Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'hr' (33 st.)

    • Elev

      Finns det något liknande HR?

      Hej! Jag har stort intresse för HR, men kommer inte in. Har ni tips på närliggande områden ang. utbildning som kan ge en chans att få arbeta med HR eller liknande?

      Milla : : Hejsan,det är svårt att få jobb inom HR; det är många fler som söker de jobben än det finns anställningstillfällen, men det är givetvis upp till dig vad du vill satsa på... Läs hela svaret
    • HR YH

      Nån bra YH utbildning inom HR?

      Hej, Jag vill skaffa mig en bred kunskap inom området HR/Personalvetare för att kunna jobba ett tag med olika operativa frågor och kanske sen specialisera mig inom HR. Är utbildad marknadsekonom och jobbat i många år som produktionsledare på en inhouse...

      Milla : : Hejsan,yrken inom HR är i Sverige icke-reglerade; det är alltså upp till varje arbetsgivare med vilken utbildning de anställer. Allmänt, så brukar arbetsgivare efterfråga mycket goda... Läs hela svaret
    • Ingrid4321

      Vart kommer jag med att kombinera HR med civilekonom(marknadsföring)?

      Hej! Jag läser just nu till HR och är inne på mitt andra år. Jag har genom programmets gång funderat starkt på att kombinera HR med något annat. Jag har funderat på civilekonom utbildningen med inriktning mot antingen marknadsföring eller...

      Milla : : Hej!Att kombinera HR med marknadsföring är definitivt en intressant och potentiellt mycket fördelaktig kombination. Båda områdena involverar människor... Läs hela svaret
    • Lina

      Civilekonom eller kandidat i HR?

      Hej! Jag funderar kring att läsa civilekonomprogrammet eller kandidat i human resources. Däremot finns det inte så mycket information kring arbetsmarknaden för jobb inom hr. Jag undrar ifall man måste vara bra på matte för att klara civilekonomprogrammet,...

      Milla : : Hej,civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Till kandidatexamen läser man i 3 år. Civilekonomutbildningen är alltså ett år längre än kandidatprogrammet. Vad gäller... Läs hela svaret
    • KC

      Hur blir man Talent aquisition manager?

      Hej! Vad bör man helst ha läst för att kunna arbeta som talent aquisition manager? Jag har läst en psykologikandidat och undrar om du tips på vad man kan läsa till för att stärka sina chanser att arbeta med deta alterativt hur man jobbar till sig...

      Milla : : Hej,det yrket som du är intresserad av är, i alla fall i Sverige, icke-reglerat, vilket betyder att inga strikta (allmänna, generella) krav finns på vilken utbildning man behöver ha eller vilka... Läs hela svaret
    • Ewi

      Ny karriär för en lärare?

      Hej! Jag har pluggat till Grundskolelärare (yrkesexamen 4 år, uppsala universitet) och arbetat på mellanstadiet i 4 år nu. Jag har börjat tänka på att byta yrke och undrar vad man kan göra med min examen. Jag är intresserad av Hr eller annat....

      Milla : : Hejsan,det finns ett antal yrkesroller/tjänster där de svenska arbetsgivare kräver "högskoleutbildning á minst 180 högskolepoäng", oavsett vad det är för utbildning,... Läs hela svaret
    • Amjoni

      Vilken utbildning ska jag välja?

      Hej, Jag är legitimerad förskollärare sen några år tillbaka men börjar nu fundera på att karriärsbyte. Jag pendlar mellan att stanna kvar inom skolans värld och utbilda mig vidare till specialpedagog eller byta helt. Jag har tankarna åt...

      Milla : : Hej,jag förstår varför du har svårt att hitta konkret information om vägen till de yrken som du nämner i din fråga: administratör, HR-administratör eller... Läs hela svaret
    • Nathalie?

      Om jag vill jobba inom Learning & Development,vad behöver jag studera?

      Hej! Jag har på senare tid kommit på att jag vill jobba inom Human Resources och gärna inom Learning & Development. Jag studerar just nu sista året av min kandidatexamen och känner att jag faktiskt hittat något som intresserar mig. Jag studerar just nu mot ett BBA inom Business...

      Milla : : Hejsan,du ställer en mycket intressant och viktig fråga. Du skriver bland annat så här: "Jag vill helt enkelt hjälpa andra att må så bra som... Läs hela svaret
    • Förskollärare

      Påhlmans Handelsinstitut - seriös?

      Hej! Jag är legitimerad förskollärare med 6 års erfarenhet. Nu känner jag att det är dags att byta yrke då jag verkligen gillar att arbeta administrativt. Då jag arbetar 75% redan så vill jag läsa på distans. Kollad lite runt och...

      Milla : : Hej,Påhlmans handelsinstitut erbjuder yrkeshögskoleutbildningar men den utbildning du nämner i din fråga är inte en utbildning inom yrkeshögskola. Det finns också en gymnasieskola -... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur blir man hr chef?

      Eftersom att jag inte hittar något kring personalvetare tänkte jag påbörja en ny tråd. Många av de chef intresserade människor på denna hemsida får liknande svar med att "det inte existerar någon garanti" för att bli enhetschef eller liknande vilket självklart låter rimligt. Dock funderar...

      Milla : : Hej!Vad gäller rektorsprogrammet så är det inte lärare utan det är de som fick jobbet som rektor eller biträdande rektor som antas till rektorsprogrammet (i alla fall enligt den informationen jag har).... Läs hela svaret
    • Therese

      HR eller SYV-utbildning?

      Hej, Velar otroligt mycket kring om jag ska jobba med HR eller som SYV i framtiden och vilken utbildning jag ska söka. Min fundering: Om man läser till SYV på ex. Stockholms universitet. Kan man tillgodoräkna sig någon av kurserna om man skulle vilja komplettera i framtiden och få en...

      Anna: : Hej Therese,SYV-programmet (när jag läste det) inkluderade en "valfri termin" (inte helt valfritt men vi fick välja mellan ett antal samhällsorienterade kurser som vi kunde läsa på olika... Läs hela svaret
    • Ajna

      Vad är skillnaden på olika HR utbildningar?

      Hej! Jag funderar på att plugga et 3 årig HR utbildning-med inriktning psykologi. Jag undrar nu vad är det som skiljer ett sådant kandidatexamen från t.ex. en hr kurs där man pluggar något specifikt inom hr t.ex. hr-assistent, hr-koordinator o.s.v. ? Har också frågan om jag pluggar denna...

      Milla : : Hej Ajna,i Sverige är det så att yrken inom HR är icke-reglerade. Det betyder att varje arbetsgivare bestämmer själv vilken utbildning hen tycker passar. Man kan med samma utbildning... Läs hela svaret
    • Statsanställd förälder med fundering på att ställa om

      Vilka studier behövs komplettera för HR tjänst?

      Hej! Jag funderar på att nyttja omställningsstudiestödet och läsa till ämnen för att kunna arbeta på HR. Jag har en kandidatexamen som socionom, har arbetat på Försäkringskassan sedan 2005 som handläggare, specialist, enhetschef och verksamhetsutvecklare. Jag har gått en rad utbildningar...

      Milla : : Hej Caroline,tjänster inom HR är i Sverige icke-reglerade, vilket betyder att arbetsgivare får fritt bestämma vem som får jobbet. Det finns utbildningar (personalvetarprogram)... Läs hela svaret
    • Karin

      Vilka kurser behöver jag läsa?

      Hej ! Jag tycker om office arbete och det finns olika studier på detta. Det yrke som jag tänker att läsa vidare är Socialadministratör eller inom HR. Jag läser gymnasiekurser inom vuxenutbildning och vet inte vilka kurser behöver jag för att kunna...

      Anna: : Hej Karin,i Sverige är det så att många yrken är icke-reglerade och det finns därför endast mer eller mindre vaga rekommendationer om vilken utbildning som många arbetsgivare borde... Läs hela svaret
    • Henrik

      Kortare utbildning för HR attraktivt för arbetsgivare?

      Hej! Jag har tänkt på korta utbildningar för att bredda min kompetens. När jag sökte på utbildningar i arbetsrätt hittade jag HR-Strateg. Det kostar ju såklart en slant men jag har inte tid eller tålamod till kandidatutbildning. Frågan är om detta kan vara attraktivt eller om arbetsgivare i...

      Julia: : Hej Henrik,olika arbetsgivare kan tänka olika, så det går inte att ge ett generellt svar. Men eftersom det är hård konkurrens inom HR-yrken, så får många... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga