Marcus 23 år

    Hej, Jag går (eller gick) i tredje året på gymnasiet och avslutar nu utan gymnasiekompetens. Tyvärr, har jag varit väldigt frånvarande, speciellt efter Covid-19. Utan att gå in i för mycket detalj så har jag haft en väldigt taskig uppväxt. Blev vad man kallar hemmasittare i flera år tills jag fick möjlighet att flytta ut och gå på Individuellt Alternativ för att klara av grundskolan. Med slit, lyckades jag komma in på mitt önskade gymnasium, men tappade motivationen kort därefter. Jag var 19 år gammal när jag äntligen kunde söka till gymnasium och kände mig utanför när alla andra elever, som var yngre, förvirrades över varför jag "fortfarande" gick i gymnasiet. Blev även missnöjd med utbildningen då jag inte lärde mig de färdigheterna som jag hade velat. Allt var mycket grundläggande och enkelt, mycket kändes som slöseri med tid, bara för att få betyg. De gånger då jag behövde hjälp, fick jag ingen hjälp. Under andra året fyllde jag 21 och var då officiellt vuxen. Var då tvungen att flytta ut ur ungdomslägenheten som jag hade då. Med inget annat alternativ, flyttade jag tillbaka till en våldsam miljö hos föräldrarna. Med detta, gick studiegången ner, igen. Jag försökte lösa situationen med polisen flera gånger men det gick aldrig. Vid 3;e året hade jag knappt klarat ett enda ämne från årskurs 2, samt mycket av årskurs 1. Men jag lyckades beta av väldigt många ämnen och uppgifter mot slutet av året och fick därför gå om årskurs 3, för att klara av resten - trots att jag hade fyllt 22 år vid det laget. De lärarna som jag hade kontakt med förstod sig på situationen jag hade hemma och därmed varför min prestation var som den var. Sista året började hemskt då jag inte fick skollaptop förrän efter första terminen hade gått. IT, som delar ut laptops, var förvirrad över att jag gick kvar, tror jag. Hade ingen tillgång till Schoolsoft. Jag jagade lärarna som bad mig att gå till IT. IT bad mig gå till skolkanslisten osv. osv. Inget blev gjort på den fronten och jag har inte haft koll på något inom skolan under sista årskursen. Jag har arbetat HÅRT på egen tid och jag är nästan klar med varenda uppgift som jag har kvar. Pluggade på fritiden ofta tills sent på kvällen, tills skolan stängdes för natten. Men då kom Corona att härja runt. Jag hoppades jag att skolåret skulle förlängas då studenter satt sig i hemkarantän och inte kunde komma till skolan, inklusive jag. Ville ha mer tid att klara av uppgifterna som jag inte kunde slutföra - speciellt på grund av att vi behöver utrustning som finns i gymnasiet för vårt arbete. Men det blev inget av det. Igår fick jag ett SMS från mentorn om att studenten ska vara idag. Nu sitter jag panikslagen och skakar. Det känns som att jag har misslyckat totalt. Flera år av mitt liv som jag har kastat bort. Jag önskar att jag kunde ha arbetat hårdare. Jag vet inte vad som är värst; att jag har svikit de som gav mig chansen att fortsätta plugga eller att min framtid är förstörd. Jag känner att jag vill ta slut på allt... Jag avslutar alltså gymnasiet utan gymnasiekompetens. Med mer än 100 000 SEK i CSN-lån som gick åt till hyra under mina studier. 4 slösade år och mycket ångest. Det känns som att det bara finns en utväg kvar... Men jag vill tro på att livet går vidare. Vad är nästa steg? Kan jag få kompetens på annan väg? Har gymnasiekompetens ens något värde? Jag har länge funderat på att studera utomlands. Japan är speciellt lockande och jag har hittat kurser via både EF (9 månader) och Go! Go! Nihon! (2 år) och det verkar lockande. Tror att jag skulle blomstra i en bättre miljö. Kurserna är CSN-berättigade. Men jag undrar om CSN har någon åsikt gällande att jag redan har haft studielån samt att jag inte har gymnasiekompetens. Men det är väl vanligt att man söker CSN, för högre utbildningar, efter gymnasiet också? Jag vet heller inget om vilka nivåer skolor delas in i. Räknas dessa kurser som "skolor"? I så fall, är detta gymnasie-nivå eller högre? Får man någon officiell "kompetens"? Kan jag söka till vilken skola som helst utan denna kompetens? Jag har aldrig riktigt förstått hur rangordningen i skolgången fungerar, utöver att gymnasiet var steget efter grundskolan. Under min utbildning, försökte jag få praktikplats eller arbete inom mitt önskade yrke men det blev lite av ett moment-22 över det hela då man ville att jag skulle ha erfarenhet för att jag, i tur, skulle få praktisera för att få erfarenheten. Utbildningen som jag gick I lärde aldrig ut något gällande den erfarenheten som de sökte på arbetsplatserna heller. Just nu vägrar jag att ge up men jag känner att jag behöver hjälp snabbt, för jag vet inte vart jag ska ta vägen.

    1 Svar

    Anna SYV SYV på FrågaSYV

    Hej Marcus,
    jag förstår att det finns anledningar till varför du inte fick gymnasieexamen, ännu.
    Frågan är om du vill läsa på högre nivå, än gymnasiet (i alla fall just nu) eller om du vill jobba ett tag och kanske satsa på studier längre fram.

    Du kan försöka få jobb nu (vilket jobb som helst) för att få arbetslivserfarenhet, inkomst och kanske också kunna skaffa bostad. Du kan t.ex söka jobb i hela Sverige och även i andra länder: lättare att - som svensk - få jobb inom Norden eller inom EU, än i andra länder utomlands. I så fall ska du inte kunna pendla och måste skaffa dig en annan bostad, på orten där du ska jobba. Arbetsgivare kan många gånger bistå med hjälp att lösa bostadssituationen.

    Ett annat förslag: kika på alternativet - folkhögskola. Folkhögskolorna utanför stora städer brukar ha studentboende där eleverna kan bo under sin studietid. Om du vill satsa på att få fullständig behörighet inför eftergymnasiala studier, är det en Allmän kurs på en valfri folkhögskola som du ska söka till.

    Komvux
    Du kan söka kurser på komvux (i den kommunen där du är folkbokförd) för att försöka få ut examensbevis från komvux.

    Förlängd studiegång på din gymnasieskola?
    Jag gissar på att du kanske inte kan få ännu mer förlängning av din studiegång, men om du vill - fråga rektorn på din gymnasieskola om det. Nu, på grund av Covid-19, tas extralösningar i bruk och det som inte var möjligt förut, kan bli möjligt nu. Så, om du kan tänka dig vilja läsa vidare på din egen gymnasieskola, fråga rektor om den möjligheten.

    Studier utomlands
    Det finns väldigt många olika skolor i olika länder och de kan ha väldigt olika villkor både vad gäller behörighet och studieekonomi (jag menar om du själv behöver betala för utbildning eller inte).

    ang. CSN/studiemedel: bäst är att fråga CSN om det, då det är de som fattar beslut om studiemedel. Det finns mycket information på www.csn.se och om man inte hittar svar på sin fråga, är det bäst att fråga personal som jobbar på CSN, då får man rätt svar.

    Länktips
    csn.se/kontakt
    Framtid.se/arbetsgivare
    framtid.se/studier/komvux
    framtid.se/studier/folkhogskola

    Frågor och svar

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga