Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiet' (674 st.)

    • En nyfiken tjej

      Behöver jag läsa om 1 år när jag börjar på korr?

      Hej! Jag har blivit preliminärt antagen på Korrespondensgymnasiet och kommer då börja till hösten om jag nu blir antagen. Undrar därför ifall jag har med mina betyg från 1:an på mitt nuvarande gymnasium trots att de inte är satta förrän i maj? Då det stod att min ansökan baseras på betygen...

      Milla : : Hej!satta betyg gäller tillsvidare och om du har godkända betyg behöver du inte läsa samma kurser igen. Du kan alltså ta in dina redan godkända kurser i examensbeviset som du senare tar från "Korr-on-line".
    • Beijer

      Yrkesutbildning Yrkeshögskola ?

      Hej jag har jobbat som lärare i snart 20 år. Nu vill jag ändra inriktning i min karriär och bli svetsare. Jag funderar på om det är möjligt att gå svets grund 100p för att se om det är något för mig eller inte. Är det...

      Milla : : Hej,se om yrkesutbildning till Svetsare finns på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. Om den utbildning finns, då är det rimligt att anta att även kursen Svets grund, 100 gymnasiala... Läs hela svaret
    • Marcel

      Söka Komvux kockutbildning trots gått ur gymnasiet - behörig för CSN?

      Hej! Jag går snart ut min gymnasieutbildning (Spelutveckling) och det är oklart om jag kommer kunna ta ut en examen då jag har F i några ämnen. Jag har däremot alltid velat jobba med något som har med mat att göra. Min dröm är att...

      Milla : : Hej!Söka kan alla till alla utbildningar, det kan man inte förbjuda. Om man blir antagen eller inte är en annan fråga. Det kommer komvux i den kommunen där du... Läs hela svaret
    • Helado

      Utbytesår i gymnasiet?

      Hej! Jag ska inte välja gymnasium förrän om 9månader men det finns olika saker jag vill göra på gymnasiet och jag vill inte stressa, så jag samlar på mig information nu så jag kanske har det lättare att välja gymnasium sen. Det finns olika saker jag gärna hade velat göra på gymnasiet och en...

      Milla : : Hejsan,att klara av gymnasial utbildning och få ut examensbevis kan en elev som läser ett år utomlands (på en svensk gymnasieskola utomlands). Det finns tyvärr endast några få svenska... Läs hela svaret
    • jagvetintevadjaggör

      Byta från restaurang till samhäll?

      Hej! Jag går i tvåan på restauranglinjen, och jag känner att jag är fruktansvärt fel ute. Jag mår sjukt dåligt i detta och vill verkligen inte jobba inom restaurang i framtiden. Jag trodde att detta var vad jag ville i nian, men det har helt...

      Milla : : Hej!Jag vill börja svara med att nämna möjlighet att läsa in gymnasiekompetens på en av folkhögskolorna. Om du under året 2024 fyller 18 år, då är du inte för ung... Läs hela svaret
    • coola07an

      Tenta av/göra nationellt prov i kurs?

      Hej! Jag och nästan hela min klass upplever att vi har fått alldeles för låga betyg i engelska (tex låg jag på A i 9-an och nu får jag E eller om jag har tur ett lågt D i ämnet (en5)). Jag undrar därför om det rimligtvis borde finnas någon möjlighet att göra nationellt prov i kursen eller att...

      Milla : : Hej,betygssättningen är Lärarens kompetens. Som studie- och yrkesvägledare har jag inte bland mina arbetsuppgifter att sätta betyg; och i utbildning till SYV ingår inte lära sig... Läs hela svaret
    • coola07an

      Orättvist bedömd i engelska 5?

      hej! Jag låg alltid på A (kanske något B här och där) i engelska i grundskolan, men nu i 1:an när jag har engelska 5 får jag alltid E eller kanske ett svagt D på både min muntliga och skriftliga förmåga. Jag är rätt säker på att jag inte fick glädjebetyg i grundskolan (de flesta fick inte A i...

      Milla : : Hejsan,Det låter verkligen frustrerande att du upplever att ditt engelskbetyg inte återspeglar din verkliga kunskapsnivå. Men jag som är SYV sätter inga betyg och har inom min utbildning till SYV... Läs hela svaret
    • Nela

      Kan jag gå moderna språk i en annan kommun?

      Hej! Jag går just nu årskurs 1 på gymnasiet. Just nu läser jag mitt modersmål som moderna språk steg 3 och har även valt det som i-val till år 2., alltså läser jag inte spanska, franske eller tyska utan jag läser mitt hemspråk. Jag har tänkt byta gymnasiet till nästa år, och den jag vill...

      Milla : : Hej,som regel läser gymnasieelever alla kurser på sin egen gymnasieskola. Men rektor på gymnasieskolan kan besluta om att köpa in undervisning för en elev på en annan gymnasieskola... Läs hela svaret
    • noura.ejaz

      Kan jag välja urdu som modersmål i tvåan på gymnasiet?

      Hej! Jag undrar om det är möjligt för mig att ta urdu som modersmål och ersätta det med franskan. Franskan går super dåligt för mig och hela min klass. Detta skulle vara mycket bättre för min mentala hälsa. Min mamma talar urdu. Det...

      Milla : : Hej,i SA (alla inriktningar på det programmet) ingår två kurser inom Moderna språk som obligatoriska. I programplanen för SA >> ser man 200p.Moderna språk under... Läs hela svaret
    • Utbytesår i USA

      Kan man gå 3:an i usa?

      Hej! Jag hade tänkt att åka ett utbytesår i usa i 3:an av gymnasiet. Men många organisationer påstår att man ska vara mellan 15-18. Hur fungerar det? Jag kommer vara 18 i 3:an men fyller även 19 under vårterminen av 3:an.

      Milla : : Hej,om du vill få ut Examensbevis från en svensk gymnasieskola då kan du inte gå ett av de tre gymnasieåren i USA, utan du åker till USA "mellan" årskurserna, t.ex att du går... Läs hela svaret
    • Kire

      Hur blir ämneslärare behöriga i fördjupningskurser som retorik?

      Hej, Jag undrar hur gymnasielärare blir behöriga i att undervisa fördjupningskurser som retorik, skrivande, medicin osv. Jag har uppfattat det som att behöriga svensklärare får undervisa i sånt som retorik men det är svårt att hitta information...

      Milla : : Hej,lärarbehörighet är "föränderlig"... alltså ändras reglerna ibland. Det som gäller idag behöver inte gälla om 5 år,... Läs hela svaret
    • 17 årig kille

      Har intresse för en helt annan utbildning?

      Hej! Jag går andra året just nu på ekonomiprogrammet. Men jag har insett under senaste tiden att jag vill inte arbeta med ekonomi och är inte så jätteintresserad av det faktiskt. Jag vill bli dermatolog eftersom jag brinner för hudvård och hårvård. Jag undrar därför hur ska jag gå till väga...

      Milla : : Hej,För att bli dermatolog, som är en specialistläkare, måste man först utbilda sig till läkare. Det finns dock andra yrken som på olika sätt jobbar med... Läs hela svaret
    • Eira

      Naturvetenskapsprogrammet & sedan distans utbilda sig gymnasielärare?

      Hej, Jag går i 9an och har sökt till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Jag vill gå med inriktning natur-samhäll. Därför undrar jag om det går bra att utbilda sig till gymnasielärare efter studenten på denna linjen och vilken...

      Milla : : Hejsan,så roligt att du vill bli lärare! Sverige behöver fler lärare! Gymnasielärare kan vara behöriga i olika ämnen. På gymnasiets yrkesprogram... Läs hela svaret
    • Isac

      Vad krävs för att bli Radiolog?

      Hej! Jag går första året på gymnasiet estetiskaprogrammet med inriktning på "Bild och Form" och jag undrar vad som krävs/är det fortfarande möljigt för mig att studera till att bli radiolog? Vilka kurser krävs för att komma in på läkarelinjen, hur många poäng osv? Tack! :-)

      Milla : : Hej!Radiolog är en av möjliga specialiseringar för en specialistläkare. Du måste därför först få ut läkarexamen och läkarlegitimation för att sedan... Läs hela svaret
    • Maribel

      Ekonomi juridik eller samhäll juridik?

      Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan ekonomi o samhäll juridik i gymnasiet. Är det stora skillnader mellan de? Är det lika mycket plugg på båda? Lär man sig mycket om företag i ekonomi juridik.? Är det något man lär sig mer i de...

      Milla : : Hej,EK/nationell inriktning Juridik inkluderar som obligatoriska bland annat alla de kurser som är inriktningskurser för inriktningen Juridik och det är obligatoriskt på alla gymnasieskolor;i SA... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga