Nikky år
    Hej!
    Jag skulle gärna vilja bli astronom men vill helst inte gå naturvetenskap, kan man t.ex gå vård och omsorg och sen komplettera upp sin betyg. Eller finns det någon annan lösning? (Vill helst gå vård och omsorg linjen)
    • Anonym Du kan göra på sättet du tänker, men jag tror ändå du blir bäst förberedd om du går tekniklinjen inriktning teknikvetenskap. Detta då astronomer i grunden är fysiker med specialområdet rymden. Inom teknikvetenskap får man behörighet att läsa på fysikprogrammet. Varför vill du gå vård och omsorgsprogrammet? Den matematiska tyngden som krävs för att bli en lyckad yrkesverksam astronom är stor. Hur ser du på matematik som ämne?
    • Nikky Hej! Jag har för tillfället C i matte och är rädd att jag inte ska klara den matematiska biten?
    • Anonym Ett C är betyget som brukar rekommenderas om man vill gå natur/teknik, så där är det ingen fara. Jag antar att du går i grundskolan just nu. När du börjar gymnasiet (natur/teknik) kommer du att märka att matematiken den första terminen kommer behandla stora delar av det du gick igenom i grundskolan, men i snabbare takt. Du kommer även lära dig trigonometriska funktioner och dylikt som är en central del i t.ex. astronomin. Tillämpningar inom astronomin kommer du få lära dig i den första fysikkursen. Jag tänker såhär; Brinner du för att förstå dig på hur logik och vår omvärld fungerar, främst i makroskalan där astronomin behandlas, så ska du definitivt ta dig an teknikvetenskapen. Det brukar gå bra för de flesta och om du inte har någon diagnos som dyskalkyli eller liknande så är du grön. Ett annat argument till att gå teknikvetenskapen är att om du brinner för något kommer det bli mycket enklare att klara kurserna. Vad tycker du om teknik och logik i överlag?
    • Nikky Om jag vill bli astronom vilket det lutar åt så vill jag nog helst gå natur, då jag mest tycker om No istället för teknik
    • Anna Den stora skillnaden mellan NA och TE är att man på NA läser biologi som obligatoriska kurser; på TE är det frivilligt att läsa biologi.
    • Anonym Jag har några tips för att se över om du tror att du kommer klara dig. 1) Har du viljan att anstränga dig och verkligen förstå (inte memorera) matematiken? Check. 2) Kolla in www.matteboken.se för att se vilken matematik som man lär sig i gymnasiet. Check. 3) Intresserar sådant här (https://www.astronomicentrum.se/uppgifter/#ak1-3) dig? Check. 4) Brukar du fiffla med matematiken, fysiken, eller något liknande på fritiden? Det är inte ett absolut måste, men hjälper långt om man genuint tycker om sådant här. Check. 5) Gå gärna och prata med föreningen Astronomisk Ungdom! Det är en ideell verksamhet som arbetar för att väcka ungdomars intressen för rymden. De har mycket stor koll på vad det är du faktiskt måste kunna och har också ett stort utbud intressanta aktiviteter (www.astronomiskungdom.se). Check. 5) Roligt nog (tycker jag) börjar fysiken i allt högre grad integrera programmering för att lösa komplexa problem. Det börjar bli mer standard att astronomer kan programmering än undantaget. Check. Bottom line: Ansträng dig mycket och brinn verkligen för ämnet! Har du sagt ja till det mesta av dessa kommer du med all sannolikhet att klara dig finfint. Lycka till!
    • Anna Tack så mycket A. för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    1 Svar

    Anna SYV SYV på FrågaSYV

    Hej Nikky,
    Astronomer är i grunden Fysiker. För att kunna bli en Astronom måste man kunna rätt mycket inom matte och fysik.
    Ex. på en eftergymnasial utbildning som man kan gå - för att på sikt bli en astronom kan du se på lu.se/lubas. Behörighet som krävs för att få en chans att komma in på det programmet är, förutom Grundläggande behörighet, godkända betyg i Fysik2, Kemi1 och matematik 4. De kurserna läser man i första hand på Naturvet.programmet eller på Teknikprogrammet på gymnasiet.

    Sedan är det ju inte omöjligt att komplettera efter gymnasiet. Skulle du läsa VO på gymnasiet - råder jag dig läsa svenska 3 och engelska 6 - för att få Grundläggande behörighet; Sedan behöver du också läsa fysik 1a och 2, kemi1 och matematik 2, 3 och 4.
    Matematik 2a brukar man, allt som oftast, få läsa på VO, om man så önskar.
    Då återstår det att efter gymnasiet komplettera med Fysik1a och 2 (sammanlagt 250 poäng); kemi 1 (100 poäng) och matematik 3 och 4 (200 poäng). Alla de kurserna kan på komvux på heltid läsas på 27.5 veckor - ca 1,5 termin, på heltid. Det är alltså ett års kompletterande utbildning efter gymnasiet som du kommer behöva satsa på.

     

    • Nikky Hej! Jag har inget emot natur, men det som oroar mig är mest matten, jag har som sagt C i matte nu och jag ska börja 9:an nu i höst
    • Anna Prata med din lärare i matematik, be om råd. Kika på innehåll i mattekurser på www.matteboken.se - "problemet" på NA och TE är också att det går snabbt; man läser matte-kurserna i snabb takt. Men vill man bli astronom, måste man kunna väldigt mycket matte!
    • Nikky Kommer jag klara mig på ett C, tror du?
    • Anna Jag känner inte till din kapacitet, motivation och utvecklings-potencial inom matte. Däremot bör din lärare i matematik känna till det. Hen känner också de kraven som ställs på elever på gymnasiet - därför är det din lärare i matte som är mest lämpad att svara på den frågan. Allmänt, brukar man säga att i fall man har lägre än C betyg från åk9 på grundskolan, så bör man fundera länge och noga om man verkligen ska söka läsa på NA eller på Teknik på gymnasiet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'jämförelsetal' (362 st.)

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga