Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31864 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'statistik' (17 st.)
-
Måste det vara statistik?
Hej. Jag går nu på socionomprogrammet men inser att det är mycket med excel som vi håller på med vilket vi också i framtiden kommer arbeta med men undra om det går att jobba mer med människor än just att hålla på och räkna,...
Hej!inom din utbildning, socionomprogrammet, måste du genomföra alla kurser som ingår i programmet och bli godkänd på alla kurser för att kunna ta ut socionomexamen. Du kan inte utesluta, från... Läs hela svaret -
Tillämpad statistik eller handelsrättsligöversiktskurs?
Jag har nyligen pluggat 15hp grundläggande statistik men ska nu välja mellan två kurser varav ena är tillämpad statistik och den andra är handelsrätttslig översiktskurs, båda är på 15hp . Min fråga är då när...
Hej,Ditt val mellan en kurs i tillämpad statistik och en i handelsrätt beror på dina framtida mål, intressen och vilken karriärväg du vill följa. Låt mig ge... Läs hela svaret -
Vad behövs för att bli verksamhetsutvecklare?
Jag har studerat tidigare på högskola inom neurovetenskap samt UX-design (IT), men det har visat sig vara svårt att få in foten som junior UX-designer nu. Därför funderar jag på att möjligen bygga min egna kandidat, att jag använder dessa...
Hej,när jag läste din fråga tänkte jag direkt på yrket Statistiker - se framtid.se/yrke/statistiker - man jobbar med statistik inom så gott som alla verksamheter.... Läs hela svaret -
Statistik av meritvärden från gymnasiet presenterat i en bell curve ?
Hej Jag har letat ett tag nu efter statistik som presenteras i from en bell curve gällande gymnasiebetyg. Jag vill alltså hitta statistik som exempelvis kan presentera hur många procent elever som fick över 15 i merit osv. Finns det någonstans där man kan...
Hej Peter,du har meritvärde på 21.10 skriver du. Om man har alla A-betygen i alla kurser som räknas in i jämförelsetal/snittbetyget då har man... Läs hela svaret -
Vilka utbildningar kan leda till ett arbete som kryptolog?
Hej, jag skulle vilja veta vilka eftergymnasiala utbildningar som kan leda till ett yrke som passar mig. Det jag vill fokusera på inom mitt yrke är nog främst kryptologi, statistik, och IT-/cybersäkerhet. En gnutta ekonomi skadar inte heller (jobbar gärna med kryptovalutor i framtiden). Jag...
Hej Affe,vill du jobba med att kravställa, granska och godkänna kryptosystem och IT-säkerhetprodukter? eller som eller som Kryptokonsult, se framtid.se/yrke/kryptokonsult ?Titta... Läs hela svaret -
Statistik gymnasiebetyg, standard avvikelse?
Hejsan, jag undrar om det är möjligt att hitta statistik på gymnasiebetyg som visas med standardavvikelse? Vill helst veta vart jag ligger procentuellt på betyg skalan.
Hej,se om du hittar information som du efterfrågar via skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik och om du inte hittar, kontakta Skolverket. 08-52733200 - är tel.nr till Skolverket eller maila till Upplysningstjänsten [email protected] -
Hur många procent elever har 330?
Hej! Jag undrar om hur många procent av elever i Sverige går ut i nian med ett meritvärde på 330. Finns det någon statistik över slutbetyg i nian?
Hej Kaja,du får gärna kontakta Skolverket och be dem få fram statistik åt dig.Det jag kan svara (på ett ungefär, enligt ett svar från Skolverkets statistiska avdelningen som vi fick... Läs hela svaret -
Sabbatsår/gå om årskurs 1 på gymnasiet?
Hej! Jag började gymnasiet HT-19 men hoppade av i november för att jag inte trivdes. Har sökt om till ettan på ett annat gymnasium och ser framemot att få börja där. Hur vanligt är det att folk tar sabbatsår eller går om ettan?
Hej Elin,jag vet inte om det finns någon sammanställd statistik över hur ofta det förekommer att eleverna går om ett år på gymnasiet. Enligt min erfarenhet så finns det i nästan... Läs hela svaret -
Fråga om Statistiker?
Hej! Undrar om de är möjligt att bli läsa till Statistiker och vad man ska läsa på högskola då? Samt att jag har läst samhälles linjen betende och undrar om jag kan söka in till de ändå?
Hej Benjamin,Akademisk utbildning krävs, dvs att du har studerat matematik och/eller statistik på högskole-/universitetesnivå om man vill kunna jobba som Statistiker i Sverige. Yrket är icke-reglerat,... Läs hela svaret -
Hur ser percentilfördelningen av meritvärden ut?
Jag söker ett statistiskt dataset där jag kan svara på frågor av typen: Hur många procent brukar gå ut med >XX.X i meritvärde? Specifikt, vad har den översta percentilen i meritvärde? Jag hittar inte detta offentligt på skolverkets...
Hej Loke,numera är betygskraven "absoluta" dvs elevernas kunskaper jämförs med kraven för betyg (och eleverna får ej jämföras med varandra i samma klass, skola eller stad),... Läs hela svaret -
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng?
Hur många procent av Sveriges elever har fått minst 322,5 meritpoäng som slutbetyg i 9an?
Hej David,det kanske går att få fram den sorters statistik från Skolverkets statistiska avdelningen, men varför skulle man göra det? Det jag känner till... Läs hela svaret -
Få särskild behörighet under termin?
Hej, Till hösten har jag sökt tre kurser i statistik på GU: Statistik 1, 2a och 2b. 1 är på första halvan av terminen, 2a och 2b är på var sin halva av sista halvan av terminen. Statistik 1 ger mig behörighet till 2a och 2b, men då jag inte läst 1 än står det att jag är obehörig till 2a...
Det här är en fråga till antagningsgruppen på just det lärosäte dit du söker - de måste kunna svara på det, då det är deras utbildningar, men testa även att ringa till Antagning.se 0771-550720 -
Betygssnitt i Sverige?
Hej! Jag undrar vart man hittar statistik på vad för meritpoäng som är vanligast i Sverige eller Stockholm. Vill veta hur min merit förhåller sig till resten av min årgång, tex om jag är topp 50% eller topp 10%?
Hej Anna,Statistiska Central Byrån sammanställer den sorters statistik - bl a på uppdrag av Skolverket. tyvärr kommer de sammanställningar med stor fördröjning - upp till 2år. Det är... Läs hela svaret -
Någon statistik på reserver och upprop på KTH?
Hej. Jag är 4e plats på reserv på KTH i Haninge ( högskoleingenjör - datorteknik). Finns det någon statistik tillgänglig för hur det ser ut för reserver som blir antagna efter uppropet?
Hej Danne! Jag är inte helt säker på vilken statistik du efterfrågar: vill du veta "sannolikhet" att komma in som reserv nr.4? Eller vill du veta om reserver, som kom in sent (hoppade in i... Läs hela svaret -
min son har 340 p hur många procent i Sverige har denne högste poäng?
hej min son har 340 p hur många procent i sverige har denne högste poäng
Hej Sascha! Din son som har högsta betyg i alla ämnen är jätteduktig! Ang. svar på din fråga, så hittar jag tyvärr inte den info. Ska... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga