Prövning

Senast uppdaterad: 2021-05-04

Tillbaka

När man säger "prövning" menar man oftast "betygsprövning" som även kallas för "särskild prövning". Prövningar kan man genomgå i de flesta grundskole- och gymnasiala kurser. Särskilda prövningar (betygsprövningar) kan man göra på den grund- eller gymnasieskola som man studerar på eller på en Prövningsenhet (som finns i vissa kommuner, exempelvis i Göteborg). Om man inte läser på någon skola och vill göra prövning, vänder man sig till Komvux för att få reda på hur prövningsverksamhet är organiserad i just den aktuella kommunen. 

Ibland använder man begreppet "extern prövning" för att beskriva en situation när man genomgår prövning efter att ha fått Examensbevis från gymnasiet eller från Komvux och då prövas man i urvalsgrupp BII*** för de sökande till högskolan som kompletterat sina utbildningsdokument. Om man gör en "vanlig prövning" d v s innan man har fått Examensbeviset prövas man vid ansökan till en svensk högskoleutbildning i urvalsgruppen BI eller BIex** (för de sökande som har betyg utan kompletteringar). 

Oavsett om man gör prövningar på sin skola, på Prövningsenheten eller på Komvux alt hos en privat utbildningsanordnare dit man kan bli hänvisad i vissa kommuner, är betygen lika mycket värda som om man läste kurser och fick betyg i dem på en grundskola, gymnasieskola eller på Komvux.

Det förekommer att avgifter tas och en ganska vanlig avgift är på 500 kr per prövning. Ibland kan man få göra prövning kostnadsfritt men det är varje kommun som bestämmer vilka regler gäller kring avgift för prövningar. Oftast kan man bli avgiftsbefriad om man är folkbokförd i kommunen och prövar i just den aktuella kursen för första gången samt om man sedan innan har icke-godkänt betyg i samma kurs (IG eller F) och om den kursen dessutom krävs för behörighet till vidare utbildning. 

Lite olika upplägg för prövningar förekommer i olika kommuner. Vanligtvis utförs prövningen av två lärare, där en är medbedömare. Varje prövning består oftast av skriftliga uppgifter och prov, samt en muntlig tentamen.  Det skriftliga provet utförs oftast först och sedan /ofta 1-3 veckor senare/ när läraren har rättat till det skriftliga delen av prövningen, får man tid för att genomföra den muntliga delen.
Det som är bra att ta reda på genom att läsa på kommunens hemsida och i fall info inte går att hitta där, ställa följande frågor:

   1. vilka kurser kan man göra prövning i?

   2. hur långt innan prövningstillfälle måste man göra ansökan/anmälan till prövningen? när är sista dag att betala avgift för prövningen?

   3. kan man bli avgiftsbefriad? vilka krav måste man uppfylla för det?

   4. får man pengarna tillbaka eller skjuta på prövningen (ändra datum till senare) i fall man inte kan genomföra prövning pga sjukdom eller pga en annan orsak?

   5. får man tillgång till handledare? finns det en eller flera obligatoriska träffar med handledare?

   6. vilken kurslitteratur rekommenderas?

   7. hur långt efter prövningstillfälle och på vilket sätt får man veta resultat?

   8. var, hur och när får man betyg i kursen efter prövningen?

Reglerna kring prövningar varierar i olika kommuner: t.ex. i vissa kommuner kan man göra Anmälan till prövning bara under vissa Anmälningsperioder, medan i andra - kan man anmäla sig kontinuerligt under hela läsåret. Man behöver inte vara folkbokförd i kommunen för att ha rätt att göra prövning samtidigt som det ändå kan spela roll vilken kommun man är folkbokförd i, t.ex på grund av att den som inte är hemmavarande i kommunen, inte kan bli avgiftsbefriad. 

Det som är ganska vanligt förekommande är: 

- man måste anmäla sig och även betala avgift för prövningen minst 3 -4 veckor innan prövningstillfälle; 

- man får inte pengarna tillbaka om man får icke-godkänt betyg på prövningen. 

Angående tillgång till handledare är det olika: i vissa kommuner finns det ingen tillgång alls, utan det är enbart självstudier som man är hänvisad till medan det i andra kommuner erbjuds "handledartimmar" då behörig lärare finns tillgänglig under vissa timmar varje vecka och ibland finns det till och med obligatoriska träffar med handledare, i alla fall minst en obligatorisk träff: på den berättar handledaren vilka krav som ställs, vilken litteratur som rekommenderas och den som skall göra prövning kan få svar på sina frågor om vad som gäller kring prövningen.

Enligt Skolverket, får grundskole- och gymnasieelever göra prövningar på sina skolor under tiden de studerar på skolan - i fall kursen finns inskriven i elevens individuella studieplan men eleven inte hade möjlighet att delta i undervisningen (t.ex. på grund av sjukdom) och av den anledningen inte kunde få ett godkänt betyg. 

Prövningar i grundskolekurser för grundskoleelever är sällan förekommande. Det är mycket vanligare på gymnasieskolor och för vuxna studerande, som ofta gör prövningar i gymnasiala kurser men ibland vill pröva även i grundskolekurser: t.ex i en kurs som heter Svenska som andraspråk grund. 

En gymnasieelev som har fått betyget ”F" på en avslutad kurs får göra en så kallad "F-prövning" så länge eleven är inskriven på ungdomsgymnasiet. F-prövning får göras tills eleven erhållit betyget E eller högre, det vill säga det är fullt möjligt att få ett högt betyg (t.ex. A) på F-prövningen. En F-prövning kan bara göras på en hel kurs. Prövningen kan vara muntlig och/eller skriftlig & kan också innehålla laborativa moment och/eller andra praktiska färdighetstest. Dessa får i så fall göras i samråd med ansvarig lärare, oftast ca 2-3 veckor efter den ordinarie prövningen (dvs efter det att den muntliga/skriftliga delen av prövningen är godkänd).

En vanlig praxis är att gymnasieskolorna låter sina före detta elever under ett års tid efter det att de slutade på skolan, göra F-prövningar - i fall de kurser behövs för att kunna få ut gymnasieexamen och om läraren gör bedömning att eleven har en rimlig chans att uppnå godkänt betyg genom prövning. Prövningar är då oftast organiserade på det viset att det är vid vissa utvalda tillfällen, t.ex under en vecka i mitten av höstterminen som eleverna får genomföra prövningar. Eleven får, alltså, inte ställa krav på datum då prövningen på en gymnasieskola genomförs och skolan kan i stället för att ge möjlighet att göra prövning på skolan för en före detta elev, hänvisa till Prövningsenheten eller till Komvux (i de kommuner där inte någon speciell Prövningsenhet finns).

Ibland får man svar "Nej, det går inte att genomföra prövning i den kursen" från Komvux eller från Prövningsenheten och frågan är i så fall vad kan man göra i den situationen om man känner att man behöver få betyg i kursen. Fråga SYV har undersökt den frågan med Skolverket, som svarade att det är den kommunala vuxenutbildningen i kommunen som beslutar om de har lärare som kan genomföra prövning i kursen. Om kommunen ger undervisning i t.ex Samhällskunskap 2 bör de kunna genomföra prövning i Samhällskunskap B (motsvarande gammal kurs) eftersom det enligt "motsvarandelistan" är att anse som motsvarande kurs. Prövningar i "gamla kurser" får genomföras fram t o m 30 juni 2016 och sedan är det endast prövningar i den "nya kurser" som får genomföras. ****Ett råd som Skolverket ger till den som fick Nej i en kommun är att uppsöka en annan kommun och begära prövning där.
Om man vill klaga på beslutet från Komvux ska man kontakta utbildningsförvaltningen i kommunen eftersom det är den förvaltningen som ansvarar för den kommunala vuxenutbildningen. I detta sammanhang är det bra att ta upp att man har rätt att pröva i en kurs om det finns en behörig lärare som kan genomföra prövningen.

Behöver man ha ett svenskt personnummer och/eIIer vara foIkbokförd i någon kommun i Sverige för att ha rätt att göra prövningar?
Vi stäIIde den frågan tiII SkoIverket och fick svar via epost den 9 januari 2017 som Iyder:

"Den som är bosatt i landet och vill ha betyg från kommunal vuxenutbildning ska ha möjlighet att genomgå prövning i alla kurser som det sätts betyg på och i gymnasiearbete. Regleringen om detta hittar du i skollagen (2010:800) 20 kapitel 40§.

Vem som i skollagens mening ska anses som bosatt i landet och därmed har rätt till utbildning regleras i skollagen (2010:800) 29 kap. 2 §.

Länk:
http://www.skolverket.se/regelverk/skollagen-och-andralagar

Om du har fler frågor är du välkommen att kontakta Skolverkets upplysningstjänst på 08-527 332 00."

Direkt Iänk tiII info om Prövningar på Skolverkets hemsida finns här.

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

** BIex är en tillfällig urvalsgrupp vid antagning till högskoleutbildningar i Sverige, som kommer att upphöra efter antagningen till vårterminen 2017.

*** BII (kompletteringsgruppen) är inte en sämre urvalsgrupp, utan en annan grupp vid antagning till högskoleutbildningar i Sverige. Det är sant att det oftast krävs högre Meritvärde för att komma in på en högskoleutbildning om man konkurrerar i BII. Men det finns exempel på att det kan vara tvärtom: lägre antagningsgräns för BII än för BI (icke-kompletteringsgruppen, dvs där sökande prövas som har betyg utan kompletteringar) och/eller i BIex-gruppen. Om det blir lättare att komma in i BI, BIex eller i BII till en viss högskoleutbildning i framtiden, är det ingen som vet.  Kan man få in alla behörighetsgivande kurser och eventuellt även kurser som ger Meritpoäng i ett och samma betygsdokument, är det att föredra ty det även sparar tid (man läser på gymnasienivå under kortare tid). Läs mer om olika urvalsgrupper vid antagning till Svenska högskolor/universitet på Antagning.se.

**** Exempel på "gamla kurser" är Svenska A, Matematik D och Samhällskunskap B. De "nya" motsvarande kurser heter Svenska 1, Matematik 4 och Samhällskunskap 2.
 

Tillbaka