Henrik2

    Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga. 
    Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
    Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar. 
    Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
    Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt. 
    Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
    Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
    Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng

    Studie- och yrkesvägledare
    • Henrik2 : Hej syv, tack för ditt utförliga svar. Men, nej, i detta fall handlar det inte om vilka betyg som ska ingå, meritpoäng och vad man får till säkta utbildingar utan det gäller specifikt desssa tre kurser som jag höjt mig i o som räknas med i mitt jämförelstal.
    • Henrik2 : Ops, skulle fortsätta men här kommer resten. Det som du säger med mer eller mindre poäng spelar ingen roll, antagningen säger att man får samma höjning oavsett om man läser en kurs på 50, 100 eller 150 poäng. Så enligt dem har du fel i det du säger om just det. Trodde också att det var på det sättet,ganska logiskt att ju fler poäng man läser desto högre höjning, men icke. Så som sagt inget av det du skriver är relevant i detta fall, tror jag, inte x antal poäng, inte vad som räknas in, för dessa tre kurser räknas in o således så ska dem generera samma höjning,decimalmässigt, och meritpoäng med dess kurser har jag redan ordnat i andra kurser max av, så det handar inte denna fråga om., och dessa tre kurser om. Det e oförklarligt att jag inte fått 0,1 per steg utan fått under detta i två av dessa tre kurser. Som jag också då trodde som du skrev först trodde jag att dt handlade om poängen men det stämmer inte det har antagingen.se själv sagt. Så behöver få klarhet i detta då jag inte heller tror antagingen säger/gör fel, men i just detta fall är det verkligen konstigt. Dem säger dock att ju högre upp man kommer i betygsskalan man kommer så blir höjningen mindre, men e det verkligen så?
    • Henrik2 : sökta utbildingar
    • Henrik2 : antagningen
    • Henrik2 : själva
    • Henrik2 : Att om poängen blir/är fler så blir höjningen mindre värt, konstigt. Jag har dock inte läst fler poäng så det ska inte vara det, poängen e utbyteskomplettering för att höja mig och således inte några nya poäng som tillkommer utifrån mitt avgångs/slutbetyg.
    • Henrik2 : det
    • Milla : Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till någon utbildning. Vi är därför inte experter på administration kring antagning och bland annat inte på framtagande (uträkning) av snittbetyget/jämförelsetalet/meritvärdet. Vi kan endast ge allmän information om reglerna så som vi förstår och tolkar de reglerna. Tolkningsföreträde har Universitets- och högskolerådet och deras tjänst Antagning.se -- vad antagning.se fått fram ang. dina betyg och vilken höjning du fick är det som gäller, oavsett vad du eller jag tycker om det. Så, ta din fråga med de vars tolkning och beslut verkligen gäller. Att du och jag ska hamna i polemik med varandra tjänar inga praktiska syften. Jag baserar det jag svarar på det jag läser på de pålitliga webbsidor som bl.a tillhör UHR/Antagning.se och på de svar som vi tidigare fått från de som jobbar specifikt med de frågorna men reglerna är komplicerade, de förändras också ibland + att i vissa fall (gränsfall) behöver man göra en Bedömning och det gör de som jobbar med just de frågorna. Så, jag känner att vi på FRåGA SYV kan tyvärr inte hjälpa dig med just den frågan du ställer här nu. Du är välkommen med andra frågor och vi ska göra vårt bästa för att hjälpa dig!
    • Henrik2 : Hej igen, tack för svar på mitt svar. Nej, förstår problematiken, dock så säger ni att för varje steg ska det generera 0,1 i höjning vilekt det inte har gjrt för mig,såklat man undrar. Det som dock säger och som inte är korrekt,och det basrar jag utifrån vad antaging.se/UHR säger e att antal poäng inte spelar någon roll, det ska ske en likadan höjning i en 50-poängskurs som en 100 eller 150-poängskurs.
    • Henrik2 : vilket ,gjort, såklart, det som ni dock säger, baserar, antagning, Rättar mina fel.:)
    • Milla : Som sagt, min fasta uppfattning är att hur stor kursen är (om den är på 50, 100 eller 150 poäng) spelar stor roll i hur stor höjningen blir. Om den personen på antagning.se som du pratade med säger ngt annat så får det "stå för" den personen. Vi på FRå'GA SYV jobbar inte direkt/specifikt med just den frågan. Vi kan bara ge allmän information utifrån den uppfattning vi har. Ta din fråga med Antagning.se, Universitets- och högskolerådet och/eller med Universitetskanslers ämbetet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'logoped' (14 st.)

    • anonym 1995

      varför kräver logoped programmet eller socionom matte 2?

      Hej ! Jag skulle vilja läsa antingen till logoped eller socionom, men förstår inte varför de krävs matte 2? mycket av utbildningarna bygger på att läsa och söka och reflektera och skriva. Jag har svårt för matte! Ifall en skulle läsa...

      Milla : : Hej,reglerna och behörighetskraven är inte alltid logiska och rättvisa... Oavsett vad du eller vi på Fråga SYV tycker, så antar inte svenska högskolor och... Läs hela svaret
    • Sara

      Socionom eller logoped?

      Hej! Jag undrar: Jag är intresserad av både socionom och logoped, och har djupsökt men är fortfarande extremt svårt att välja. 1. Vad är skillnaden i arbetsmarknad och lön mellan socionom och logoped? Jag hittar inte så givande information...

      Anna: : Hej Sara,utbildningarna till de yrken som du är intresserad av, Socionom och Logoped, är ganska långa. Socionomprogrammet går på heltid i 3,5 år och Logopedprogrammet - i 4 år. Att sia om... Läs hela svaret
    • Johanna

      Kan man studera till psykoteraput som färdigutbildad logoped?

      Hej! Jag har håller på att studera till logoped och känner mig än så länge mycket nöjd med utbildningen. Men jag har ett stort intresse för psykologi och olika terapi-former som t.ex KBT. Undrar därför om det går att studera till...

      Milla : : Hej Johanna,ytterst är det en fråga till antagningsgruppen/antagningsenheten på det lärosäte dig du vill utbilda dig till psykoterapeut - om vilken grundutbildning de... Läs hela svaret
    • mk

      Logoped teknikprogrammet???

      Hej! Jag är tredjeårsstudent i gymnasiet som ville bli programmerare men ändrade tankar senare. Eftersom jag vill vara antingen logoped eller fysioterapeut, undrar jag om det är möjligt eftersom jag gick teknikprogram. Även om jag klarar alla ämnen som...

      Milla : : Hej!utbildningar (i Sverige) till Logoped och till Fysioterapeut ligger på högskolenivå, därför behöver du få ut Examensbevis (för grundläggande behörighet).För särskild... Läs hela svaret
    • Hanna

      Jobba som lärare eller logoped utomlands?

      Hej, Jag funderar på att antingen bli logoped eller lärare. Men jag tror också att jag kommer flytta utomlands i framtiden och undrar därför om det går att jobba utomlands med en av dessa yrken? Speciellt som logoped? Hur gör man med språket då? Om jag har möjligheten att tala engelska (i...

      Julia: : Hej Hanna,olika länder har olika regler angående vilka krav som ställs på att få jobba inom olika yrken.Det vi vet är att det är lättare att inom EU få lov att jobba... Läs hela svaret
    • Ceren

      Vad ska jag ansöka till??

      Hej, om en vecka måste ansökningarna vara inne för universitetet och jag vet inte vad jag ska läsa. Det enda jag vet är att jag vill fortsätta att plugga direkt efter gymnasiet, och jag har ett par yrken i tanken som arbetsterapeut, logoped, sjuksköterska, socionom lärare osv. Men inget av...

      Anna: : Svår fråga. Förändringar sker: både i samhället och inom dig, du mognar och kan få förändrade intressen och mål i livet; ingen kan med säkerhet säga vad du kommer att... Läs hela svaret
    • Erik

      Dansk logopedutbildning?

      Hej, jag funderar på att läsa till logoped men i Sverige kräver det fyraåriga logopedprogrammet att man läst Naturkunskap 2, vilket jag ej har. I Danmark krävs det inte Naturkunskap 2 för att läsa det treåriga "Bachelor" i audiologopædi. För mig hade det i så fall varit "smidigast" att läsa i...

      Milla : : Hej Erik,det är Socialstyrelsen som fattar beslut om legitimation för personal inom Hälso- och sjukvården. Du får läsa på socialstyrelsens hemsida och också ställa frågor till... Läs hela svaret
    • Tova

      Socionom eller logoped?

      Hej! Jag har nyligen flyttat till en annan stad och börjat studera socionomprogrammet där, men tycker inte det känns helt rätt. Det är ett väldigt brett yrke men jag är väldigt inställd på att jobba som kurator eller liknande, de andra delarna av yrket tror jag verkligen inte passar mig. Jag...

      Anna: : Hej Tova, du förlorar inget på att söka till logopedutbildningen, men samtidigt fortsätta läsa på socionomprogrammet. Om du sedan kommer in på logopedutb., kan du i så fall fatta beslut... Läs hela svaret
    • Emilia

      Hur blir man talpedagog?

      Jag ska läsa till socialpedagog men vill sedan läsa till talpedagog. Vet att man måste ha en pedagogisk utbildning för att kunna läsa den utbildningen på Stockholms Musikpedagogiska Institut. Räcker det att vara socialpedagog då samt finns det någon annan utbildning som leder till talpedagog?

      Anna: : Hej Emilia, är det den här utbildningen du syftar till i din fråga - smi.se/utbildningar/logonom? För behörighet kräver de att man har högskoleutbildning till exempel inom logopedi, samt har... Läs hela svaret
    • Malia

      universitet utan gymnasieexamen?

      hej! jag undrar om det på något sätt går att studera vidare på universitet utan gymnasieexamen; ex. som reell kompetens fast utan lika många krav om vad man ska ha läst för ämnen. Förstår att det är svårt att bli antagen till universitet utan gymnasiebetyg i Sverige men hur fungerar det...

      Anna: : Hej Malia, hur kraven är i andra länder, kan vara olika. Det är bäst att fråga de sakkunniga i just det landet som du är intresserad av att utbilda dig i och/eller att jobba i.***********I... Läs hela svaret
    • Anonym

      Hur blir man talpedagog?

      Hej, jag undrar ifall det finns en utbildning för att bli talpedagog och hur man i så fall går till väga? Sen fick jag reda på att mångfalldstudier utbildningen liknar socionom utbildningen mycket, men kunde inte själv läsa mig till det, så min fråga är ifall det stämmer och vad är det för...

      Julia: : Hej, det är Logopeder >>, som kallas vanligtvis för talpedagoger. Kika också på Afasipedagog>>.
    • Maryam

      Varför har KI så få platser för utbildningar?

      Hej! Jag går på sista året på gymnasiet och pluggar natur. Jag är väldigt intresserad av att bli logoped. Antagningspoängen för programmet ligger runt 19-20 vilket är väldigt mycket tycker jag. Jag vill helst plugga i Karolinska Institutet men grejen är de har för lite platser om man jämför med...

      Liselotte: : Hej Maryam, det är bra att du har hittat ett yrke som du vill satsa på - Logoped>> Om du gör ditt bästa för att få så höga betyg du kan få + gör... Läs hela svaret
    • Elin

      Hur hamnar jag i urvalsgruppen för komplettering?

      Hej! Jag vill läsa logopeditbildningen, gärna på Karolinska eller Uppsala. Jag har ett snitt på 19,00 med alla meritpoäng (fullständigt gymnasiebetyg) Tidigare hade jag en liten plan att läsa in naturämnena för att kunna söka tandläkarutbildningen (gick samhällsprogrammet i gymnasiet) och har...

      Liselotte: : Hejsan, jag vill ge lite fler tips. :) När du söker till högskola innan 15 april, uppge att du kommer att komplettera med betyg (kryssa i den rutan). Dett för att du redan är... Läs hela svaret
    • Ahmed

      Fråga om universitet?

      Hej jag undrar ifall om jag vill söka till exempelvis logoped då behöver jag ju Naturkunskap B men jag gick Natur och jag klarade inte Biologi 1 så hur gör jag, ska jag göra en prövning i både Na B och A eller räcker det med att jag gör en prövning Biologi A för att eventuellt få behörighet...

      Anna: : hej Ahmed! Särskild behörighet till Logoped är godkända betyg i - Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b. Jag antar att du har Grundläggande behörighet +... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga