Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31823 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'media' (55 st.)

    • 3 Poäng
      1 Svar
      Zambe

      Möjligt att byta linje?

      Är det möjligt att byta linje utan att behöva gå om ett år jag går just nu fordons programmet och om jag ska vara helt ärligt så visste jag inte riktigt vad jag har get mig in på jag är inte alls intresserad av denna linje och nu har jag...

      Liselotte: : Hejsan,Det finns inriktning Estetik och Media på Estetiska programmet. Kika gärna på informationen på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/ES/estetik-och-mediaDu behöver söka till årskurs 1 via... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      SYV-besökare

      Ett yrke som kombinerar många olika intressen?

      Jag har en elev som är intresserad av media, kommunikation, journalistik, film, psykologi samt genusvetenskap. Skulle ni kunnat ge förslag på något yrke som på något sett inkluderar flera av de intressen? tack så mycket på förhand! S.

      Daniel: : Hejsan, jag vill råda din elev att kika på många olika yrken - på www.framtid.se finns det cirka 2.ooo yrken beskrivna. Utbildningar som på olika sätt... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      SYV-besökare

      Var finns sommarkurser på eftergymnasial nivå inom it film media?

      Hej! Som rubriken lyder så undrar jag var hittar man alla de olika sommarkurser inom IT-"avdelning"webbproduktion (alltså inte programmering) inom film, foto och liknande? Hen som vill gå en sådan sommarkurs har fullständig gymnasiekompetens inom mediaprogrammet, Slutbetyg från gymnasiet som är...

      Anna: : Hej,en intressant fråga men som också är svår att svara på, detta pga det finns utbildningar inom många olika skolformer: högskola-universitet,... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Simon

      Vad är behörighets kraven till samhälle politik juridik?

      Jag går just nu sam media och vill går samhälle politik juridik i universitetet. Jag går i 1 och har börjat fundera på de individuella valen. Vad behöver man ha gått för kurser i gymnasiet för att komma in på en sådan linje?...

      Julia: : Hej Simon,om det är juristprogrammet som du vill söka så är särskild behörighet godkända betyg i samhällskunskap 1b och historia 1b och det är... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Anonym

      Kan man komma in på estet och media när man är nybörjare på fotograf?

      Vi säger att jag söker till estetik och media men har ingen sorts talang alls inom det området, men skulle vilja bli mycket bättre på fotografi osv. Kan jag då söka till estet och media eller är allt kört för mig?

      Peter: : Jo då, när man har intresse och är beredd att satsa - så kan man lära sig väldigt mycket. För att komma in på gymnasiets Estetik och media... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Jelena

      Kan jag tillgodose hp-poäng om jag vill studera ett helt annat område?

      Hej, Jag var klar med min kandidatexamen i Media och kommunikationsvetenskap år 2014, och jobbar nu med Sociala medier. Dock känner jag att jag skulle vilja studera och utbilda mig ytterligare och studera HR-frågor och pedagogik.

      Hur funkar det med examen? Måste...

      Julia: : Hej Jelena,om du i första hand tänker på studier på högskolenivå (högskola/universitet) då har ansökningsperioden till höstens start... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      2 Svar
      ell

      Rytmus estet media ?

      Tja har sökt mitt gymnasium men har typ ändrat spår lite och funderar på att gå estet media på rytmus. Min kille ska gå musik där o deras audition är v11. Men eftersom jag inte sökt rytmus på mina val, hur blir det då för mig hur & när kommer jag få göra min audition. Sen har jag även en fråga...

      Anna: : Hej Elsa, >>>Rytmus har gymnasieskolor i flera städer. Eftersom du inte uppger i vilken stad du söker, är det svårt att svara ngt. konkret mer än att till inriktning "medier" brukar man inte göra... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      2 Svar
      Gäst

      Arbete med bakgrund inom media- och kommunikationsvetenskap?

      Hej Fråga SYV! Jag befinner mig i en situation i livet där jag inte vet hur jag ska ta mig vidare. Jag är snart 30 och har aldrig haft ett arbete, alltid studerat och nu på senare år varit arbetssökande. Jag har läst fristående kurser på universitet och även läst programmet för medie-...

      Milla : : Vissa skolor ”skriker efter” lärare. Du borde kunna få i alla fall ”vik” som lärare, om du kan tänka dig att undervisa. Starta eget? Söka jobb utomlands?  Yrkeshögskoleutbildning? Kika gärna på www.yhguiden.se  
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Molly

      Gymnasiearbete?

      Jag går estet media och jag kommer verkligen inte på vad jag ska göra för gymnasiearbete!! Tips? Något unikt innehåll

      Anna: : Hej Molly,kika gärna på fragasyv.se/info/tema-for-gymnasiearbete OBS!glöm inte att tema för GA måste bli godkänt av din Handledare för GA, gymnasiearbete. Mitt förslag på temat kanske inte... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      kristian

      Byta inriktning i åk 2?

      Hej! Jag undrar ifall man kan byta inriktning från media till beteende (samhällsprogrammet) när man går i 2an på gymnasiet. Är det för sent nu eller är det fortfarande möjligt?

      Julia: : Hej Kristian, det är en fråga som du måste ställa till personal på din skola - till SYV, rektor, din mentor. Det beror helt på vilka kurser din skolan kan erbjuda, hur schemat går ihop. Det... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Lovisa

      F i matte 2b hur fungerar det?

      Hej! Jag går samhäll inriktning media & jag håller på att få F i min mattekurs 2b. Jag vill gärna jobba med något inom media, journalist etc. Behöver man matte 2b för de yrkena? Hur funkar det med examen osv om man har F i den kursen? Mvh Lovisa

      Daniel: : Hej Lovisa,kämpa på med matten! jag tror du förstår själv också att det blir bäst om du fixar godkänt betyg i matten!Men - om du får F i matte 2, kan du ändå ta ut... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Student

      Vilken inriktning? Media eller beteende?

      Hej! Jag går i ettan och läser samhällsprogrammet och ska snart välja inriktning. Jag funderar mellan media och beteende, och undrar om mitt val kommer att påverka vad jag kan läsa på högskolan sedan? På media kommer jag till exempel inte att ha naturkunskap, är det en kurs som man måste ha läst...

      : : Hej Amanda,  Vad spännande att välja inriktning! Som svar på din fråga så beror det på om/vad du skulle vilja läsa vidare på högskola/universitet. Som du kanske... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Emma

      Samhälle med media eller samhällsinriktning?

      Hej! Jag ska till våren välja inriktning då jag läser första året på samhällsprogrammet. På min skola finns alla tre inriktningarna och jag var till en början helt säker att jag skulle läsa samhällesinriktningen. Det eftersom att jag inte har en aning om vad jag vill bli. Men på...

      Anna: : Hej Emma, kika gärna på https://www.framtid.se/yrke/yrken-efter-sa-alla-inriktningar där info finns om vilka yrken man kan läsa vidare till eller få jobb inom direkt efter... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Evelina

      Gå om eller inte?

      Hej jag går första året på estet media och vill bytta till Samhäll media och jag undrar om jag kommer få gå om ett år eller få börja med tvåorna för jag har ämnena Engelska 5, historia 1b, mate 1b, samhäll 1b, svenska 1b och idrott 1. Och dom på samhälls programmet har alla dom här ämnena bara...

      Liselotte: : Hej Evelina, det är inte elevens rättighet att byta program så som du önskar byta. Men många gånger går det ändå att byta, men det blir Rektors beslut. Rektor kan säga Nej, även om... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga