J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'läkarlinjen' (97 st.)

    • Ella11

      Höja min merit på Komvux?

      Hej! Jag vill höja mitt meritvärde så att jag kan komma in på läkarlinjen! Under min gymnasietid gick jag vård och omsorg och fick därför aldrig möjligheten att läsa speciellt många meritkurser som gav poäng. Detta har gjort att...

      Milla : : Hej,ditt jämförelsetal (snittbetyget) är idag 19.7 (utifrån information som finns i din fråga); om du får A-betygen i både Spanska 3 och 4, blir ditt nya snittbetyg (jämförelsetal)... Läs hela svaret
    • Liker

      Plugga läkare i Rumänien ?

      Hej! Jag är en gymnasiestudent i sitt tredje och sista år, och vill bli läkare. Men mitt första år gick lite sådär (fick 17.2 om man räknar bort 2.5 extra), men andra och nu tredje året går galant och landar på 21.2 (18.7 om man...

      Milla : : Hej!Mitt bästa råd är att du vänder dig direkt till det universitetet där du vill läsa (där du vill bli antagen); de på sin egen skola vet nog hur de gör antagning och kommer... Läs hela svaret
    • AQ

      läkarprogrammet i danmark?

      hej, jag är i ansökningsprocessen att komma in på läkarlinjen i Danmark. jag vill veta lite gällande antagningsstatistiken och hur svårt det är att komma in där i jämförelse med Sverige. Fick 16,7 i snitt (utan extra merit) och fått ungefär 1,1 på hp som jag gjort två gånger. Vet att de har...

      Milla : : Hej!Mitt råd är att du ställer dina frågor till "Öresund direkt" (deras avdelning som heter "Jag vill studera i Danmark") - se information... Läs hela svaret
    • AddiPaddi123

      Räknas prövningsbetygen in i meriten?

      Hej!:) Jag håller på att göra prövningar i kemi 2, biologi 2, fysik 2 och matematik 4 (för att få behörighet till läkarprogrammet) eftersom jag gick ekonomilinjen på gymnasiet. Gör alltså de istället för basår. Vad jag undrar är kommer betygen jag får på prövningarna räknas in i mitt...

      Milla : : Hej,jag undrar varför du inte söker läsa kurserna kemi 2, biologi 2, fysik 2 och matematik 4 på komvux (eller inom basåret på en folkhögskola eller ett universitet)? Du... Läs hela svaret
    • Förvirradstudent123

      Hur påverkas mitt meritvärde?

      Hej, Jag har studerat ekonomi på gymnasiet, och sen gjort ett naturvetenskapligt basår som ger mig behörighet till naturutbildningar. Jag har som ambition att söka läkare till hösten, men innan dess vill jag läsa på komvux för att fila på...

      Milla : : Hej,i den situationen du beskriver blir det så här: betyget i kemi1 kan inte räknas in. Betyget i kemi2 kommer räknas in ENDAST OM DET HÖJER DITT MERITVÄRDE. Om det är så att du... Läs hela svaret
    • AddiPaddi123

      Kan man börja läkarprogrammet i USA?

      Hej jag har nyligen tagit studenten och vill börja på läkarprogrammet, som ex KI. Men, jag undrar om det skulle gå att gå motsvarande läkarprogram i USA? Vilka skolor då och var ansöker man? Tack!:)

      Milla : : Hej!Att påbörja ett läkarprogram i USA skiljer sig en hel del från hur man utbildar sig till läkare i Sverige. I USA krävs det först en så kallad ”pre-med”... Läs hela svaret
    • Apollo

      Är det garanterat att komma in med 1,7 på läkareprogrammet?

      Hej! Jag tänkte att eftersom det är många som gör HP provet så är det rimligt att det är också många som har fått höga poäng som 1.7. Jag vill komma in på karolinska, där behövs det 1.7; om jag får 1.7 på Högskoleprovet och som tur de har samma antagnings poäng igen är det då garanterat att jag...

      Milla : : Hej!om antagningsstatistik visat 1.7 i HP-urvalsgruppen, då betyder det att minst en person kom in med 1.7 och alla som hade högre kom in. Det betyder, alltså inte att alla som... Läs hela svaret
    • AddiPaddi123

      Kan man göra prövningar istället för basår till läkarlinjen?

      Hej! Jag undrar om det går att komplettera naturämnena som behövs till läkarlinjen genom bara prövningar och inte ex komvux eller basår? Jag gick ekonomilinjen i gymnasiet och har då inte gjort ex biologi 2, fysik2 , matte 5 osv. Kan jag då strunta i ett basår eller komvux och bara plugga själv...

      Milla : : Jo, du kan göra prövningar i Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2 och Matematik 4 - och du behöver inte göra prövningar eller läsa underliggande kurser, t.ex biologi1 eller... Läs hela svaret
    • Deltaztorm

      Går det att söka läkarprogrammet i danmark med betyg ifrån komvux?

      Hej gick ut NA i gymnasiet med ofullständiga betyg och undrar om det går att söka in på läkarprogrammet i Danmark (Köpenhamn) med min upplästa betyg ifrån Hermods (Komvux) har läst Bio1,2 Fy1,2 Kemi1,2 samt tom Ma5 och Engelska 7.

      Milla : : Hej!Mitt bästa tips är att du frågar Öresund direkt som är experter på att ge information om studier i... Läs hela svaret
    • elsamra

      Läkarstudent utomlands, kan jag byta till Sverige?

      Hej, jag är nu nästan färdig med mitt första år i läkarprogrammet, men studerar utomlands och undrar ifall det hade varit möjligt att byta till samma utbildning i Sverige, utan att behöva ansöka med mina svenska betyg från gymnasiet eller...

      Milla : : Hej!Kontakta studievägledare på de institutioner där läkarprogrammen - i Sverige - ges, är mitt råd. Men jag tror tyvärr att du får Nej som svar på din... Läs hela svaret
    • Elizabeth

      Läkarprogram Sverige, vad är skillnaderna?

      Hej! Jag fick höra att olika universitet i Sverige har olika upplägg gällande läkarlinjen, vissa har gruppdiskussioner flera gånger om veckan och andra inte alls, och även uppläggen av tentor är olika. Var kan jag läsa om de olika skillnaderna? Jag är mest intresserad av Linköping, Göteborg,...

      Milla : : Hej, Innehåll i läkarprogrammen på olika lärosäten i Sverige är detsamma men upplägg inom varje kurs kan skilja sig åt.Läs på utbildningarnas egna... Läs hela svaret
    • Agnes

      Några konsekvenser för underkänt i fysik 1 men godkänt i fysik 2?

      Hej! Jag går tek/nat-basåret. Tyvärr fick jag underkänt på fysiktentan i fysik 1. Framtida tanken är att söka läkarlinjen. Skulle bara vilja dubbelkolla om det är så att det egentligen inte spelar någon roll när jag ska söka läkarlinjen om jag har klarat fysik 1 eller inte? Dvs kommer jag...

      Anna: : Hej Agnes,om du tar studiemedel så är det önskvärt att du får godkända betyg i alla kurser som du läser under tiden du får studiemedel (från... Läs hela svaret
    • förälder123

      Hur viktigt är meritpoäng för moderna språk för läkarlinjen?

      Hur viktigt är det att få meritpoäng för moderna språk när man tex vill komma in på läkarlinjen eller civilingenjörslinjen? Kan man komma in utan att läsa språk/få de meritpoängen? Vad händer om man väljer bort språk efter år 1 i gymnasiet? hur många poäng kan man max få för moderna...

      Anna: : Hej Carina Anna!Du ställer några frågor i samma fråga. Jag ska försöka svara på alla dina frågor.Du frågar: "Hur viktigt är det att... Läs hela svaret
    • Alexander

      Högre antagningspoäng förr?

      Hej! Hur kommer det sig att det krävdes högsta möjliga meritvärde för att komma in på läkarprogrammet förr (perioden 2008-2013) medan det numera krävs 21,5-22,3 för att komma in? Har skol/betygs- systemet förändrats eller är det bara en slump?

      Anna: : Hej Alexander!gymnasieelever läste t o m året 2013 mot ett Slutbetyg och kurserna i det dåvarande systemet hade betygsskala IG-G-VG-MVG.Från året 2014 läser gymnasieelever mot Examensbevis och... Läs hela svaret
    • Thorsten

      Hur många b kan jag få och komma in på läkarlinjen?

      Hej! Jag vill konkret fråga hur många B-betyg jag kan få och ändå komma in på läkarlinjen. Jag har läst i tidigare trådar att man behöver A i alla ämnen, vilket inte verkar stämma. Om jag får Exempelvis 4-5 B borde inte det resultera i ett snittvärde på ca 22,00 (om jag får full merit)?...

      Julia: : Hej Thorsten,de kurser som väger tyngre är de som är större (volymmässigt). T.ex är teknik1 och fysik1a är exempel på större kurser; de är på 150... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga