2 Svar

    Milla SYV SYV på FrågaSYV
    Hej Mansoora!
    På gymnasiet räknar man in betyg från alla årskurser, inte bara betyg i sista kursen. Här är det stor skillnad från grundskolan.

    På gymnasiet läser man 2500 poäng för att få examen.
    Om man läser fler kurser (extra kurser) så räknas de betygen in ibland, men inte alltid. Men det där med extra kurser (utökade kurser) är ett undantag.

    Oftast läser man 2500 poäng på gymnasiet, sammanlagt under 3 år.
    Gymnasiearbete är en 100 poängskurs som man inte kan få högre betyg än E. Så det betyget räknas inte in i elevens Jämförelsetal.

    Jämförelsetal kan max bli 20.0 (det är om man har alla A-betyg i alla kurser på gymnasiet under alla 3 år). Om man har alla E betyg, blir Jämförelsetal 10.0.
    Om man har alla C betyg, blir Jämförelsetal 15.0.
    Om man har hälften A och hälften E betyg, blir Jämförelsetal också 15.0.

    Sedan kan man "plussa på" Meritpoängen - som inte alls är obligatoriska utan man väljer att läsa de kurser som ger meritpoäng, om man vill höja sitt meritvärde. Läs om Meritpoäng på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser

    Vi tar några exempel:
    - en elev har alla E betyg i alla kurser på gymnasiet men har läst alla kurser som ger max meritpoäng. Då blir elevens Meritvärde: 10.0 + 2.5 = 12.5

    - en elev har alla C betyg i alla kurser på gymnasiet och har läst meritpoängskurserna (men inte alla utan de som ger 1.5 i merit). Då blir elevens Meritvärde: 15.0 + 1.5 = 16.5

    - en elev har alla A betyg i alla kurser men har bara en kurs som ger 0.5 meritpoäng. Då blir elevens Meritvärde: 20.0 + 0.5 = 20.5

    - en elev har alla D betyg i alla kurser och har uppnått 1.5 i merit. Meritvärde: 12.5 + 1.5 = 14.0

    - en elev har alla B betyg i alla kurser och inga meritpoäng. har man inga meritpoäng, blir Jämförelsetal = Meritvärde: 17.5 + 0 = 17.5

    Återkom om du har fler frågor.
    Lycka till med dina studier!
    Mvh Milla SYV
    Förlåt, jag glömde att svara på en av dina frågor - om vad man kan förvänta sig för betyg på gymnasiet från en elev som i grundskolan hade 270 betygspoäng.
    Det är extremt svårt att svara på den frågan!

    Det beror väldigt mycket på vilket program eleven läser - om det är ett program som man gillar, trivs med och/eller som innehåller kurser som man har lätt för. Då kan det bli alla A betyg i alla kurser.

    Går man ett program på gymnasiet som är för svårt, för tråkigt och man känner sig inte motiverad och tycker att man går fel program, då ska man vara glad om man får E betyg i alla kurser.

    På grundskola läser alla elever i princip samma kurser. Liten variation är det angående Moderna språk och Modersmål, men annars så läser alla samma ämnen.
    Så är det INTE på gymnasiet. Visst är en del ämnen - samma: svenska/svenska som andraspråk, engelska, matte, samhällskunskap, idrott och hälsa och några andra kurser - men, för det första, så läser man inte alls lika mycket i samma ämne på olika program:
    på yrkesprogrammen läser man en kurs i svenska och på högskoleförberedande - tre kurser i svenska.
    Ang. matte är det väldigt stor skillnad: på yrkesprogrammen läser man Matte 1a, en kurs bara.
    Och på Teknik och Naturvetenskapsprogrammet läser man på en av inriktningarna Matte 1c, 2c, 3c och 4 - som obligatoriska kurser (inte bara fyra gånger mer utan även C-spår som är avancerat spår i matte).

    Jag kan därför inte ens på ett ungefär göra någon "prognos" för betyg på gymnasiet.

    Tips och råd:
    välj ett program som innehåller kurser som du tycker är roliga och viktiga för din framtid (förbereder dig till ett yrke som du vill ha http://www.framtid.se ) och gör ditt bästa i varje kurs under alla 3 år på gymnasiet.
    Mer än så kan du inte göra.
    Gör du det, så måste du vara nöjd med dina prestationer.
    Man kan inte göra bättre än man kan. Alla vi har våra styrkor och begränsningar. Alla kan inte bli professorer i matematik t.ex. - men alla kan och förhoppningsvis kommer att hitta en plats där de trivs och känner att de gör nytta.


    • mansoora alltså menar du att när man ska till universitet då räknar man betyg från tre år och sedan resultat bli det betyg som man ska gå till universitet med va?!!!!
    • Anna Ja, alla betyg som ingår i Examensbeviset inom 2500 poäng på gymnasiet bidrar till Jämförelsetal. utökade kurser (om man läser mer än 2500 poäng) Kan i vissa fall också räknas in. Det är allmänna regler och inget som vi på Fråga SYV kan bestämma över.
    • mansoora men har ni några tips för mig och alla andra som vill läsa natur och vill verkligen satsa på och bli tandläkare eller läkre?
    • mansoora jag menar hur kan man nå bra betyg alltså höga i gymnasiet?
    • mansoora och vad kan jag göra redan den fötsta och andra året? hur ska jag visar upp mig och lyckas nå betyg runt 21,5 för tandläkare tex
    • Anna Läs våra tips om Studieteknik, som vi har publicerat på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/tips-om-studieteknik och jag kommer att skriva ett nytt svar till dig nu.
    Läs alla kommentarer
    Anna SYV SYV på FrågaSYV
    Hejsan!
    Det finns olika vägar att gå - om man vill bli läkare eller tandläkare.
    Den snabba vägen är via Naturvetenskapsprogrammet.
    Den andra vägen är via Vård- och omsorgsprogrammet + komplettera för behörighet under ett år på Komvux eller på ett Naturvetenskapligt basår.

    Om du idag känner stress över att behöva prestera så mycket på gymnasiet och ha alla A-betyg i alla kurser så kanske Vård/omsorgsprogrammet ett bättre val för dig. På VO http://www.gymnasieguiden.se/program/VO kan du välja till en skola som erbjuder läsa som Lärling http://www.gymnasieguiden.se/informeras/att-vara-laerling där man läser alla yrkeskurserna på en arbetsplats + har man lärlingskontrakt, får man 1000 kr. extra i månaden, utöver Studiebidraget som är på 1050 kr.
    Man blir inte lika skoltrött om man är på arbetsplatser halva tiden.
    Det är då också lättare att få högre betyg.

    Det finns många olika valmöjligheter efter ett yrkesprogram. Det finns många påbyggnadsutbildningar på en Yrkeshögskola www.yhguiden.se och du kan jobba samtidigt som du kompletterar för behörighet på Komvux. Ekonomiskt är det ganska fördelaktigt att börja jobba direkt efter gymnasiet. Du börjar tjäna pengar och även "pensionspoäng", dvs din framtida pension blir högre.

    Jag kan varmt rekommendera Vård/omsorgsprogrammet och på den välja de kurser som gör att du direkt efter gymnasiet blir behörig att söka till Sjuksköterska på högskola. Vilka kurser du bör i så fall välja kan du se på http://www.fragasyv.se/info/sjukskoeterska-efter-vo

    Gör du så, har du väldigt många olika bra alternativ efter gymnasiet, inklusive att söka till sjuksköterska, söka påbyggnadsutbildningar Specialistundersköterska på yrkeshögskola, börja jobba direkt efter gymnasiet och samtidigt komplettera för behörighet till läkare/tandläkare.

    Som en duktig undersköterska kan du vinna Europamästerskap - YrkesEM. Info om den finns på http://www.euroskills2016.se

    Att läsa på Naturvetenskapsprogrammet (eller ett annat högskoleförberedande program) och få halv-bra/halv-dåliga betyg kan många gånger bli återvändsgränd, tyvärr. Med medelbra betyg kommer man inte in på Läkare eller Tandläkare. Man har inte heller något yrke. Det är svårt att få jobb efter ett högskoleförberedande program för att de programmen förbereder för vidare studier på högskola och inte inför något jobb.
    Komvux tar ofta inte in personer som redan har läst på gymnasiet. På komvux kan man bara läsa några få kurser, men om man redan har godkända betyg i dem, så får man ett Nej på Komvux. Då är det prövningar. Självstudier + att betala 500 kr. för varje prövning. Ibland behöver man göra prövningar i 20 kurser och det kostar 10 000 kr. Efter det är det inte alls säkert att man höjde sina betyg till A-nivå i alla kurser och har en chans att komma in på Läkare eller Tandläkare. Det är väldigt tråkigt att se ungdomar i en sådan situation. Många av de säger att om de visste innan gymnasiet att det kan bli så här, skulle de definitivt välja ett yrkesprogram.

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig och att du gör ett bra val till gymnasiet, som du kommer att vara nöjd med och får bra grund inför din framtid!
    ANNA

    • mansoora tackkkk så jätte mycket för svaret
    • Anna Vi på Fråga SYV är glada om våra svar blir till hjälp! Du får tipsa dina vänner och bekanta om oss och då kan vi hjälpa fler elever göra bra yrkes- och utbildningsval.

    Frågor och svar

    • Anonym 23 år

      Hur blir jag svensklärare?

      Jag läser grundlärare inriktning fritidshem där jag blir behörig fritidslärare samt får välja ett estetisk ämne att undervisa i. Jag skulle gärna vilja läsa till antingen svenska eller engelska för att bli behörig lärare i ämnet även i grundskolan antingen i dem yngre eller dem äldre åldrarna....

      Den här frågan är obesvarad. Vill du också ha svar på den här frågan?

    • Michelle 19 år

      Vad behöver jag för utbilding för att komma in på Ambulansjukvårdare?

      Hej! Jag är 19 år och tar studenten våren 2019. Går handel lärling och läser högskoleförberedning till. Jag vill läsa till Ambulanssjukvårdare. Vad mer behöver jag för att komma in? Måste jag läsa på komvux innan jag söker till ambulanssjukvårdare i högskolan?

      Den här frågan är obesvarad. Vill du också ha svar på den här frågan?

    • Anna 44 år

      Vad är meritpoäng?

      Vad är meritpoäng?

      Den här frågan är obesvarad. Vill du också ha svar på den här frågan?

    • David 38 år

      Skillnad mellan samhällskunskap 1b och 1a1,1a2?

      Hej, Jag är nyfiken, varför har man gjort om det gamla Samhällskunskap till 1b, 1a1, samt 1a2? Är det så att 1b måste ingå i en högskoleförberedande gymnasieexamen men 1a1 kan ingå i en yrkesförberedande program?

      Milla SYV: Ja, den förklaring du ger i din fråga - stämmer bra!
    • melis 22 år

      antagningspoäng våren?

      hej! Förra våren (VT2018) var intagningspoängen väldigt låga till läkarprogrammet (BII gruppen) tex i göteborg: 21,6 och umeå: 21,33. Jag tänkte kolla om man vet varför det var så? Är chansen stor att det är ungefär...

      Milla SYV: Att antagningsgräns brukar vara lägre till vårterminen beror troligtvis på att färre personer söker: gymnasieelever läser fortfarande fram till juni då de får ut sina examensbevis men hur... Läs hela svaret
    • David 38 år

      Är det svårare att skriva prövning?

      Jag tänkte fråga, det det svårare att få ett bättre betyg på prövning eller när man läser en kurs som vanligt? Som jag förstår det är en prövning mer eller mindre ett skriftligt prov och sedan kanske ett muntligt prov, men det är på hela kursern, jag tänkte bara hur många delprov och...

      Milla SYV: De flesta tycker det är lättare att gå högre betyg om man läser kursen. 
    • Isabel 15 år

      Är det möjligt att läsa matte 3c på en termin?

      Jag går i ettan NaturNatur och undrar om det är möjligt att läsa matte 3c på en termin höstterminen i tvåan? Jag läser matte 1c, 2c och matte specialisering i år och jag tror att det skulle gå för långsamt att läsa 3c under två terminer. Jag har alltid haft lätt för matte och läste t.ex. 6-9 på...

      Milla SYV: Varje gymnasial kurs i matte är på 100 poäng vilket betyder att man kan på heltid läsa den på fem veckor, eller på halvtid -på tio veckor.  Hur upplägget... Läs hela svaret
    • Sandra 20 år

      Matematik 3b eller 3c?

      Jag tänkte plugga vidare på Biologi kandidatprogrammet på Universitet och står nu inför valet om jag vill läsa matematik 3b eller 3c. Vilket ska jag välja? Under programmets områdeskrav står det bara matematik 3b/c så jag kan...

      Milla SYV: De flesta tycker det är lättare få högre betyg i 3b, men 3c är mer inriktad på Naturkunskap (medan 3b är mer inriktad på Ekonomi). Så,frågan är - vill du ha bättre... Läs hela svaret
    • Robert 25 år

      Regler kring kandidatuppsats?

      Hej, vilka lagar och regler finns det kring kandidatuppsats? Vi får inte själv välja ämne till våran uppsats vilket jag tycker låter orimligt och oseriöst. Jag undrar om det finns bestämmelser kring detta som jag kan använda mig utav för att argumentera. Är det lagligt från skolans håll att göra...

      Milla SYV: Varje lärosäte i Sverige får bestämma rätt mycket själva, lokalt, på din egen högskola eller universitet. Du ställer en Juridisk fråga om studerandes rättigheter och syv... Läs hela svaret
    • Nour 41 år

      Vad det krävs för att få stipendium i niondenivå?

      Mitt barn gick i nionde nivå och undrar jag om vilken kräver behöver för att få stipendium?

      Daniel Larsson: Hej Nour,det finns för lite information i din fråga, för att kunna svara. Jag vet t.ex inte vad Nionde nivå är. Du får gärna förklara. Stipendier finns det... Läs hela svaret
    • Yus 25 år

      Läst på Folkhögskola i 6 månader?

      Hej jag har läst en termin på folkhögskola alltså 6 månader, jag har arbetat i 5 år. För att bli behörig till högre studier vad gör jag då? Vad kan jag komplettera med ?

      Anna SYV: Hej Yus,enligt info på antagning.se/sv/Det-har-gäller - så krävs det Godkända betyg (lägst E) i vissa kurser & folkhögskolorna sätter ju inte betyg, utan ger Omdöme.... Läs hela svaret
    • Ida år

      Vad är det bästa alternativet för att höja mitt jämförelsetal?

      Hej! jag vill höja mitt jämförelsetal för att förbättra mina chanser att komma in på uni. Från gymnasiet där jag läste Samhälle har jag E i 4 ämnen (om jag ej medräknar idrott och gymnasiearbete), och F i 2 ämnen. I de flesta andra ämnen har jag C. Jag har läst spanska 4 så har meritpoäng...

      Anna SYV: Hej Ida, det skadar inte att göra Högskoleprovet. Även om man har ett giltigt resultat från HP, kan man göra HP ännu en gång - och så många... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga