Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupp' (178 st.)

    • Teknisten

      Räknas extra merit med i BII?

      Hej! Jag har läst färdigt teknikprogrammet och vill söka till sjuksköterska programmet men jag saknar naturkunskap 2 för att vara behörig. Mitt BI är 18, inkluderat med mina 2,5 extra merit. Spanska 4 är lagd som utökad. Min fråga är om jag behåller mina 2,5 extra meriter, och om jag sänks i...

      Milla : : Hej!Svar på din fråga beror på hur högt betyg du får i Naturkunskap 2 eller i Biologi 1 för att betyget i den kursen kommer räknas in i ditt snitt/jämförelsetal. Meritpoängen... Läs hela svaret
    • Tstar

      Urvalsgrupp I & II?

      Hej! Jag läste ekonomiprogrammet i gymnasiet. Jag gick ut med utökat program (2700). Nu går jag tekniskt basår på KTH. Jag skulle vilja ha så goda chanser att komma in till hösten som möjligt & undrar därav hur det funkar med dessa...

      Milla : : Hej,du kan inte prövas i BI, oavsett om du höjer - genom prövningar eller på andra sätt - ditt meritvärde från gymnasiet. Förklaring: på de betygen som finns i ditt examensbevis från... Läs hela svaret
    • Liss82

      Antagning till universitet?

      Hej! När man söker till universitet och har gjort högskoleprovet, kan man komma in med ett bra högskoleprovresultat men inte så bra merit? Jag har just nu tillräckligt högt resultat på högskoleprov för att komma in på programmet jag...

      Milla : : Hej, jo, man kan komma in på en högskole-universitetsutbildning i HP-urvalsgruppen även om man har lågt meritvärde (för lågt för att vinna i konkurrensen i betygsurvalet). Antagning... Läs hela svaret
    • Wilma1414

      Hur fungerar b1 och b2 vid ansökan till olika universitet?

      Hej! ☺️ Jag har en fråga kring ansökan till universitet gällande b1 och b2 grupperna! Jag vill söka Politices Kandidatprogram i Uppsala hösten 2024. Varav jag nu läser till Matte3b för behörighet. Därav söker jag endast i b2 gruppen, samt ska...

      Milla : : Hej,om du inte behövde komplettera för behörighet, prövas du i BI, direktgruppen (med meritvärde uträknat på betygen i ditt examensbevis från gymnasiet eller... Läs hela svaret
    • Mano

      använda gymnasiebetyg istället för prövningsbetygen?

      Under gymnasiet fick jag C i både Biologi 1 och Biologi 2, men när jag sedan gjorde prövning på Komvux för båda ämnena fick jag ett resultat som var lägre än C. Kan jag använda mina gymnasiebetyg där jag har C istället för...

      Milla : : Hej,om man har flera olika betyg i samma kurs, så gäller det högre betyget. I vilka urvalsgrupper man prövas vid ansökan till svenska högskoleutbildningar är det Antagning.se som bestämmer. 
    • Viktor

      Vilken urvalsgrupp tillhör jag?

      Jag gick aldrig i gymnasiet men läser upp hela gymnasiet via komvux och läser det samhällsvetenskapliga programmet. Jag har börjat kolla på universitet och hur ansökandet fungerar. Min fråga är: Vilken urvalsgrupp tillhör jag då jag har läst alla gymnasiala kurser på komvux? Jag ser...

      Milla : : Hej! Om du inom ditt komvuxexamen kommer ha alla kurser som krävs för behörighet då kommer du vid ansökan till universitet prövas i direktgruppen, BI.
    • Emma-Maria

      Hamnar jag i BII om jag tar ett test för behörighet i Engelska 6?

      Hej! Jag är norska och pluggar nu "realfag" på gymnasiet i Norge (motsvarar naturvetenskap) och siktar på att ansöka till läkarprogrammet i Sverige. I Norge är ämnet som motsvarar engelska 6 på programmet som motsvarar hum. Jag kommer...

      Milla : : Hej!Ställ din fråga till Info Norden: här är snabblänk till deras webbplats: norden.org/sv/info-norden/hogre-utbildning-i-sverige Du kan också... Läs hela svaret
    • Elev

      Första och andra urval?

      Om jag tackar ja till mitt andra urval finns det fortfarande chans att jag kommer in på mitt första som urval eller ska jag avstå från att tacka ja? Alltså om jag tackar ja till mitt andra andrahandsval kommer min reservplats från första valet att...

      Milla : : Hej,jag gissar på att din fråga gäller ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar. Om det stämmer, då råder jag dig läsa information... Läs hela svaret
    • Gh.

      Vilken urvalsgrupp tillhör jag ?

      Hej! Jag fick ett godkänt resultat på det grundläggande behörighetsprovet. Jag har också godkända betyg från komvux på gymnasienivå i: Matematik 1c, 2c och 3c Engelska 5, 6 och 7 Naturkunskap 1b Svenska 1, 2 och 3 Information och kommunikation 1 Programmering 1 och 2 Kemi 1 Fysik...

      Milla : : Hej!om du inte har fullständig gymnasial utbildning och är behörig endast på resultatet av det behörighetsgivande provet, då prövas du endast i HP-urvalet (resultat från... Läs hela svaret
    • Fabian

      Behörighet och urvalsgrupper?

      Hej jag läste samhälle under gymnasiet och valde till att läsa matematik 3b. Tyvärr så fick jag inte godkänt i kursen och behövde läsa upp den på komvux. Jag antar alltså då att jag bara kommer in i BII gruppen när jag söker...

      Anna: : Hej Fabian,om du söker till högskoleutbildning som för särskild behörighet kräver matematik 3, då prövas du endast i BII. Men om du söker till utbildning som kräver lägre... Läs hela svaret
    • Elias

      Vad kan jag göra för att höja meriten under en termin?

      Hej, Jag vill söka ett program men den hade 17.83 i merit förra höstterminen och 1.15 högskoleprov. Min merit ligger på 14, verkar nästan omöjligt att komma in. Jag tänker göra högskoleprovet, men vet inte jag kommer då kunna konkurrera med andra sökande men denna merit, kommer det...

      Anna: : Hejsan,du kan definitivt både göra högskoleprovet och samtidigt försöka höja ditt meritvärde. Med resultat från högskoleprovet kommer du prövas i... Läs hela svaret
    • kozzi

      Urval 1 och 2, reserv?

      Hej, jag undrar vad det är som bestämmer hur många som kommer in på urval 1, det verkar variera från år till år väldigt mycket? Vad händer om man är på en reservplats och någon annan har samma resultat, exempelvis att man...

      Anna: : Hej Kozzi, du får bäst svar på frågorna du ställer nu av Antagning.se som administrerar antagning till svenska högskole- ochUniversitetsutbildningar. FRåGA SYV jobbar inte med antagning till... Läs hela svaret
    • Elev

      Högskoleprovet?

      Hej, är det inte ett krav på att alla universitet ska ta emot hp ansökande. När jag söker upp antagningspoänger i antagning.se finns det många universitet som inte tar emot sökande med högskoleprov. Varför är det så? Jag undrar...

      Liselotte: : Hejsan,på Jönköpings universitets hemsida/webbplats (just där de berättar om den utbildningen som du nämner i din fråga) läser man bland annat följande: "65 procent av platserna... Läs hela svaret
    • Lina

      Har läst till kurser men ångrar mitt program till ett jag är behörig?

      Hej! Om jag bestämmer mig efter gymnasiet att läsa till kurser för att bli behörig till tandläkarprogrammet och redan läst kurserna på komvux men sedan ångrar mig och söker in till något jag redan är behörig till med Gymnasie...

      Anna: : Hej Lina,kurser som du läser efter det att du fick ditt examensbevis från gymnasiet (betyg i de kurserna) kommer räknas in i ditt meritvärde endast om kurser... Läs hela svaret
    • Elev

      Vilket grupp man hamnar?

      I vilket grupp man hamnar ( B1 eller B2) om man har gjort prövning under gymnasiem , inte efter?

      Mikael: : Hej, om prövning gjordes och betyg sattes senast samma datum som examensbevis blev utfärdat då är det inte en komplettering och du bör prövas i BI, direktgruppen.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga