2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Nellie,

    På Mittuniversitetet är kursen på Distans Med obligatoriska träffar; fem träffar 3 dagar åt gången;

    på Linnéuniversitetet - verkar den vara "bunden", dvs man ska följa den traditionella undervisningen.Det är i alla fall vad jag kan avläsa från info på kursernas hemsidor.
    Kurser är lika stora - 30 högskolepoäng, som motsvarar heltidsstudier under en termin.

    Om du exempelvis vill läsa fortsättningskurser i Bild och/eller bildpedagogik för att t.ex kunna sätta in dem i kandidatexamen eller för att "toppa" med KPU, kompletterande pedagogisk utbildning och bli bildlärare, är det bra att planera läsa minst 3 kurser på samma lärosäte... dvs antingen A, B och C kurser eller I, II och III kurser - på Samma lärosäte; detta för att A kurs och I-kurs kan ev "överlappa" B och II-kurser på olika sätt. Sammanlagt borde A;B och C kurser (90 hp) ge samma kunskaper och samma behörighet som I, II och III kurser, som också sammanlagt är på 90 hp, dvs motsvarar tre terminers studier på heltid, men "sinsemellan" kan gränserna gå på lite olika ställen, dvs man kan läsa lite olika "avsnitt" inom de två olika uppsättningar av kurser.
    Ta också gärna kontakt med studievägledare som jobbar just på de institutuiner där kurserna ges. Om du får veta ngt. ovanligt/intressant - får du gärna höra av dig till oss! vi vill också lära oss mer! :)

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!

    D:

    • : S om jag har förstått det rätt så kan jag utbilda mig till bildlärare inom båda ämnena om jag läsa KPU efter kurserna? Men vilka årskurser gäller det för?
    • Anna : KPU - kompletterande pedagogisk utbildning är tänkt att lära dig att lära ut kunskaper som du skaffat dig sedan innan; KPU kan vara riktad mot gymnasielärare eller mot grundskolelärare och det är inte samma utbildning, utan Många olika utbildningar; vilka behörighetskraven som KPU kommer att ställa framöver - vet inte vi här på Fråga SYV. Lärarutbildningen är under "översyn"; förändringar kan inträffa ... och rätt stora förändringar och inom ganska kort ... det är säkrare att söka till Ämneslärprogrammet.
    • Anna : jag har nu även skrivit ett Nytt svar till dig. Hoppas det förklarar en del och blir till hjälp!
    Anna SYV på FrågaSYV

    Svar på din kommentar:
    Det är säkrare att söka till Ämneslärarprogrammet.
    Om man vill chansa och läsa de ämnena först som man sedan vill undervisa i - då får man givetvis göra så... men då chansar man;
    för det första så prioriteras de sökande till KPU som ska kunna bli behöriga lärare i Flera ämnen, inte endast i ett ämne.
    Gymnasielärare brukar bli behöriga i 2 ämnen; och grundskolelärare - i 3 ämnen.
    Om man vill bli behörig lärare i endast Ett ämne - så är det inte alls säkert man kommer in på KPU; blir det konkurrens om KPU-platserna, då tas de som blir behöriga i flera ämnen in före dem som kan endast bli behöriga i ett ämne.
    Vilka KPU och var de kommer att erbjudas och vilka behörighetskrav de kommer att ställa  -  kan inte vi lova dig på förhand.
    Gissningsvis /eller som det brukar oftast vara  och som det är just nu/ så - för att bli behörig lärare på gymnasiet, brukar man läsa 120 högskolepoäng (motsvarande 4 terminer på heltid) i sitt Huvudämne ohc 90 hp /motsvarande 3 terminer på heltid/ i sitt biämne och sedan KPU, om man hittar var KPU för just de 2 ämnen erbjuds och om man kommer in... då blir man behörig gymnasiet (och samtidigt också grundskole-)lärare i de 2 ämnena.

    • : Jo men om man nu väljer att gå denna kurs i Sundsvall, men inte vill bli lärare utan kommer på om några år att jag vill bli bildlärare o väljer läsa en kpu kurs. Vilka årskurser kan man läsa isådanafall eftersom det står förskola och skola?
    • Anna : "Skola" omfattar grund- och gymnasieskola och även komvux, folkhögskolor och Didaktik (undervisningsmetodik)läser man i så fall Efteråt - efter det att man har skaffat sig tillräckligt antal högskolepoäng inom sina blivande undervisningsämnen. det är samma kurser i Undervisningsämnen man läser, oavsett om man senare ska bli grundskole- eller gymnasielärare.

    Frågor och svar taggade med 'datorkunskap' (4 st.)

    • Elisa

      Hur höja betyg från svensk gymnasieskola som norsk medborgare?

      Hej! Jag är norsk medborgare men har ett sluttbetyg från en svensk gymnasieskola. Nu vill jag höja några av mina betyg, blant annat datorkunnskap DAA1201. Jag gikk ut gymnasieskolan i 2009, och har förstått det så att många av dessa ämnen som jag hade då inte eksisterar längre. Vart kan man...

      Julia: : Hej Elisa,Kika på uhr.se/globalassets/syv/infomaterial-faktablad/regelinfo-div/tabell-for-utbyteskomplettering-med-gy11_vux12.pdf där nämns "gamla" kurser och motsvarande nya... Läs hela svaret
    • Erik

      Vad är rätt för mig?

      Jag går nu första året i teknikprogrammet och är tveksam på vad jag ska välja för inriktning. Jag är intresserad av datorer men samtidigt gillar jag ej fysik :(. Jag gillar dessutom att rita och är hyfsad intresserad av matte. Dock har jag just nu D+ i matte. Så frågan är vad jag ska välja?...

      Anna: : Hejsan, Teknikprogrammet på gymnasiet << har fem inriktningar. Men jag vet inte vilka av dem som din gymnasieskola erbjuder. Om din skola erbjuder alla de fem inriktningar - så är det som du skriver att du inte... Läs hela svaret
    • Anton

      Vad är det här?

      Hej! Kan man läsa upp datorkunskap i det nya systemet? Finns det en motsvarade kurs?

      Anna: : Nej, Anton, tyvärr så finns det inte någon motsvarande kurs och man kan därför inte läsa upp betyg i Datorkunskap. Det är det svaret som en expert på Universitets- och högskolerådet... Läs hela svaret
    • Anton

      Hur fungerar komvux?

      Hej! Jag vill ha datorprövning på komvux. Jag undrar måste en speciell lärare ha prövning i datorkunskap med mig då?

      Milla : : Hej Anton, det måste vara läraren, som undervisar i den kursen. Ingen annan lärare får göra prövning med dig än den läraren som underivsar i den kursen. Bästa hälsningar Milla SYV

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga