Elias
    Hej!
    Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö universitet och min lärare sa uttryckligen att jag kommer att "ångra mig resten av mitt liv" ifall jag spenderar mina fem studieår där. Det känns därför inte som ett så bra alternativ känner jag. Det vore härligt att plugga i Lund men där finns inte några bra ämneskombinationer som jag kommer trivas med.

    Det ända alternativet, enligt min kunskap, är då att söka sig till Linnéuniversitetet i Växjö. Detta skulle antigen innebära ca 4 timmar pendling sammanlagt per dag eller att jag behöver betala dyra pengar för studentbostad. Jag måste dock erkänna att studentlivet i Växjö låter ganska lockande. Tror ni att jag kommer att ångra mig i framtiden när jag är skuldsatt upp mot öronen?

    Mitt snittbetyg (enligt en trolig prognos) är 16.71p med 1.5 meritpoäng inkluderat, samt 0.8p i högskoleprovet (ska skriva HP snart igen så jag höjer mig förhoppningsvis). Hur tufft är det att komma in på ett universitet i Malmö/Växjö med dessa betyg? Är det ens realistiskt att hoppas bli antagen på första försöket?
    Vad finns det egentligen för sätt att granska kvalitén i Sveriges högskolor och universitet (förtjänar Malmö universitet sitt dåliga rykte)? Jag vet att ni har svårt att svara på detta pga. er yrkesroll (opartiskhet osv.), men ni kan väl ge mig några hintar eller peka på några bra webbsidor eller undersökningar? Jag har nämligen letat över hela nätet efter detta men hittills inte hittat något. Hur jämför sig Malmös/Växjös och lunds lärarutbildningar?

    Några frågor ang. Växjö: Är det enligt er mening realistiskt att skaffa bostad i Växjö om det "bara" är 1.5 timmar enkel resa dit? Tror ni att man kan leva med att pendla så pass mycket i fem år ifall jag bestämmer mig för att bo hemma? Är det svårt att få fatt i bostad och är köerna är extremt långa så att jag inte kan få en bostad till höst? Hur går jag till väga ifall jag bestämmer mig för att plugga i Växjö (vad är rimligt bostadspris, ska jag göra intresseanmälningar redan nu osv.?)
    Sammanfattningsvis så är mina huvudfrågor: Ska jag plugga till lärare i Malmö eller Växjö? Ifall jag väljer Växjö ska jag pendla dit (för ca 5700kr i månaden) eller ska jag bo i Växjö (ca 3600kr i hyra varje månad).

    Jag hoppas att mina frågor inte är alldeles för invecklade men det vore skönt att få svar från någon ”opartisk källa” ang. Malmös status osv., då jag inte vet varken ut eller in vad jag ska göra.
    Tack på förhand!

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Elias!
    Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs nedan.

    Ang. kvalitet i högskoleutbildningar i Sverige är det UKÄ, Universitetskanslers Ämbete>>, som borde ha mest pålitlig info, då det är deras uppgift att utfärda tillstånd att bedriva utbildning och granska kvalité i utbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Sök info på UKÄ´s hemsida eller kontakta UKÄ och ställ din fråga till dem.

    Ang. pendla 4 timmar om dagen i fem år, så tycker inte jag det är realistiskt. 1,5 timme enkel väg är på gränsen till "det omöjliga" men det finns givetvis exempel på att folk penlar så här långt, ex. om man kan läsa eller sova på tåget och inte behöver byta flera ggr. Men tänk på möliga förseningar! Så jag kan inte rekommendera att räkna med att kunna pendla så här långt under så pass lång tid.

    Ang. var man kan utbilda sig till lärare
    Vänta till 15 mars 2018. Den dagen kl.13.00 startar ansökningsperiod till höstens högskoleutbildningar i Sverige. Nya program kan förhoppningsvis dyka upp på www.studera.nu (högskolornas gemensam hemsida) och på www.antagning.se, en sida där man gör ansökan till högskolestudier. Sista dag att göra ansökan är 16 april 2018. Du kommer, alltså, mellan 15 mars och 16 april ha tid att hitta vad du vill söka och göra din ansökan.

    Ang. bostad under studietiden
    Jag tycker det är mycket fördelaktigt att kunna bo hemma eller hos någon släkting eller vän till familjen: gratis eller billigt; och kanske kan Distans-studier vara ett alternativ för dig; exempelvis kan du satsa på ett annorlunda upplägg: läsa 120 högskolepoäng i ditt huvudämne + 90 högskolepoäng i ditt biämne och sedan söka KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, som går på 3 terminer på heltid.
    Men om du vill uppleva studentlivet och vill läsa på plats, "bundet" till skolorten, då är "att hitta bostad" ett stort problem. Det är en svår bostadssituation ... och mycket beror på hur envis du är, vilka kontakter du och din familj har + även på tur (att "snubbla" över en acceptabel bostadslösning).
    Jag vågar inte uttala mig om bostadsköer eller bostadspriser eller ge några råd om hur man ska söka bostad mer än att jag råder att söka på alla sätt man kan, inklusive fråga föräldrar om de kan köpa en liten "etta" med kokvrå till dig på skolorten som de sedan kan sälja, när du har slutat studera... jag vet absolut inte om dina föräldrar kan eller vill ta till en sådan lösning... tänkte ändå nämna det... det är upp till dig att ta upp frågan med dina föräldrar eller andra släktingar; du gör så som du själv tycker blir bäst.

     

    Följande lärosäten har idag (7 febr 2018) tillstånd att utfärda gymnasielärarexamen i Historia och i Samhällskunskap:
    Göteborgs Universitet
    Högskolan Dalarna
    Högskolan i Halmstad
    Högskolan i Jönköping
    Högskolan i Kristianstad
    Karlstads Universitet
    Linnéuniversitet
    Umeå Universitet
    Örebro Universitet
    Uppsala Universitet
    Södertörns högskola
    Stockholms Universitet
    Mittuniversitetet
    Malmö Universitet
    Lunds Universitet
    och Luleå Tekniska Universitet.
    *************************
    Och Högskolan Väst & Mälardalens högskola har tillstånd att utfärda examen för lärare i Samhällskunskap (men inte i historia).

    Att ett lärosäte har tillstånd att utfärda examen betyder inte att de också gör det - därför får man se närmare på vad de lärosätena kommer att erbjuda - och du kan antingen vänta till 15 mars eller prova kontakta de lärarutbildningar som är av intresse för dig /på lärosätena som nämns ovan/ och fråga om de kommer att erbjuda relevanta för dig studier från HT2018.
    _______________________________
    Tips: om du inte hittar ett program som kombinerar Samhällskunskap och Historia, kanske kan du tänka dig någon annan kombination: ex. Samhällskunskap och Religionskunskap eller Historia och svenska, t.ex?

    • : Om jag förstår det rätt så kan jag ungefär lägga upp min utbildning typ såhär: Huvudämne, Samhälle/sociologi: 180hp, Sociologi (https://www.soc.lu.se/utbildning/kandidatprogram/beteendevetenskapligt-kandidatprogram). Biämne, Historia: 30hp, Historia grundkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA24/HT2018/) 30hp, Historia fortsättningskurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISA25/HT2018/) 30hp, Historia Kandidatkurs (http://www.hist.lu.se/kurs/HISK37/HT2018/). Kpu: 90hp, kpu (http://www.uvet.lu.se/utbildning/kompletterande-pedagogisk-utbildning). Jag frågar mig ifall jag tittat rätt angående huvudämnet som är sociologi och inte ”samhälle” (programmet är lite längre än 120hp, men det kan väl inte skada?), är detta kandidatprogram är giltigt i sammanhanget och kan man bli samhällslärare. Kan jag få lärarexamen i framtiden ifall jag läser enligt denna plan?
    • Anna : Din plan måste du få godkänd av den LÄRARHÖGSKOLAN där du vill ta ut din Lärarexamen. Varje lärosäte i Sverige har ganska mycket "att säga till om" på Lokal nivå /kallas för "akademisk frihet"/. Oavsett vad jag eller någon annan säger till dig är det den Högskola/Universitet där du vill ta ut din examen, som har "sista ordet". Jag är mer säker på "lösa kurser" i "ren historia" - Historia (1-30 högskolepoäng) + Historia (31 - 60 högskolepoäng) + ännu en eller 2 kurser... men jag är inte alls säker på att du med kandidatprogram i Sociologi kan bli behörig lärare i Samhällskunskap. Du kan börja med att söka till en kurs i Historia, ex. - där det är mer säkert att de poängen kommer att kunna ingå i din lärarexamen i framtiden. Ta annars kontakt med Lärarutbildningen på det lärosäte där du vill ta ut Lärarexamen.
    • Anna : Så vitt jag vet, behöver man inte nödvändigtvis läsa sitt Huvudämne först och biämne - sen... utan man kan läsa dem poängen i valfri ordning, ex. en termin i sitt huvudämne och sedan en termin i sitt biämne - eller tvärtom... eller läsa alla poäng inom biämnet först och i huvudämnet - sedan. Men fråga också gärna på lärarutbildningen på just det lärosäte där du vill sedan ta ut lärarexamen.
    • : Tack för svar på mina (många) frågor!
    • Liselotte : Har du sett även Julias svar? Det är rätt krångligt med lärarutbildningar nu för tiden! :) Bekvämast är det att läsa ett program. Men inom vissa ämnen finns det inte den möjligheten, över huvudet taget, ex. vill man bli lärare i Sociologi /det som Julia skriver i sitt svar om/ - då måste man läsa via KPU... finns inga andra alternativ idag. Om det finns ett program som erbjuder de undervisningsämnena som du kan tänka dig - är det klart smidigast och bekvämast. Detta pga det kan ej garanteras att du senare hittar var du kan läsa KPU. Sedan är det också så att Konkurrens om platserna på KPU kan uppstå och du kanske inte kommer in. KPU prioriterar dem som blir behöriga i fler ämnen. Då går de som ska bli gymnasielärare i 3 ämnen före dem som ska bli behöriga i 2 st. Kanske kan KPU komma att prioritera de blivande lärare i de ämnena där det är störst brist inom? ... som sagt, läser man utanför Programmet, är det upp till dig själv att söka varje "nästa kurs" och sedan kunna hitta möjlighet att komma in på KPU. Finns tyvärr inga garantier. Men pga så stor lärarbrist, så HOPPAS JAG att fler och smidigare lösingar kommer inom kort tas fram - på hur man kan bli behörig lärare i diverse olika ämnen! LYCKA TILL! Vi håller tummarna! :)
    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elias, 
    du i din kommentar nämner kandidatprogram i Sociologi... så tänkte jag att du kanske kan tänka dig bli Sociologilärare >>> bland annat, alltså, dvs lärare i ex.Historia och Sociologi ?
    du får gärna kika på https://www.framtid.se/yrke/sociologilarare

    Tips: 
    ta direktkontakt med en studievägledare som jobbar på Lärarhögskolan, ex. Lotta O. - studievägledare på Institutionen för utbildningsvetenskap i Lund 046-222 6949. En studievägledare som jobbar med just LÄRARUTBILDNINGAR är bättre insatt i de olika vägar - hur man kan bli lärare... Dock tyvärr ofta är det så att en studievägledare på just en specifik höskola vet vad som finns att läsa på just den högskolan, men kanske inte så mycket om vad andra lärosäten kan erbjuda.
    Men om du vet att du vill läsa just i Lund, då finns det all anledning att ta direktkontakt med studievägledningen på Lärarutbildningen (institutionen för utbildningsvetenskap) på just Lunds Universitet.

    Ang. det beteendevetenskapliga programmet i Lund som du länkar till i din kommentar
    Det programmet erbjuder olika inriktningar - pedagogik och sociologi... inom Sociologi ingår det minst 90 hp, vilket räcker för att sedan genom KPU bli behörig lärare i SOCIOLOGI. 
    Du kan alltså genom det kandidatprogrammet ta "kandidat i beteendevetenskap" och sedan läsa KPU, 90 hp, dvs 3 terminer till - och på så sätt blir du på 4,5 år kandidat i Beteendevetenskap och behörig lärare i Sociologi. Dock kan du inte på så sätt bli behörig lärare i Samhällsvetenskap. 
    Men prata gärna med studievägledare på just lärarutbildningar - både på Lunds Universitet och på andra lärosäten.

    Vänligen
    Lycka till!
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiet' (674 st.)

    • En nyfiken tjej

      Behöver jag läsa om 1 år när jag börjar på korr?

      Hej! Jag har blivit preliminärt antagen på Korrespondensgymnasiet och kommer då börja till hösten om jag nu blir antagen. Undrar därför ifall jag har med mina betyg från 1:an på mitt nuvarande gymnasium trots att de inte är satta förrän i maj? Då det stod att min ansökan baseras på betygen...

      Milla : : Hej!satta betyg gäller tillsvidare och om du har godkända betyg behöver du inte läsa samma kurser igen. Du kan alltså ta in dina redan godkända kurser i examensbeviset som du senare tar från "Korr-on-line".
    • Beijer

      Yrkesutbildning Yrkeshögskola ?

      Hej jag har jobbat som lärare i snart 20 år. Nu vill jag ändra inriktning i min karriär och bli svetsare. Jag funderar på om det är möjligt att gå svets grund 100p för att se om det är något för mig eller inte. Är det...

      Milla : : Hej,se om yrkesutbildning till Svetsare finns på komvux i den kommunen där du är folkbokförd. Om den utbildning finns, då är det rimligt att anta att även kursen Svets grund, 100 gymnasiala... Läs hela svaret
    • Marcel

      Söka Komvux kockutbildning trots gått ur gymnasiet - behörig för CSN?

      Hej! Jag går snart ut min gymnasieutbildning (Spelutveckling) och det är oklart om jag kommer kunna ta ut en examen då jag har F i några ämnen. Jag har däremot alltid velat jobba med något som har med mat att göra. Min dröm är att...

      Milla : : Hej!Söka kan alla till alla utbildningar, det kan man inte förbjuda. Om man blir antagen eller inte är en annan fråga. Det kommer komvux i den kommunen där du... Läs hela svaret
    • Helado

      Utbytesår i gymnasiet?

      Hej! Jag ska inte välja gymnasium förrän om 9månader men det finns olika saker jag vill göra på gymnasiet och jag vill inte stressa, så jag samlar på mig information nu så jag kanske har det lättare att välja gymnasium sen. Det finns olika saker jag gärna hade velat göra på gymnasiet och en...

      Milla : : Hejsan,att klara av gymnasial utbildning och få ut examensbevis kan en elev som läser ett år utomlands (på en svensk gymnasieskola utomlands). Det finns tyvärr endast några få svenska... Läs hela svaret
    • jagvetintevadjaggör

      Byta från restaurang till samhäll?

      Hej! Jag går i tvåan på restauranglinjen, och jag känner att jag är fruktansvärt fel ute. Jag mår sjukt dåligt i detta och vill verkligen inte jobba inom restaurang i framtiden. Jag trodde att detta var vad jag ville i nian, men det har helt...

      Milla : : Hej!Jag vill börja svara med att nämna möjlighet att läsa in gymnasiekompetens på en av folkhögskolorna. Om du under året 2024 fyller 18 år, då är du inte för ung... Läs hela svaret
    • coola07an

      Tenta av/göra nationellt prov i kurs?

      Hej! Jag och nästan hela min klass upplever att vi har fått alldeles för låga betyg i engelska (tex låg jag på A i 9-an och nu får jag E eller om jag har tur ett lågt D i ämnet (en5)). Jag undrar därför om det rimligtvis borde finnas någon möjlighet att göra nationellt prov i kursen eller att...

      Milla : : Hej,betygssättningen är Lärarens kompetens. Som studie- och yrkesvägledare har jag inte bland mina arbetsuppgifter att sätta betyg; och i utbildning till SYV ingår inte lära sig... Läs hela svaret
    • coola07an

      Orättvist bedömd i engelska 5?

      hej! Jag låg alltid på A (kanske något B här och där) i engelska i grundskolan, men nu i 1:an när jag har engelska 5 får jag alltid E eller kanske ett svagt D på både min muntliga och skriftliga förmåga. Jag är rätt säker på att jag inte fick glädjebetyg i grundskolan (de flesta fick inte A i...

      Milla : : Hejsan,Det låter verkligen frustrerande att du upplever att ditt engelskbetyg inte återspeglar din verkliga kunskapsnivå. Men jag som är SYV sätter inga betyg och har inom min utbildning till SYV... Läs hela svaret
    • Nela

      Kan jag gå moderna språk i en annan kommun?

      Hej! Jag går just nu årskurs 1 på gymnasiet. Just nu läser jag mitt modersmål som moderna språk steg 3 och har även valt det som i-val till år 2., alltså läser jag inte spanska, franske eller tyska utan jag läser mitt hemspråk. Jag har tänkt byta gymnasiet till nästa år, och den jag vill...

      Milla : : Hej,som regel läser gymnasieelever alla kurser på sin egen gymnasieskola. Men rektor på gymnasieskolan kan besluta om att köpa in undervisning för en elev på en annan gymnasieskola... Läs hela svaret
    • noura.ejaz

      Kan jag välja urdu som modersmål i tvåan på gymnasiet?

      Hej! Jag undrar om det är möjligt för mig att ta urdu som modersmål och ersätta det med franskan. Franskan går super dåligt för mig och hela min klass. Detta skulle vara mycket bättre för min mentala hälsa. Min mamma talar urdu. Det...

      Milla : : Hej,i SA (alla inriktningar på det programmet) ingår två kurser inom Moderna språk som obligatoriska. I programplanen för SA >> ser man 200p.Moderna språk under... Läs hela svaret
    • Utbytesår i USA

      Kan man gå 3:an i usa?

      Hej! Jag hade tänkt att åka ett utbytesår i usa i 3:an av gymnasiet. Men många organisationer påstår att man ska vara mellan 15-18. Hur fungerar det? Jag kommer vara 18 i 3:an men fyller även 19 under vårterminen av 3:an.

      Milla : : Hej,om du vill få ut Examensbevis från en svensk gymnasieskola då kan du inte gå ett av de tre gymnasieåren i USA, utan du åker till USA "mellan" årskurserna, t.ex att du går... Läs hela svaret
    • Kire

      Hur blir ämneslärare behöriga i fördjupningskurser som retorik?

      Hej, Jag undrar hur gymnasielärare blir behöriga i att undervisa fördjupningskurser som retorik, skrivande, medicin osv. Jag har uppfattat det som att behöriga svensklärare får undervisa i sånt som retorik men det är svårt att hitta information...

      Milla : : Hej,lärarbehörighet är "föränderlig"... alltså ändras reglerna ibland. Det som gäller idag behöver inte gälla om 5 år,... Läs hela svaret
    • 17 årig kille

      Har intresse för en helt annan utbildning?

      Hej! Jag går andra året just nu på ekonomiprogrammet. Men jag har insett under senaste tiden att jag vill inte arbeta med ekonomi och är inte så jätteintresserad av det faktiskt. Jag vill bli dermatolog eftersom jag brinner för hudvård och hårvård. Jag undrar därför hur ska jag gå till väga...

      Milla : : Hej,För att bli dermatolog, som är en specialistläkare, måste man först utbilda sig till läkare. Det finns dock andra yrken som på olika sätt jobbar med... Läs hela svaret
    • Eira

      Naturvetenskapsprogrammet & sedan distans utbilda sig gymnasielärare?

      Hej, Jag går i 9an och har sökt till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet. Jag vill gå med inriktning natur-samhäll. Därför undrar jag om det går bra att utbilda sig till gymnasielärare efter studenten på denna linjen och vilken...

      Milla : : Hejsan,så roligt att du vill bli lärare! Sverige behöver fler lärare! Gymnasielärare kan vara behöriga i olika ämnen. På gymnasiets yrkesprogram... Läs hela svaret
    • Isac

      Vad krävs för att bli Radiolog?

      Hej! Jag går första året på gymnasiet estetiskaprogrammet med inriktning på "Bild och Form" och jag undrar vad som krävs/är det fortfarande möljigt för mig att studera till att bli radiolog? Vilka kurser krävs för att komma in på läkarelinjen, hur många poäng osv? Tack! :-)

      Milla : : Hej!Radiolog är en av möjliga specialiseringar för en specialistläkare. Du måste därför först få ut läkarexamen och läkarlegitimation för att sedan... Läs hela svaret
    • Maribel

      Ekonomi juridik eller samhäll juridik?

      Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan ekonomi o samhäll juridik i gymnasiet. Är det stora skillnader mellan de? Är det lika mycket plugg på båda? Lär man sig mycket om företag i ekonomi juridik.? Är det något man lär sig mer i de...

      Milla : : Hej,EK/nationell inriktning Juridik inkluderar som obligatoriska bland annat alla de kurser som är inriktningskurser för inriktningen Juridik och det är obligatoriskt på alla gymnasieskolor;i SA... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga