Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'läsa två utbildningar samtidigt' (8 st.)
-
Att få två csn bidrag?
Jag ska studera två utbildningar efter sommaren! En yrkesutbildning och en utbildning i högskolan! Jag undrar om jag kommer få två csn bidrag eller är det bara en? Har hört mycket om det och därför tänkte jag fråga! Blir det att man...
Hej!frågor om studiemedel besvaras bäst av studiestödsutredare på CSN men just den frågan du ställer kan jag svar på. Studiemedel kan man, som max, få för Heltidsstudier. Och detta... Läs hela svaret -
läsa tekniskt fysik ?
Hej jag funderar på att läsa teknisk fysik på chalmers samtidigt som jag läser klart min master på chalmers. får man göra så?
Hej,det finns inga generella förbud mot att läsa flera utbildningar samtidigt. Men... du ska ju också hinna och orka. Att läsa på mer än 150% av studietakt är ett undantag (finns de som läser... Läs hela svaret -
Kan jag läsa två kurser på yrgo?
Kan jag läsa två halvfarts kurser samtidigt på yrgo? Den ena är i Göteborg och den andra i Karlskrona
Hej!YRGO är yrkeshögskola i Göteborg. Vad jag vet, så erbjuder YRGO för det mesta utbildningar i Göteborg. Se gärna information på yhguiden.se/anordnare/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg -
Kan jag läsa två olika utbildningar samtidigt?
Hej! Jag har blivit antagen till Apotekarprogrammet och jag studerar just nu. Jag har läst på vissa ställen på internet att man kan läsa två utbildningar samtidigt, men för att kunna göra det så ska man inte söka till två olika...
Hej,det är Antagning.se som gör antagning till svenska högskole- /universitetsutbildningar. Vad Antagning.se svarat på liknande frågor förut var att man kan bli antagen till nya... Läs hela svaret -
Två utbildning?
Hej jag undrar om man kan läsa två saker pararellt, jag vill läsa vårdbiträde utbildningen och samtidigt läsa ämnen jag saknar på gymnasienivå?
Hej Mansora!Menar du någon specifik utbildning till Vårdbiträde som kanske går på heltid och du undrar om du kan läsa ännu mer så det blir studier på mer än heltid?Eller menar du att du... Läs hela svaret -
Måste jag läsa naturkunskap 2?
Hej! jag har läst naturkunskap 1a1 på vård o omsorg programmet och vill söka nu till röntgensjuksköterskeprogrammet men fick reda på att man måste ha naturkunskap 2, undrar om jag måste läsa naturkunskap 2 dller ingår det i en av...
Hej Hiba; info om vilka kurser som ersätter Naturkunskap 2 finns bl.a på... Läs hela svaret -
Kan jag bli skolkurator?
Jag läser till studie-och yrkesvägledare och är i precis i mitten av min praktik. Jag börjar känna att detta yrke kanske är just för mig och är lite mer intresserad av den psykologiska biten. Min fråga är egentligen om jag kan bli en...
Hej! skolkurator är i Sverige (än så länge) inte ett legitimationsyrke och arbetsgivare får anställa vem de vill, men vad vi ser är att endast socionomer med påbyggnadsutbildningar och... Läs hela svaret -
vård och omsorg?
jag studerar vård och omsorg andra året i gymnasiet. har inte så höga betyg. jag vet inte vad jag ska plugga vidare till efter gymnasiet, vad kan man bli när man pluggar vård och omsorg, vilka kurser behöver man?
Hej Amira, När man pluggar VO, kan man börja jobba direkt efter gymnasiet, bl.a som Stödassistent, Undersköterska, Personlig assistent, Sjukhustransportör eller inom Hemtjänsten. Det kan finnas även... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga