J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'motsvarande mattekurser' (9 st.)

    • Tova

      Behövs matte 2 för att komma in på detta universitetsprogram?

      Hej! Jag vill studera Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys på universitetet, och i spalten om särskilda behörigheter för att kunna komma in på programmet står det såhär: "Matematik B och Samhällskunskap A eller...

      Anna: : Hej Tova,du måste få godkänt betyg i matematik2a eller 2b eller 2c.Matematik B är en gammal kurs som upphörde under året 2016, men det finns fortfarande... Läs hela svaret
    • Cecilia

      Vad ska jag läsa för Matematik B?

      Hej. Jag läste samhäll internationell programmet 2010-2013 Jag vill läsa upp Matematik B betyg från gymnasiet på komvux då jag fick IG i detta. Idag heter ju Matematik B någonting annat? Matematik 1a,2abc etc. Vilken matematik är det jag ska...

      Milla : : Hej Cecilia;jag tycker du ska läsa Matematik 2a.Annars så alla kurser Matematik 2 (2a och 2b och 2c) är "motsvarande" en gammal kurs Matematik B, men 2a är lite lättare och... Läs hela svaret
    • H

      Motsvarighet - gymnasiekurser i Finland?

      Hej! Jag studerar vid universitet i Sverige, men tänkte byta till ett annat ämne. Min tidigare utbildning från Finland som jag kommit in på universitetet här i Sverige med är yrkesskola samt enstaka gymnasiekurser från Finland för att komplettera...

      Julia: : Hej H,innehåll i den svenska gymnasiekursen matematik 3 kan du se på Matteboken.se/lektioner/matte-3  
    • Erika

      Motsvarande kurser vid programbyte?

      Hej! Jag undrar om det går att byta från ett yrkesprogram till ett estetiskt program och tillgodoräkna sig kurserna Historia 1a1, Matematik 1a, Naturkunskap 1a1 och Samhällskunskap 1a1 inom det estetiska programmet? Eller måste eleven läsa Historia 1b, Matematik 1b osv?

      Milla : : Kurser i matematik på nivå 1 får fritt bytas mot varandra, så det går bra att ha matte 1a i examensbevis från ES. Historia 1a1 och 1a2 utgör tillsammans His 1b. Så eleven kan... Läs hela svaret
    • Valentin

      Jag har läst matte 2c jag ska byta linje kan jag läsa 2b då?

      Hej! Jag har gått 1 år på naturvetenskapliga linjen och har därmed läst matte 2c. Efter sommaren ska jag byta till estetiska linjen och kan då med hjälp av i val kan jag teoretiskt sätt läsa matte 2b. Funkar detta?

      Julia: : Hej Valentin,matematik 2c och 2b kan ej ingå i samma Examensbevis. Om du får betyg i matte 2b kan det betyget finnas i ditt examensbevis, men då kan du inte samtidigt i samma... Läs hela svaret
    • Elin

      Kan jag göra en prövning i estetisk verksamhet?

      Hej, jag har som mål att komma in på Psykologprogrammet i Göteborg. Jag måste komplettera mina betyg(göra några kurser för meritpoäng samt höja mina betyg genom några prövningar) då det krävs 22,5 för att komma in. Jag gick gymnasiet 2007-2010 och hade Estetisk verksamhet 50 p, dessutom som en...

      Daniel: : hej i TabeII för utbyteskompIettering<<< kan man se viIka "gamIa" kurser som har motsvarighet i de nya kurserna. En kurs ESTETISK ORIENTERNG har motsvarande kurs, men inte en kurs "estetisk... Läs hela svaret
    • Johanna

      Vad motsvarar matte b i det nya betygssystemet?

      Hej! Jag tog studenten 2011, alltså för fyra år sedan. Och nu är det så att jag vill plugga upp matte b (gick naturvetenskaplig linje) som va en kurs på 50 poäng. Men förstår inte vad det motsvarar i dagens nya betygssystem, matte 2c? Men den kursen är tydligen på 100 poäng.....Förklara gärna detta!

      Milla : : Hej! alla kurser i matte är sedan reformen 2011-12 på 100poäng. matte B motsvaras av matte 2, men det finns tre spår: a, b och c och du kan läsa 2a, 2b eller 2c. c-kurser i matte är de mest avancerade och b är medelsvåra. mvh Milla SYV 
    • Markus

      Matematik 2a/2b/2c?

      Hej! Om det står att behörighetskraven till en universitetslinje är matte 2a/2b/2c, räcker det då att ha läst 2b eller måste man ha läst 2c också? Mvh Markus

      Anna: : Hej Markus! Om det står att behörighetskraven till en universitetsutbildning är matte 2a/2b/2c - då betyder det att man måste ha godkänt betyg i Matematik 2, och om det är 2a, 2b eller 2c - spelar ingen roll, dvs det är helt OK att man har godkänt betyg i matematik 2b. Bästa hälsningar ANNA
    • K

      Matematik 3c Ellet 4?

      Hejsan! Jag ska söka till en utbildning på högskolan där jag behöver ha läst matematik 3c alt. matematik D för att vara behörig. Jag gick ut gymnasiet med de gamla kurserna och har läst till matte C. Jag har läst på internet stt matte 3c motsvarar matte C, vilket jag har betyg i! Jag hade tänkt...

      Julia: : Hej K! Om det i behörighetskraven står att du behöver ha läst Matematik 3c alt Matematik D då behöver du skaffa dig godkänt betyg i en av de kurserna (3c eller D). Det kan du göra bl a genom att göra PRÖVNING på Prövningsenheten eller... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga