Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31864 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'statistik' (17 st.)
-
Måste det vara statistik?
Hej. Jag går nu på socionomprogrammet men inser att det är mycket med excel som vi håller på med vilket vi också i framtiden kommer arbeta med men undra om det går att jobba mer med människor än just att hålla på och räkna,...
Hej!inom din utbildning, socionomprogrammet, måste du genomföra alla kurser som ingår i programmet och bli godkänd på alla kurser för att kunna ta ut socionomexamen. Du kan inte utesluta, från... Läs hela svaret -
Tillämpad statistik eller handelsrättsligöversiktskurs?
Jag har nyligen pluggat 15hp grundläggande statistik men ska nu välja mellan två kurser varav ena är tillämpad statistik och den andra är handelsrätttslig översiktskurs, båda är på 15hp . Min fråga är då när...
Hej,Ditt val mellan en kurs i tillämpad statistik och en i handelsrätt beror på dina framtida mål, intressen och vilken karriärväg du vill följa. Låt mig ge... Läs hela svaret -
Vad behövs för att bli verksamhetsutvecklare?
Jag har studerat tidigare på högskola inom neurovetenskap samt UX-design (IT), men det har visat sig vara svårt att få in foten som junior UX-designer nu. Därför funderar jag på att möjligen bygga min egna kandidat, att jag använder dessa...
Hej,när jag läste din fråga tänkte jag direkt på yrket Statistiker - se framtid.se/yrke/statistiker - man jobbar med statistik inom så gott som alla verksamheter.... Läs hela svaret -
Statistik av meritvärden från gymnasiet presenterat i en bell curve ?
Hej Jag har letat ett tag nu efter statistik som presenteras i from en bell curve gällande gymnasiebetyg. Jag vill alltså hitta statistik som exempelvis kan presentera hur många procent elever som fick över 15 i merit osv. Finns det någonstans där man kan...
Hej Peter,du har meritvärde på 21.10 skriver du. Om man har alla A-betygen i alla kurser som räknas in i jämförelsetal/snittbetyget då har man... Läs hela svaret -
Vilka utbildningar kan leda till ett arbete som kryptolog?
Hej, jag skulle vilja veta vilka eftergymnasiala utbildningar som kan leda till ett yrke som passar mig. Det jag vill fokusera på inom mitt yrke är nog främst kryptologi, statistik, och IT-/cybersäkerhet. En gnutta ekonomi skadar inte heller (jobbar gärna med kryptovalutor i framtiden). Jag...
Hej Affe,vill du jobba med att kravställa, granska och godkänna kryptosystem och IT-säkerhetprodukter? eller som eller som Kryptokonsult, se framtid.se/yrke/kryptokonsult ?Titta... Läs hela svaret -
Statistik gymnasiebetyg, standard avvikelse?
Hejsan, jag undrar om det är möjligt att hitta statistik på gymnasiebetyg som visas med standardavvikelse? Vill helst veta vart jag ligger procentuellt på betyg skalan.
Hej,se om du hittar information som du efterfrågar via skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik och om du inte hittar, kontakta Skolverket. 08-52733200 - är tel.nr till Skolverket eller maila till Upplysningstjänsten [email protected] -
Hur många procent elever har 330?
Hej! Jag undrar om hur många procent av elever i Sverige går ut i nian med ett meritvärde på 330. Finns det någon statistik över slutbetyg i nian?
Hej Kaja,du får gärna kontakta Skolverket och be dem få fram statistik åt dig.Det jag kan svara (på ett ungefär, enligt ett svar från Skolverkets statistiska avdelningen som vi fick... Läs hela svaret -
Sabbatsår/gå om årskurs 1 på gymnasiet?
Hej! Jag började gymnasiet HT-19 men hoppade av i november för att jag inte trivdes. Har sökt om till ettan på ett annat gymnasium och ser framemot att få börja där. Hur vanligt är det att folk tar sabbatsår eller går om ettan?
Hej Elin,jag vet inte om det finns någon sammanställd statistik över hur ofta det förekommer att eleverna går om ett år på gymnasiet. Enligt min erfarenhet så finns det i nästan... Läs hela svaret -
Fråga om Statistiker?
Hej! Undrar om de är möjligt att bli läsa till Statistiker och vad man ska läsa på högskola då? Samt att jag har läst samhälles linjen betende och undrar om jag kan söka in till de ändå?
Hej Benjamin,Akademisk utbildning krävs, dvs att du har studerat matematik och/eller statistik på högskole-/universitetesnivå om man vill kunna jobba som Statistiker i Sverige. Yrket är icke-reglerat,... Läs hela svaret -
Hur ser percentilfördelningen av meritvärden ut?
Jag söker ett statistiskt dataset där jag kan svara på frågor av typen: Hur många procent brukar gå ut med >XX.X i meritvärde? Specifikt, vad har den översta percentilen i meritvärde? Jag hittar inte detta offentligt på skolverkets...
Hej Loke,numera är betygskraven "absoluta" dvs elevernas kunskaper jämförs med kraven för betyg (och eleverna får ej jämföras med varandra i samma klass, skola eller stad),... Läs hela svaret -
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng?
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng som slutbetyg i 9an?
Hej David,det kanske går att få fram den sorters statistik från Skolverkets statistiska avdelningen, men varför skulle man göra det? Det jag känner till... Läs hela svaret -
Få särskild behörighet under termin?
Hej, Till hösten har jag sökt tre kurser i statistik på GU: Statistik 1, 2a och 2b. 1 är på första halvan av terminen, 2a och 2b är på var sin halva av sista halvan av terminen. Statistik 1 ger mig behörighet till 2a och 2b, men då jag inte läst 1 än står det att jag är obehörig till 2a...
Det här är en fråga till antagningsgruppen på just det lärosäte dit du söker - de måste kunna svara på det, då det är deras utbildningar, men testa även att ringa till Antagning.se 0771-550720 -
Betygssnitt i Sverige?
Hej! Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Hej Anna,Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är... Läs hela svaret -
Någon statistik på reserver och upprop på KTH?
Hej. Jag är 4e plats på reserv på KTH i Haninge ( högskoleingenjör - datorteknik). Finns det någon statistik tillgänglig för hur det ser ut för reserver som blir antagna efter uppropet?
Hej Danne! Jag är inte helt säker på vilken statistik du efterfrågar: vill du veta "sannolikhet" att komma in som reserv nr.4? Eller vill du veta om reserver, som kom in sent (hoppade in i... Läs hela svaret -
min son har 340 p hur många procent i Sverige har denne högste poäng?
hej min son har 340 p hur många procent i sverige har denne högste poäng
Hej Sascha! Din son som har högsta betyg i alla ämnen är jätteduktig! Ang. svar på din fråga, så hittar jag tyvärr inte den info. Ska... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga