Vägen till Lärarexamen
Elever som efter gymnasiet vill läsa vidare till lärare, har det inte lätt när de försöker få fram vilka kurser på gymnasiet som de måste läsa för behörighet till just den ämneskombinationen som de har tänkt sig att bli behöriga att undervisa i efter sin lärarutbildning.
Ett råd till elever som vill läsa till lärare är att välja en högskola/universitet där de vill studera och läsa på just den högskolans hemsida och även kontakta högskolans Studievägledare för att få svar på följande frågor:
1. Vilka ämneskombinationer som är möjliga att ha på lärarutbildningen på just den högskolan?
2. Vad behörighetskraven är till just den ämneskombinationen på just den högskolan?
Nedan finns information att läsa om lärarutbildningens uppbyggnad, olika vägar till lärarexamen samt en förklaring till varför olika högskolor erbjuder olika ämneskombinationer för blivande lärare.
När det gäller behörighet till lärarutbildningen, så är det inte så lätt att hitta information, som är lätt att förstå sig på. Anledningen till det är att det finns ett övergripande beslut kring vilka kombinationer som är möjliga, men inom ramen för detta fattar högskolorna egna beslut. Framförallt beroende på att de flesta högskolor inte har examensrätt i alla ämnen.
Nedan finns, kopierat från, bilaga 4 till Högskoleförordningen gällande vilka ämnen som får kombineras.
Därefter måste man titta på vad högskolan där studierna är tänkta att äga rum kan erbjuda. Det är även möjligt att läsa på två högskolor, men som student har man då ansvar för att själv söka till de ämnena man är intresserad av. Om det är ett ämne som ev inte är ett ingångsämne, kan man ansöka om byte av studieort i en senare del av programmet. Här måste man kolla med respektive högskola vad som gäller. Det finns inga generella regler.
Detta gäller för ämneslärare åk 7-9, Grundskolelärare:
Om man går ämneslärarprogrammet åk 7-9, måste man i sin examen ha tre ämnen, undantaget är en kombination av samhällskunskap, svenska och musik, inom denna "trojka" räcker det med två ämnen. Anledningen är att dessa ämnen alltid måste omfatta 90 högskolepoäng per ämne.
Detta gäller för Gymnasielärare:
Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan läser två ämnen, 120 högskolepoäng och 90 högskolepoäng. Lärare som väljer något av ämnena svenska, samhällskunskap och musik ska läsa 120 högskolepoäng i varje ämne.
Men det finns även "en annan väg" till en ämneslärarexamen, via KPU -- Kompletterande Pedagogisk Utbildning, då kan man ta ut en examen inom åk 7-9 med ett, två eller tre ämnen och mot gymnasiet i ett eller två ämnen. Här bör man titta på den högskola där man ska läsa KPU och vilka krav de ställer på de ämnen som ska ingå i en examen. Alla skolor tillåter inte alla ämnen i en KPU-examen.
När det gäller frågan om behörighet i t ex att läsa till lärare i Idrott & hälsa och samhällskunskap, så är svaret att man ska titta på den högskola där man tänkt läsa. Behörighetskraven kan variera.
På Universitetskanslersämbetets hemsida kan man söka bland examenstillstånd genom att gå in på respektive högskola och se i vilka ämnen skolan har examensrätt gällande ämneslärarutbildningen. Det är dock inte detsamma som att skolan erbjuder de ämnen de har rätt att erbjuda, utan det kan vara så att skolan valt att inte erbjuda vissa ämnen trots examensrätten.
Information om alla högskoleutbildningar i Sverige (både kurser och program, inklusive lärarutbildningar) finns på högskolornas gemensam webbplats Studera.nu, som hämtar all sin information från Universitetskanslersämbetets databas (som samlar alla utfärdade examenstillstånd för högskolor i Sverige).Personal som jobbar med uppdateringar av Studera.nu dubbelkollar sedan att det är rätt uppgifter, därför bör information på Studera.nu vara rätt/aktuell.
Vilka ämnen får kombineras i en ämneslärarexamen?
För mer information om ämneskombinationer enligt SFS, Svensk författningssamling, läs i Förordning (2013:924).
Grundskola
Ämnen för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är indelade i följande ämnesgrupper:
1. Engelska, matematik, modersmål och svenska
2. Bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd
3. Engelska, moderna språk, modersmål och svenska som andraspråk
4. Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap
5. Biologi, fysik, kemi och teknik
6. Engelska, moderna språk, modersmål, svenska, svenska som andraspråk och teckenspråk
7. Biologi, fysik, kemi, matematik och teknik
Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 är följande:
Ett ämne ur ämnesgrupp 1 och två andra ämnen ur ämnesgrupp 3, 4 eller 5. Alternativt 2 språk inom ämnet moderna språk i ämnesgrupp 3
Ett ämne ur ämnesgrupp 2 och två ämnen ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
Ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
Ämnena bild och slöjd ur ämnesgrupp 2
Tre ämnen ur ämnesgrupp 4 eller 5
Två av ämnena svenska, samhällskunskap och musik
Ämnet bild eller musik ur ämnesgrupp 2 och ett ämne ur ämnesgrupp 4, 6 eller 7
Gymnasieskola
Ämnen för inriktning mot arbete i gymnasieskolan delas in i följande ämnesgrupper:
1. Engelska, matematik, modersmål och svenska
2. Engelska, grekiska, latin, moderna språk, modersmål, svenska som andraspråk och teckenspråk
3. Filosofi, företagsekonomi, geografi, historia, juridik, psykologi, religionskunskap och samhällskunskap
4. Biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik
5. Idrott och hälsa
6. Bild, dans, musik och teater
Ämneskombinationerna för inriktning mot arbete i gymnasieskolan är följande:
Ett ämne ur ämnesgrupp 1 och ett annat ämne ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4
Två ämnen ur ämnesgrupp 2, 3 eller 4. Alternativt två språk inom ämnet moderna språk ur ämnesgrupp 2
Idrott och hälsa och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4
Ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ett ämne ur ämnesgrupp 1, 2, 3 eller 4
Ett ämne ur ämnesgrupp 6 och ytterligare 90 högskolepoäng inom det i ämnesgrupp 6 valda ämnesområdet.
Vilken särskild behörighet krävs för att kunna utbilda sig till lärare? För alla ämnen krävs godkända betyg i gymnasiala kurser Engelska 6 och Samhällskunskap 1b (alternativt 1a1+1a2) (områdesbehörighet A6c)
eller: Engelska B och Samhällskunskap A (områdesbehörighet 6c). Dessutom ställs det ytterligare ämnesspecifika förkunskapskrav för de flesta ämnen.
Hur blir man behörig lärare i Företagsekonomi?
När det gäller ämneslärarexamen inom företagsekonomi kan inte det ämnet hittas som enskilt ämne på något av universiteten som utfärdar lärarexamen. Det borde betyda att företagsekonomi inte finns som enskilt ämne att läsa inom ramen för lärarutbildningen, enligt de uppgifter www.studera.nu har.
Stockholms universitets sajt har information om Företagsekonomididaktik. Det har tidigare varit möjligt att genom KPU, Kompletterande pedagogisk utbildning, bli behörig lärare i bl.a företagsekonomi. Ta gärna kontakt med studievägledningen på Stockholms Universitet för mer information.
Företagsekonomi verkar alltså inte gå att läsa genom det "vanliga" ämneslärarprogrammet, utan man läser högskolepoäng i Företagsekonomi och ev i ett annat ämne först och söker sedan till KPU.
Vi rekommenderar att i fall man är intresserad av att bli lärare i Företagsekonomi, kontakta Studievägledningen eller någon som ansvarar för lärarutbildningen på Stockholms universitet och fråga hur det rent praktiskt skulle gå till att läsa till företagsekonomi och vad som krävs för att få undervisa i det ämnet.
Hur blir man behörig gymnasielärare i juridiska kurser?
Det finns tre gymnasiaIa kurser inom ämnet "juridik"; Privat juridik, Affärsjuridik och Rätten&SamhäIiet men ingen högskoIa/universitet i Sverige har examinationsrätt för gymnasieIärare i juridik. ViII man bIi behörig Iärare i jurdik på gymnasiet bör man skaffa sig Lärarexamen /med behörighet i vilka ämnen som heIst/ och Iäsa 90 högskoIepoäng juridik, och sedan ansöka om utökad IärarIegitimation. Mer information finns på sidan Krav för att få Behörighet på SkoIverkets hemsida.
Är behörig gymnasielärare i Naturkunskap även behörig att undervisa i kemi, fysik och biologi på högstadiet (å k 7 - 9)?
Så som Lärarutbildningen är utformad idag (hösten 2015), så kan det ingå olika antal högskolepoäng i naturkunskapsinriktning (vanlig förkortning nk-inr), till exempel:
60 hp* Biologi
30 hp* Kemi
15 hp* Fysik.
För att bli behörig att undervisa i de naturvetenskapliga ämnen på högstadiet, bör läraren ha läst minst 45 hp* i det aktuella ämnet.
En behörig gymnasielärare i Naturkunskap är, alltså, även behörig att undervisa på högstadiet i de ämnen i vilka hen har läst minst 45 hp*.
Om man i sin utbildning till gymnasielärare läst det antal poäng som uppges i exemplet ovan, behöver man i kemi komplettera med 15 hp* och för fysik - med 30 hp* för att även bli behörig att undervisa i de ämnen på högstadiet.
I fall man inom sin utbildning till gymnasielärare i Naturkunskap läser 30 hp i vardera kemi, fysik och biologi, bör man komplettera med 15 hp i det ämnet, i vilket man vill bli behörig att undervisa på högstadiet i.
^^^^^^^^^^^^^^^^^^
* hp = högskolepoäng
30 hp = en termins heltidsstudier på högskolenivå
60 hp = ett års heltidsstudier på högskolenivå
Visste du att...?
Universitet och högskolor i Sverige måste ansöka om att få bedriva lärarutbildningar. Läs mer om det på UKÄ`s hemsida. UKÄ är en förkortning som står för Universitets Kanslersämbete.