Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31862 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'gymansium' (13 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Kaspar

      Kan min förra skola skriva in mig som elev igen för en kortare period?

      Hej, Jag har gått klart Sjöfartsprogrammet med inriktning lättmatros (på gymnasienivå) och tog studenten förra året i juni 2019. Eftersom jag valde högskoleförberedande programmet ingick det massa teoretiska ämnen, såsom matte2,...

      Julia: : Hej Kaspar,en person kan antas till Gymnasieskola t o m sista juni det kalenderåret hen fyller 20 år; därför frågade jag i kommentaren till din fråga -... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      ...

      Intagningspoäng?

      Hej Jag har en fråga gällande vilket termins slutbetyg som gäller när jag söker till gymnasiet. T.ex om jag söker under höstens termin med mina 262,5 poäng men sedan höjer mig nästa termin, vilket kommer att gälla? Dessutom kommer mitt slutbetyg uppdateras automatiskt i gymnasiets (som jag...

      Milla : : hej,Det är de betygen som kommer att finnas i ditt Slutbetyg som du får i början på juni vid slutet av år9 på gymnasiet - som gäller.Det är alltså resultat (Antagningsbesked) som du... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Maryam

      Vad händer om jag missar första dagen på gymnasiet?

      Hej Jag undrar vad som kan hända om jag inte kommer första dagen på gymnasiet. Måste jag meddela dem? Om ja hur ska jag nå dem?

      Julia: : Hej Maryam,helst ska man vara med från första dagen på gymnasiet; om vad som brukar "hända" under första dagen - var god läs på https://www.gymnasieguiden.se/reportage/foersta-dagen
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Amanda

      Måste man få godkänt i alla delar i idrott för att få E?

      Hej, jag går åk 1 på gymnasiet (samhälle), häromdagen fick jag ett brev om att jag fått F varning i idrott. Jag har misslyckats på 2 prov men också haft 2 olika lärare, min första var inte den bästa. Alla inlämningar jag gjort...

      Anna: : Hej! Betyg är det lärare som har kompetens att sätta & inte SYV, men det är rektor som är ytterst ansvarig så prata gärna med rektorn på din skola.  Mvh 
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Saraí

      Ska man betala universitet?

      Hej, Jag ska ta student inom ett år. Och jag vill plugga vidare efter gymnasium. Men jag undrar om jag vill gå in i Stockholm eller Uppsala Universitet, hur mycket ska jag betala per år? Alltså, jag har läst att det är gratis för EU-Medborgare. Men ändå undrar jag om man måste betala för...

      Mikael: : Hej, reglerna vad gäller avgifter för högskolestudier i Sverige finns att läsa på antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Anmalnings--och-studieavgifter. Vad just din situation med medborgarskap och... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      2 Svar
      Elias

      Vill inte bli antagen till reservplats?

      Hej! Jag har tackat ja till att bli antagen ifall att en reservplats skulle bli ledig men jag har nu ändrat mig och vill börja på den skola som jag blev antagen till och vill verkligen inte att jag ska bli antagen till den andra som jag står som reserv till. Finns det en...

      Milla : : Hej Elias,det brukar funka så att i fall det kommer finnas möjlighet att komma in från RESERV, blir du tillfrågad & då kan du svara Ja eller Nej till erbjuden plats - igen. Men du kan -... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Love

      Kan jag komma in på mitt andrahandsval om jag tackar nej till första?

      Som titeln säger så undrar jag om jag kommer in på mitt andrahandsval om jag tackar nej till mitt första. Det är nu försent att ändra men jag känner att jag hellre vill gå på mitt andrahandsval än första. För tillfället står det behörig på båda efter att provsökningen är gjord och jag har...

      Anna: : Hej Love, om det inom Storstockholm som du söker till gymnasiet - var god se kontaktuppgifter på http://antagningskanslier.se/kansli/gymnasieantagningen-stockholms-lan/ - och... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      1 Svar
      Susanne

      Kan man läsa humanist om man vill bli läkare?

      Jag skulle jättegärna vilja bli läkare men är också väldigt inne på språk och vill gärna resa mycket när jag blir äldre. Funderar på att gå på humanistiska med språk inriktning och sedan läsa basår efter studenten så jag har lite frågor om det. Hur lång tid tar det att läsa till det jag har...

      Daniel: : Hej Susanne,det går att komplettera för behörighet efter gymnasiet. Komplettera kan man på högskola/universitet (naturvetenskapligt basår, som tar ett år, 2 terminer, att... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Felicia

      Vilken linje om jag vill bli ux designer?

      Hej! Jag vill plugga och bli en ux designer, men vilken linje ska jag gå? måste jag gå teknik eller kan jag gå typ samhäll och ändå få in de ämnena jag behöver eller kan jag typ plugga på distans? Jag som person är väldigt kreativ och jag älskar att åka skidor så jag planerar på att plugga...

      Anna: : Hej Felicia, Utbildning till UX-designer >> kan finnas inom Yrkeshögskolan. Bra grundutbildning finns inom gymnasieskolans Teknikprogram och även på Estetiska programmet, inriktningar... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Sebastian

      Frågor kring gymnasiet?

      Hej! Jag ska börja gymnasiet snart. Jag har många frågor att ställa och har är de: Vad händer om man har haft A i engelska under alla tre åren på gymnasiet, men sedan på nattionela provet får man D, kan man fortfarande få A som slutbetyg? Det står att man kan få maximalt 22,5 meritpoäng, men ...

      Anna: : Hej Sebastian, 300 hp är det "längd"/volum på en högskoleutbildning; "hp" = högskolepoäng; man läser 30 hp per termin om man läser på heltid. Om man läser på halvtid på... Läs hela svaret
    • 4 Poäng
      3 Svar
      Lovisa

      Måste jag gå om 1år?

      Hej, jag går just nu tredje året på en lärlingsutbildning inom barn och fritid, men eftersom jag bytt inrikting i tvåan från frisör så kräver skolan att jag ska gå om ett år med praktik vilket jag blev lovad att jag inte skulle behöva göra men som dom nu helt plötsligt ändrat sig om, och känner...

      Peter: : Hej Lovisa! Jag ser att du är 18 år. Vilket kalenderår fyller du 20 år?
    • 0 Poäng
      1 Svar
      s

      Var är mina årskurs 9 betyg?

      Hej! Jag har fått betyg i årskurs 9 och gått gymnasium ett år. Men nu har jag flyttat utomlands och där kräver dem mina årskurs nio betyg. Min skola (friskola) har stängt och det går inte att kontakta rektorn. Kan jag få tag på mina betyg på ett annat sätt?

      Lena: : Hejsan, oj, det var illa!! Kolla med din hemkommun i Sverige där du gick i skolan om de vet om skolan arkiverat dom där i någon form av statsarkiv. Du kanske även kan kontakta Gymnasieantagningen i din kommun för att höra om de... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      lisa

      Börja i den andra klassen istället?

      Hej, det finns en ganska stor chans att jag kommer att börja i samma skola som min kompis och jag vill helst ha möjligheten att lära känna så många nya vänner som möjligt. Därför undrar jag om det går att prata med rektorn om att börja i parallell klassen när jag väl kommer in? Jag har hört att...

      Lena: : Hejsan, det är dessvärre svårt för mig att svara på eftersom jag inte har någon insyn hur uppdelningen i klasser sker. Men det låter väl som en jättebra idé att du kontaktar skolan med ditt önskemål! /Lena, Syv

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga