Lily 21 år

    Jag förstår att om man vill bli revisor så måste man gå på universitet, medan redovisningsekonom räcker det att gå på yrkeshögskola. Men jag tycker inte att det är värt det att man satsar på yrkeshögskola och studerar till redovisningsekonom i 2 år och sedan gå på universitet i några år för att utbilda sig till revisor. Kan man som sagt bli revisor om man har arbetat som redovisningsekonom i ett antal år? Eller finns det en annan väg? Och är det bättre att gå på yrkeshögskola eller universitet för att utbilda sig till redovisningsekonom, finns det någon skillnad? Och dessutom vad är skillnaden mellan ekonomi kandidat programmet och civilekonom programmet på universitet? Man kan väl ändå bli revisor eller redovisningsekonom om man går ekonomi kandidat programmet som är 3 år på universitet? Jag har ingen gymnasieexamen, men däremot har jag godkänta betyg på de flesta kurser, jag blev inte godkänt på min gymnasiearbete. Och jag ser att för att kunna söka till yrkeshögskola som redovisningsekonom så krävs det Engelska 6, matematik 2 och svenska 2 som särskilda förkunskaper. Och jag har alla dessa kurser godkänta. Men inte en gymnasie examen godkänt. Kan jag ändå söka? kommer jag in på utbildningen? är det värt att ändå söka? Och vad är skillanden på internationell redovisningsekonom och en vanlig redovisningsekonom? Innebär det att en internationell redovisningsekonom att jag kan jobba utomlands utöver sverige? t.ex i Frankrike och tyskland?

    • Lily Och jag kan väl bli företagsekonom efter att jag har gått på affärsinriktad redovisningsekonom på yrkeshögskola?
    • Anna

      Det finns inga förbud för att kalla sig för t.ex en företagsekonom, om man vill det. Frågan är om arbetsgivare anställer med just den arbetstitel? I anställningsbeviset kan diverse olika benämningar förekomma och de som på företag arbetar med ekonomiska frågor kan kallas för t.ex controller, ekonomiansvarig eller ekonomi- och lönehandläggare, löneansvarig (bara för att ta några exempel). Jobbar med ekonomiska frågor på ett företag, kan man - oavsett titel i anställningsavtalet - säga att man är företagsekonom. Men om man jobbar med samma frågor inom en offentlig organisation (inte på ett företag) då kanske de inte kommer låta trovärdigt att man är "företagsekonom" om man ej jobbar på ett företag. :)

    1 Svar

    Anna SYV SYV på FrågaSYV

    Hej Lily. Högskola/Universitet (i Sverige) kan inte ta in obehöriga. Och du är utan examensbevis tyvärr - obehörig. dock kan du anses ha grundläggande behörighet på reell kompetens, om du bl.a skaffar dig arbetslivserfarenhet på minst 3 år på halvtid.

    angående yrkeshögskola
    YH gör den så kallade sammantagen bedöming. Bra att ha arbetslivserfarenhet inom den aktuella branschen. Någon garanti på att komma in på ngn utbildning kan tyvärr inte ges på förhand. Alla intresserade är välkomna att söka och så får du sedan besked om du kom in eller inte.

    Uppnå grundläggande behörighet
    Du kan läsa mot examensbevis på komvux. Du kan göra gymnasiearbete på komvux och försöka få ut examensbevis från komvux. Detta om du siktar in på högskoleutbildningar. Men även inför ansökan till yrkeshögskola eller om du söker jobb, så är det inte fel att ha Examensbevis. Om det endast fattas godkänt betyg i GA, som är en kurs som kan på heltid läsas på fem veckor, då är mitt råd att du tar dig den tiden och gör ett försök att få ut examensbevis från komvux (i alla fall till att börja med).

    Ekonomiyrken
    Allra de flesta yrken är inte reglerade. Det betyder att det blir upp till varje arbetsgivare att fritt bestämma vilken utbildning hen anser passande för anställning på just det företaget eller i just den organisationen. Av de ekonomiyrken vill jag uppmärksamma: Civilekonom och Auktoriserad revisor.
    Av tradition kallas endast hen som tar examen från fyra-åriga civileknomprogrammet på högskolenivå - för en Civilekonom.
    Auktoriserad revisor kan man i Sverige bli endast via en auktorisation och för det ställs det strikta krav. För information om vilka krav som ställs för att kunna få auktorisation, var god läs på Revisorsinspektionens hemsida och på hemsidan för Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare - www.far.se

    Arbetslivserfarenhet
    Det är ofta mycket bra att skaffa sig några års arbetslivserfarenhet, innan man satsar på någon längre utbildning. På så sätt undersöker du hur arbetsmarknaden ser ut och kommer ännu bättre fram om vad du vill satsat på - på lång sikt!

    Högskola eller yrkeshögskola?
    De båda ger eftergymnasiala utbildningar. Men yh-utb är kortare och mer praktiska med mycket praktik och är kända för att snabbt ge jobb.

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga