för att se vilka kurser som man läser och om det är något du är intresserad av? Den enklaste linjen blir väl det du finner intressant själv. Civilingenjörer i industriell ekonomi har exempelvis (på KTH) enbart 19% av sina kurser med matematik och 0% fysik, medan teknisk fysik har 30% matematik och 35% fysik. Jag skulle personligen välja teknisk fysik 100 gånger över industriell ekonomi just för att mitt intresse ligger där. Vad tycker du om?
    • : Tack för svaret! Ska jag vara helt ärlig så vet jag inte riktigt vilken ingenjör jag är intresserad av, det finns så otroligt många och ganska rörigt kan jag tycka men matte är ingen stark egenskap hos mig.. fick D i matte 2 tex. Men det är något med ingenjör som ändå lockar mig.. svårt stt sätta fingret på vad. Vart kan man se vilka ingenjörer som gör vad?
    • Anonym Kanin : Jag vet inte vad andra högskolor förutom KTH ger för kunskaper. Men för KTH gäller " https://www.kth.se/utbildning/jamfor?p= " om du vill jämföra vad man läser och hur mycket av olika saker man läser på deras utbildningar. Om du vill se vad man kan bli EFTER utbildningen så gäller denna länk istället "https://www.kth.se/utbildning". Här är lite statistik över vad KTHs tidigare studenter nu jobbar med " https://www.kth.se/utbildning/arbetsliv/arbetsmarknad-och-lon-1.769 ". Om du är "osäker" som du verkar säga att du är så rekommenderar jag starkt deras "Öppen ingång" program (om du bor i Stockholm), vilket är ett sätt att "testa på" civilingenjörsstudier i ett år där man läser en bred utbud av kurser och därefter väljer sin inriktning under årskurs 2. De kurserna man läser under "Öppen ingång" får man tillgodoräkna sig till examen. Vi säger exempelvis att du kommer på att du vill läsa farkostteknik efter öppen ingång. Då läser du 1 år öppen ingång, 2 år farkostteknik och 3 år på någon valfri masterinriktning.
    • : Tusentack, jag är boende i Jönköping och är mest intresserad av Jönköpings Tekniska högskola , just nu läser jag Ämneslärarprogrammet i Jönköping men känner mig osäker på utbildningen , har däremot inte behörighet att söka ingenjör då jag behöver fysik matte och kemi (läste samhäll på gy). Har du någon erfarenhet av tekniskt basår ? Är det tyngt? Rädd att on jag hoppar av min nuvarande utbidling och sen inte klarar tekniskt basår ..
    • Anonym Kanin : Jag har läst tekniskt-naturvetenskapligt basår vid Uppsala Universitet och tyckte att det var en bra språngbräda inför universitetsstudierna. Tekniska basår är kända för att vara anpassade till just lärosätet i fråga. Förutom kemi 1, fysik 1+2 och matematik 3-4 fick jag även kunskaper i vektoranalys, vilket högskolan i fråga hade mycket av på sina program. Hur tungt det blir beror främst på sin egna personlighet (är man logisk och metodisk i arbetssättet man använder klarar man av nästan allt). Jag länkar nu några videoklipp på hur högskolorna och gymnasier vanligtvis strukturerar upp sin första lektion för att du ska få en känsla för vad naturvetenskap handlar om. För kemi 1 gäller " https://ehinger.nu/undervisning/kurser/kemi-1/lektioner/introduktion/3419-materia-aggregationsformer.html ". För fysik 1 gäller " https://www.youtube.com/watch?v=MVgvAT_9j7w ". För matematik 3c gäller " https://youtu.be/84uS0rgcg_M?list=PLloEvDjFgtoRBSPWn9iXtxf8zThkThFrB ". Kolla nu igenom videoklippen och se hur en "första inblick" i de första kurserna man läser på basåret känns. Det som är gemensamt för alla basår är att takten är snabbare än på gymnasiet eftersom man vill förbereda eleverna inför påfrestningar som kan finnas på civilingenjörsutbildningar etc. Det finns massor av bra material på nätet om just naturvetenskap dock så om man inte förstår sin lärare så kan man alltid räkna med att man ska förstå någon annanstans.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga