Alena
    Jag ska börja årskurs 2 på gymnasiet och läser utökat. I årskurs 1 så tentade jag av franska 3 och la till spanska 1. Nu i årskurs 2 så vill jag tenta av franska 5 (för att läsa franska 6) och spanska 2 (för att läsa spanska 3). Jag tänker även läsa ENG 7 i åk 3 (som på något sätt blir utökad kurs trots att jag valde den som I-val) och möjligtvis latin i åk 2 om jag får möjligheten.

    De språken som jag valt att tenta av ser jag inte riktigt som utökade kurser, eftersom det är samma studietid fast på en mer avancerad nivå. ENG 7 vill jag läsa för meriten och latin är självklart en bonus om möjligheten finns.

    Nu till min fråga, är det gynnsamt att läsa utökat program? Är det något som väcker beundran hos universitet och som utmärker en från en vanlig gymnasiestudent? Jag undrar även på vilket sätt utökade kurser synliggörs i examensbevis, finns de med där på samma sätt?

    Om det är till någon hjälp så vill jag läsa juridik eller internationella relationer i framtiden. Jag önskar också att arbeta internationellt, men vet inte om jag vill studera i Sverige eller utomlands. Jag har även A i de ovannämnda kurserna.

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej Alena!

    Vid ansökan till högskola/universitet i Sverige, om man söker på "vanligt sätt" dvs på betyg i Betygsgruppen, så räknas Utökade kurser in i Jämförelsetal endast i 2 fall:

    1) om de krävs för Särskild behörighet

    eller

    2) om de meritpoäng.

    I alla andra fall, så ser man betyg i U-kurser i Examensbeviset (kurserna är markerade med "U") men det är endast MERITVÄRDE som spelar roll. Och Meritvärde är det summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen. I fall man inte har några meritpoäng, då blir Meritvärde = Jämförelsetal.

    Men det kan ibland finnas Alternativt urval>>. Den finns bara ibland och högskolorna bestämmer själva om de ska ha det eller ej och det ändras från år till år. Om det finns urvalsgruppen AU just till den utbildning du söker, då kan det spela roll för att där tittar de på betygen och ofta också genomför en eller flera Intervjuer och då kan man både skriva och berätta att man läst fler kurser än nödvändigt, vilket är ofta ett stort PLUS. Men i fall man inte har gjort Högskoleprovet, är man inte behörig att söka i AU urvalsgruppen (i alla fall allt som oftast ställs det kravet på att ha ett giltigt resultat av HP).

    Vi rekommenderar allmänt att man i första hand ska försöka uppnå så höga betyg man kan i alla sina vanliga kurser för det är det som gör mest "nytta" sedan när man söker till högskola/universitet i Sverige.

    Hur de bedömer dina betyg utomlands, är det jättesvårt att säga. Det kan inte vara till någon nackdel, att du har läst "för mycket", men om det blir en fördel, vet jag inte. Det beror nog på - vilket land det är och vilket universitet du söker till.

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig i att planera dina studier!

    Hälsningar

    Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med 'grundläggande behörigheter' (6 st.)

    • Noor

      Gymnasiearbetet?

      Hej Jag har fått F på gymnasiearbetet och jag undrar om man kan söka till högskola utomlands och i det landet där jag vill söka i har inte krav på gymnasiearbetet. Kan då komma in även om man har f i det?

      Anna: : Hej Noor,olika länder kan ha olika krav på behörighet. Fråga den skolan där du vill läsa.I Sverige får du inte ut examensbevis från gymnasiet eller från komvux om du inte (bland annat) får godkänt betyg på gymnasiearbetet.
    • Mia

      Multipliceras med 1,15? Var finner jag den information?

      Har gymnasiebetyg från 1995. Ämnena hade då följande exempel: Hotell & Restaurang Företagsekonomi A - 30 poäng Näringslära A - 30 poäng Varmkök - Grundkurs - 90 poäng Osv... Har nu fått till mig att följande...

      Mikael: : Hej Mia,om din fråga gäller ansökan till högskolestudier med avgångsbetyg från gymnasiet året 1995, så finns information om vad som gäller på... Läs hela svaret
    • Faduma

      Utländska yrkesexamen?

      Hej. Jag har en väninna som har utländska yrkesexamen och hon vill bli behörig till högskolan. Hon har kompletterat svenska 3 och engelska 6. Hon vill söka till socionom utbildningen. Vad ska hon göra?

      Julia: : Hej,jag råder ansöka om bedömning av hennes utbildning hos UHR - universitets-och högskolerådet.Hon kan också boka tid med SYV på komvux i den kommunen där hon är folkbokförd.... Läs hela svaret
    • sara

      Går el och energiprogrammet och vill läsa vidare?

      Hej jag går på praktiska gymnasiet inom el och energi, alltså jag går på lärlingsprogram och jag vill läsa vidare. Jag går i andra året nu min skola har ingen inriktningar och jag vill specialisera och bredda mig ytterligare inom programmet jag vill fördjupa och jag vill välja automation som...

      Anna: : Hej Sara,om du inte är beredd att försöka byta till en annan skola, måste du acceptera att du kanske inte kan läsa alla de kurser som du önskar... Ingen skola kan erbjuda alla... Läs hela svaret
    • Laura

      Grundläggande behörighet för högskola?

      Hej! Jag hade Matematik 1b i gymnasiet men fick ett F i den kursen. För grundläggande behörighet på högskola står det att jag behöver Matematik A. Går det då med Matematik 1a? (Jag gör då en prövning på Komvux.) Eller behöver jag göra en prövning i Matematik 1b för att jag hade det i mitt...

      Julia: : Hej Laura, för Grundläggande behörighet behöver du få ut EXAMENSBEVIS. I examensbeviset är godkänt betyg i matematik 1 ett av kraven. "Matematik A" som du nämner i din... Läs hela svaret
    • Martin

      Frågor angående nya regler för kompletterande 2020?

      Hej, jag har tre frågor ang. vad som gäller efter 2020. (Jag har fullständigt betyg från gymnasiet som jag gick ut 2012 ((har de äldre betygssystemet om det spelar roll)) och pluggar just nu en kurs på högskola.) * Om jag vill söka en ny...

      Anna: : Hej Martin, jag svarar på din sista fråga först: du kan läsa två olika halvtidsutbildningar på högskolenivå och t o m mer... Antagning.se kan anta... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga