Jennifer
    Hej!
    Jag tar studenten nästa år och vill börja plugga direkt efteråt eller under våren. Jag vill läsa ekonomie kandidatprogram i UU men tyvärr så har jag just nu runt 13,79 i snittpoäng och kommer troligtvis få runt 15 när jag går ut.

    I UU ska man ha runt 20 poäng och det är omöjligt för mig att få eller 1.5 på högskoleprovet. Har skrivit högskoleprovet en gång och fick väldigt väldigt dåligt där och vet inte hur man höjer sig på provet.

    Jag är orolig nu över hur jag ska göra, finns det en chans att jag kan komma in med mina betyg eller måste jag komplettera på något sätt eller satsa på högskoleprovet (isåfall hur)? Jag vill verkligen plugga på UU men har svårt i skolan att höja mina betyg..

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Jennifer,

    gör högskoleprovet en gång till. Det kostar 450 kr och så offrar man en lördag på det... annars så är det "inte så farligt" att göra högskoleprovet.

    Jag vill också påpeka att Komma in på en högskoleutbildning är bara Början. Alla som kommer in, kommer inte "ut" med examen. folk tvingas inte allt för sällan sluta på sina högskoleutbildningar - det är högt tempo, höga krav och alla hänger inte 100% med, tyvärr.

    Exakt hur höga betyg man kommer att behöva för att kunna komma in på en viss utbildning, vet man inte på förhand. Gör så gott du kan. Kommer du inte in direkt efter gymnasiet, kan du bestämma dig sen om du vill anmäla dig till prövningar, höja betyg och söka till nästa antagningstillfälle... eller om du vill kika på andra yrken och andra utbildningar.

    Förutom högskola finns det också utbildningar på yrkeshögskolenivå. Kika t.ex på några yh-utbildningar:
    https://www.yhguiden.se/utbildning/hermods-yrkeshogskola/internationell-handelslogistiker-green-management

    https://www.yhguiden.se/utbildning/salj-marknadshogskolan/key-account-manager-goeteborg

    https://www.yhguiden.se/utbildning/yrkeshogskolan-kungsbacka/redovisningskonsult-yrkeshogskolan-i-kungsbacka

    https://www.yhguiden.se/utbildning/nbi-nordic-business-institute/redovisningsekonom-med-loneadministration-lulea

    https://www.yhguiden.se/utbildning/affarshogskolan/lonekonsult-gavle

    https://www.yhguiden.se/utbildning/affarshogskolan/affarsinriktad-redovisningsekonom-affarshogskolan-karlstad

    https://www.yhguiden.se/utbildning/hermods-yrkeshogskola/redovisningsekonom

    https://www.yhguiden.se/utbildning/nackademin/business-intelligence-analytiker

     

    • : Är yrkeshögskola lika bra, kan man få jobb som marknadsförare om man pluggar marknadsföring? Jag har även hört att man kan lägga ihop flera kurser till en examen, isåfall vilka kurser om jag vill bli marknadsförare?
    • : Med examen menar jag ungefär företagsekonomi examen så jag kan bli något inom ekonomilinjen, funderar mycket på marknadsförare.
    • Liselotte : Jag har nu skrivit ett nytt svar till dig. "Marknadsförare" är ord som beskrivet massvis med olika yrken och arbetsuppgifter. Yrkeshögskola leder snabbare och mer "raka väggen" till jobb, i alla fall oftast (jämfört med högskola/universitet).
    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Jennifer,

    Kika gärna på yrkespresentationerna Marknadsförare >> & Digital marknadsförare >>.

    "Marknadsföra" kan man på väldigt många olika sätt, även som Demonstratör >>, Butikssäljare >>, Bloggare >> eller annan sort skribent.

    Liselotte

    Ang. Yrkeshögskola >> - det är kvalificerade Eftergymnasiala utbildningar men inte på högskolenivå, utan något lägre. Det som utmärker YH-utbildningar är Mycket praktik, kontakter med arbetslivet; nästan alla får jobb direkt efter YH-utbildning. Detta pga bl a att YH-utb endast får starta om arbetsmarknaden inom just den branschen/yrkesområde bedöms som god eller mycket god.

    Högskoleutbildningar är längre och mer teoretiska. Om man får jobb efter en högskoleutbildning, vilket inte alls är säkert, kan man i så fall få något högre lön, än efter en yrkeshögskoleutbilnding. Många studerande, efter 3 år på högskolan, känner sig "tvungna" att läsa på magister eller masternivå - då de ej får jobb efter endast 3 år på högskola, när de är färdiga med sin grundutbildning.

    Det som är bra att känna till är att man kan söka till högskola OCH till Yrkeshögskola samtidigt och oberoende av varandra. Till yrkeshögskola söker man varje utbildning separat, i första hand, till skolan direkt - på så sätt kan man söka hundratals olika yrkeshögskoleutbildningar (alla i första hand :).

    Sedan om man blir antagen till högskola och till flera olika yh-utbildningar samtidigt, kan man sedan välja vilken plats man tackar Ja till.

    Du förlorar, alltså, ingenting på att söka till några yh-utbildningar. Det går alltid tacka Nej till en erbjuden studieplats. :)

    Varför läser folk fristående kurser i stället för program, kan man fråga sig? Om det nu är ofta svårare att komma in på kurser och finns ej någon platsgaranti...?

    Jo, det finns flera anledningar:

    - t.ex om man började läsa på ett program, men hoppade av - och har några godkända kurser med sig, och vill komplettera upp, och inte läsa ett nytt program (vill inte börja om på nytt);

    - om man inte hittar ett program som passar in på personliga intressen och mål - och då vill sätta ihop ett eget program (man tar risker här - inte säkert att man uppnår kraven för examen);

    - när man inte riktigt vet vad man vill läsa eller uppnå... utan börjar testa, t.ex läser en kurs i ekonomi, en kurs i juridik, en kurs i filosofi, en kurs i språk mm... och sen kommer på att Yes! jag vill satsa på kandidat i ekonomi - då försöker man sedan läsa så mycket ekonomi man kan och sedan ta in de kurser i "övriga ämnen" in i sin examen /så långt det går/.

     

    • : Tack så jättemycket för dessa långa och utförliga svar, betyder mycket!! Har dock ännu en till fråga angående kurser: Har somsagt hört att man kan lägga till flera olika kurser inom företagsekonomi för att få en examen, hur kommer man in på dessa kurser i exempelvis UU? Är det lika svårt som att läsa kandidatprogram eller är detta ett bättre val om jag ej väljer yrkeshögskola eller kämpar med HP?
    • Liselotte : Det är ofta svårare att komma in på fristående kurser; kan vara något lättare att komma in på Någon kurs, - en att komma in på ett program. Men "faran" med fristående kurser är att du söker till varje kurs separat. Du kan behöva söka minst 6 ggr - till varje termin; och det finns ingen garanti att komma in på nästa kurs. Inom programmet har man platsgaranti. Som fristående-kurs-läsare har man inga garantier att komma in på nästa kurs. Det kan på så sätt bli "stopp"... och man kommer inte vidare och får inte någon examen. Det kan man inte veta på förhand. Söker man fristående kurser, ska man helst ha höga betyg från gymnasiet (för att ha högt konkurrensvärde) och vara mycket flexibel - vara beredd att flytta för att läsa en termin i en annan stad, t.ex, hoppa över en eller flera terminer och göra ngt. annat (jobba t.ex...) - för att sedan återigen söka kurser. Man bör söka många olika kurser men ju närmare kandidatexamen du kommer, desto svårare blir det (pga du kan inte ha "vilka kurser som helst" in i examen) - men pga det ej finns platsgaranti, måste du söka och hoppas och vara mycket flexibel. Sedan kan det ändå tyvärr bli så att du ej uppnår kraven för kandidatexamen. Men det kan gå att få jobb även på "lösa kurser", utan någon kandidatexamen.
    • Liselotte : Hela utbudet av kurser & program som går att söka på svenska högskolor och universitet finns på www.antagning.se

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga