Mathilda
    Hej!
    Jag har bestämt mig för att sätta igång med pluggandet och har velat fram och tillbaka.
    Min dröm är att bli socialsekreterare inom familjehem eller missbruk. Mina betyg räcker inte för socionom och ligger lite under socialpedagog på högskolan. HP provet är inte ett alternativ då jag har gjort det flera gånger men har för svårt för matten.
    Jag ska ändå försöka söka in ifall men har nu också övervägt yrkeshögskola.
    Så till mina frågor:
    Vad är skillnad mellan socialpedagog/behandlingspedagog på yrkeshögskolan?
    Har jag samma befogenheter som om jag vore en socialsekreterare eller vad skiljer sig? (Vad får/får jag inte göra)
    Är det mer värt för mig att försöka söka in till olika fristående kuster för att få ihop en beteende kandiatexampen istället för yrkeshögskola? Väger det liksom mer för arbetsgivare?
    Jg har sett att yrkeshögskolan har dessa program på 1 samt 2 år, hur kommer det sig? Lär jag mig mindre på 1 år? Får jag samma ”diplom”?
    Får jag mindre lön p.g.a yrkeshögskoleutbildning eller vad är nackdelen med att den är kortare än på högskolan?

    • Peter : ta gärna del av info på https://www.fragasyv.se/info/behandlingspedagog-socialpedagog
    • Eva : Det stämmer att de yrken "går in i varandra" och samma arbetstitel kan beskriva mycket olika arbetsuppgifter. Inte lätt att på förhand veta var man ska utbilda sig och vilka arbetsuppgifter man sedan kan få. :(

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Mathilda,
    jag har i en kommentar till din fråga satt in en snabblänk till info där några "liknande yrken" jämförs med varandra. Läs gärna där.

    Jag tycker det är rätt att söka till alla de utbildningar som du är intresserad av; då det ej finns nackdelar i det: det går alltid lämna ÅTERBUD till en erbjuder studieplats; och antagningsgränser kan sjunka också... av olika anledningar, ex. om flera studieplatser öppnas.

    Ang. vad man får göra på en arbetsplats och vad man får för lön - så är det väldigt olika och för det mesta är det just varje enskild arbetsgivare som bestämmer.
    Står det i en jobbannons "Kravet är socionomutbildning", t.ex då är det just en socionomutbildad de söker, men får de inte tag på någon med socionomutbildning så kommer de troligtvis ändå anställa någon i alla fall, ex. med en annan högskoleutbildning eller med en yrkeshögskoleutbildning i så fall.

    Högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar
    Allt som oftast är det så att högskoleutbildningar är längre och mer teoretiska.
    Yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska.
    Ang. lönen - så glömmer folk ofta att tänka på "förlorad arbetsinkomst", ex. jämför Socionomutbildning på 3,5 år med en yrkeshögskoleutbilnding på ett år... på YH blir du klar 2.5 år tidigare och kan börja jobba och få lön. Och, dessutom, slipper du låna pengar /lånedel från CSN/ i 2,5 extra-år... På den tiden lånar man ca 130 tusen kr. om man lånar allt man får från CSN... och det samtidigt som man har "utebliven lön" /den lönen man hade om man redan var i arbetet/.

    Det krävs alltså väldigt stor löneskillnad för att "täcka" för de summorna som man "vinner" vid en kortare utbildning och att komma snabbt ut i arbete.

     

     

    Jag vill också påpeka att "bara för" att man började på en Yrkeshögskoleutbildning, t.ex - så behöver man inte säga Nej till en högskola. Det går att läsa på högskola både samtidigt som man läser på en yrkeshögskola och efter det att man har läst på en yrkeshögskola... och tvärtom - det finns allt fler exempel nu, när folk med en avslutad högskoleutbildning söker till yrkeshögskola. En högskoleutbildning garanterar inte per automatik en anställning; man kan faktiskt gå arbetslös med en högskoleutbildning (tyvärr) och då väljer folk att söka till yrkeshögskola i så fall.

    • : Okej! Tack snälla för svar. Väldigt svårt att veta vad man ska välja, men man kanske kan gå folkhögskola och sen plugga nån kurs på högskolan så man får lite av varje. Himla svårt men bra att det liksom finns ”andra vägar in”
    • Anna : Du kan Söka massvis med olika utbildningar samtidigt och det är först när du får erbjudande om studieplatser som du behöver svara Ja eller nej till erbjuden plats. Det är inte farligt att söka många olika utbildningar samtidigt och det är inte heller någon fara i att tacka Nej till en erbjuden studieplats. Ex. till varje yrkeshögskoleutbildning söker man separat och oberoende av andra ansökningar... Och du kan därför samtidigt söka till högskola och till folkhögskolorna också. Varje folkhögskola gör också sin egen ansökan själv. Det är inom högskolor&universitet som det är Central antagning, men det är 20 alternativ man får söka - prioritera noga Inom Högskola: det du helst vill komma in på, sätt det alternativet som nr.1.

    Frågor och svar taggade med 'grundläggande behörigheter' (6 st.)

    • Noor

      Gymnasiearbetet?

      Hej Jag har fått F på gymnasiearbetet och jag undrar om man kan söka till högskola utomlands och i det landet där jag vill söka i har inte krav på gymnasiearbetet. Kan då komma in även om man har f i det?

      Anna: : Hej Noor,olika länder kan ha olika krav på behörighet. Fråga den skolan där du vill läsa.I Sverige får du inte ut examensbevis från gymnasiet eller från komvux om du inte (bland annat) får godkänt betyg på gymnasiearbetet.
    • Mia

      Multipliceras med 1,15? Var finner jag den information?

      Har gymnasiebetyg från 1995. Ämnena hade då följande exempel: Hotell & Restaurang Företagsekonomi A - 30 poäng Näringslära A - 30 poäng Varmkök - Grundkurs - 90 poäng Osv... Har nu fått till mig att följande...

      Mikael: : Hej Mia,om din fråga gäller ansökan till högskolestudier med avgångsbetyg från gymnasiet året 1995, så finns information om vad som gäller på... Läs hela svaret
    • Faduma

      Utländska yrkesexamen?

      Hej. Jag har en väninna som har utländska yrkesexamen och hon vill bli behörig till högskolan. Hon har kompletterat svenska 3 och engelska 6. Hon vill söka till socionom utbildningen. Vad ska hon göra?

      Julia: : Hej,jag råder ansöka om bedömning av hennes utbildning hos UHR - universitets-och högskolerådet.Hon kan också boka tid med SYV på komvux i den kommunen där hon är folkbokförd.... Läs hela svaret
    • sara

      Går el och energiprogrammet och vill läsa vidare?

      Hej jag går på praktiska gymnasiet inom el och energi, alltså jag går på lärlingsprogram och jag vill läsa vidare. Jag går i andra året nu min skola har ingen inriktningar och jag vill specialisera och bredda mig ytterligare inom programmet jag vill fördjupa och jag vill välja automation som...

      Anna: : Hej Sara,om du inte är beredd att försöka byta till en annan skola, måste du acceptera att du kanske inte kan läsa alla de kurser som du önskar... Ingen skola kan erbjuda alla... Läs hela svaret
    • Laura

      Grundläggande behörighet för högskola?

      Hej! Jag hade Matematik 1b i gymnasiet men fick ett F i den kursen. För grundläggande behörighet på högskola står det att jag behöver Matematik A. Går det då med Matematik 1a? (Jag gör då en prövning på Komvux.) Eller behöver jag göra en prövning i Matematik 1b för att jag hade det i mitt...

      Julia: : Hej Laura, för Grundläggande behörighet behöver du få ut EXAMENSBEVIS. I examensbeviset är godkänt betyg i matematik 1 ett av kraven. "Matematik A" som du nämner i din... Läs hela svaret
    • Martin

      Frågor angående nya regler för kompletterande 2020?

      Hej, jag har tre frågor ang. vad som gäller efter 2020. (Jag har fullständigt betyg från gymnasiet som jag gick ut 2012 ((har de äldre betygssystemet om det spelar roll)) och pluggar just nu en kurs på högskola.) * Om jag vill söka en ny...

      Anna: : Hej Martin, jag svarar på din sista fråga först: du kan läsa två olika halvtidsutbildningar på högskolenivå och t o m mer... Antagning.se kan anta... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga