Henrik2

    Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga. 
    Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
    Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar. 
    Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
    Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt. 
    Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
    Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
    Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng

    Studie- och yrkesvägledare
    • Henrik2 : Hej syv, tack för ditt utförliga svar. Men, nej, i detta fall handlar det inte om vilka betyg som ska ingå, meritpoäng och vad man får till säkta utbildingar utan det gäller specifikt desssa tre kurser som jag höjt mig i o som räknas med i mitt jämförelstal.
    • Henrik2 : Ops, skulle fortsätta men här kommer resten. Det som du säger med mer eller mindre poäng spelar ingen roll, antagningen säger att man får samma höjning oavsett om man läser en kurs på 50, 100 eller 150 poäng. Så enligt dem har du fel i det du säger om just det. Trodde också att det var på det sättet,ganska logiskt att ju fler poäng man läser desto högre höjning, men icke. Så som sagt inget av det du skriver är relevant i detta fall, tror jag, inte x antal poäng, inte vad som räknas in, för dessa tre kurser räknas in o således så ska dem generera samma höjning,decimalmässigt, och meritpoäng med dess kurser har jag redan ordnat i andra kurser max av, så det handar inte denna fråga om., och dessa tre kurser om. Det e oförklarligt att jag inte fått 0,1 per steg utan fått under detta i två av dessa tre kurser. Som jag också då trodde som du skrev först trodde jag att dt handlade om poängen men det stämmer inte det har antagingen.se själv sagt. Så behöver få klarhet i detta då jag inte heller tror antagingen säger/gör fel, men i just detta fall är det verkligen konstigt. Dem säger dock att ju högre upp man kommer i betygsskalan man kommer så blir höjningen mindre, men e det verkligen så?
    • Henrik2 : sökta utbildingar
    • Henrik2 : antagningen
    • Henrik2 : själva
    • Henrik2 : Att om poängen blir/är fler så blir höjningen mindre värt, konstigt. Jag har dock inte läst fler poäng så det ska inte vara det, poängen e utbyteskomplettering för att höja mig och således inte några nya poäng som tillkommer utifrån mitt avgångs/slutbetyg.
    • Henrik2 : det
    • Milla : Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till någon utbildning. Vi är därför inte experter på administration kring antagning och bland annat inte på framtagande (uträkning) av snittbetyget/jämförelsetalet/meritvärdet. Vi kan endast ge allmän information om reglerna så som vi förstår och tolkar de reglerna. Tolkningsföreträde har Universitets- och högskolerådet och deras tjänst Antagning.se -- vad antagning.se fått fram ang. dina betyg och vilken höjning du fick är det som gäller, oavsett vad du eller jag tycker om det. Så, ta din fråga med de vars tolkning och beslut verkligen gäller. Att du och jag ska hamna i polemik med varandra tjänar inga praktiska syften. Jag baserar det jag svarar på det jag läser på de pålitliga webbsidor som bl.a tillhör UHR/Antagning.se och på de svar som vi tidigare fått från de som jobbar specifikt med de frågorna men reglerna är komplicerade, de förändras också ibland + att i vissa fall (gränsfall) behöver man göra en Bedömning och det gör de som jobbar med just de frågorna. Så, jag känner att vi på FRåGA SYV kan tyvärr inte hjälpa dig med just den frågan du ställer här nu. Du är välkommen med andra frågor och vi ska göra vårt bästa för att hjälpa dig!
    • Henrik2 : Hej igen, tack för svar på mitt svar. Nej, förstår problematiken, dock så säger ni att för varje steg ska det generera 0,1 i höjning vilekt det inte har gjrt för mig,såklat man undrar. Det som dock säger och som inte är korrekt,och det basrar jag utifrån vad antaging.se/UHR säger e att antal poäng inte spelar någon roll, det ska ske en likadan höjning i en 50-poängskurs som en 100 eller 150-poängskurs.
    • Henrik2 : vilket ,gjort, såklart, det som ni dock säger, baserar, antagning, Rättar mina fel.:)
    • Milla : Som sagt, min fasta uppfattning är att hur stor kursen är (om den är på 50, 100 eller 150 poäng) spelar stor roll i hur stor höjningen blir. Om den personen på antagning.se som du pratade med säger ngt annat så får det "stå för" den personen. Vi på FRå'GA SYV jobbar inte direkt/specifikt med just den frågan. Vi kan bara ge allmän information utifrån den uppfattning vi har. Ta din fråga med Antagning.se, Universitets- och högskolerådet och/eller med Universitetskanslers ämbetet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'studieförbund' (22 st.)

    • Förälder S

      Hur läsa in Språk3 på egen hand?

      Hej, min son går 1a året på gymnasiet ekonomi. Han var tyvärr tvungen att byta klass efter 2 månader och missar därför sin Franska 3 men vill "läsa in" den på egen hand. Kan ni guida mig i vilken kurslitteratur vi ska köpa och...

      Milla : : Hej,i Ekonomi-programmet på gymnasiet (gäller båda inriktningar) ingår Moderna språk som ett obligatoriskt ämne. Det kan man se i... Läs hela svaret
    • Fröken Bäcklund

      Japanska efter studenten?

      Min dotter går åk 2 på estet/bild i Karlstad och har läst japanska 1 och 2 nu med högsta betyg. Hon vill väldigt gärna fortsätta med japanska, men vart ska vi vända oss för japanska 3?

      Milla : : Hej,så roligt att din dotter är duktig i japanska! Kan inte hon nästa läsår (på sin gymnasieskola) läsa japanska 3? Har ni frågat på skolan om det?Du frågar var man kan... Läs hela svaret
    • Ines

      Kan man läsa ett annat språk än det skolan erbjuder?

      Hej, Jag har en fråga: Låt oss säga att jag har valt att gå samhällsvetenskapsprogrammet. Där läser man 200p moderna språk. Min skola erbjuder kanske bara spanska, tyska och franska. Är det då möjligt att ändå få...

      Milla : : Hej,din gymnasieskola får köpa undervisning för dig på andra skolor men det händer ganska sällan (för att det inte är elevens rättighet och för skolan... Läs hela svaret
    • Natalkens

      Hur klarar man engelska 6?

      Jag skulle behöva lite förslag. Jag har läst engelska 5 på gymnasiet för 8 år sedan. Behöver nu ha engelska 6 för att komma in på högskola, men vågar inte söka kurs på komvux för att jag känner inte mig så...

      Milla : : Hej,det finns kurser i engelska som man kan köpa t.ex hos Hermods (du får inte något betyg men du får undervisning) - köp i så fall kursen Engelska 5. Se information... Läs hela svaret
    • Erica

      Hur kan jag studera vidare svenska?

      Hej! Jag undrar vilken väg kan jag ta om vill studera svenska vidare, men jag gör om och gör om SVA grund 2. Det är för svårt för mig. Vilka andra alternativ finns för mig att studera vidare svenska? Tack!

      Milla : : Hej,om jag förstår din fråga rätt, så skriver du om att du har "fastnat" i kursen Svenska som andraspråk grund (del 2). Har du pratat med din lärare (dina lärare) i... Läs hela svaret
    • Hejsan123

      Engelskakurser?

      Hej, är en tjej på 17 som ska hoppa av gymnasiet pga psykisk ohälsa. Och funderar på att jobba istället. Men behöver hjälp med min engelska. Kan kommunen hjälpa mig att få extra lektioner med engelskan? KKA alltså för dom kommer...

      Anna: : Hej Frida,KAA-ansvarigas uppdrag är att försöka få "hemmasittare" in i skolans värld, eller hjälpa dem att få jobb. På vilket sätt de kan hjälpa just dig kan jag inte svara... Läs hela svaret
    • Vlora

      Lönespecialist?

      Hej! Jag har hittat en en utbildning på Sensus.se där man betalar för sin utbildning, det är ingen CSN berättigad utbildning. Jag tänkte då läsa löneadministratör för att sedan läsa vidare till lönespecialist (diplomerad...

      Milla : : Hej! menar du den här utbildningen på ett studieförbund Sensus: sensus.se/kurser-och-evenemang/diplomerad-lonespecialist ? Enligt informationen på utbildningens egen webbplats motsvarar den 80 studietimmar,... Läs hela svaret
    • Memo

      Får jag läsa tolkutbildning?

      Hej! Jag skulle vilja fråga om tolkutbildning, jag läste barn och fritids program och många andra ämne på gymnasiet nivå men jag läste inte SVA 2, får jag läsa den här utbildning.

      Julia: : Hej Memo,du får gärna kika på Framtid.se/yrke/tolk där det bl.a framgår att det finns många olika sorters tolkar. Om du vill läsa på högskolenivå då behöver du... Läs hela svaret
    • David

      Jag funderar på att byta yrke, var ska jag börja?

      Hej! Jag funderar på att byta yrke men vet inte riktigt var jag ska börja. Kanske ni kan hjälpa till? Jag är utbildad fotograf/bildjournalist och har det senaste decenniet jobbat som bildredaktör på Dagens Nyheter. Nu är jag trött på att...

      Daniel: : Hej David,du kan gott Söka till många olika yrkeshögskoleutbildningar; om du blir antagen, då har de utbildningsansvariga gjort bedömning att du har förutsättningar att... Läs hela svaret
    • Kristina

      Läsa gymnasiets moderna språk på kvällskurs och tenta?

      Hej Min son vill byta modernt språk till ryska (nybörjare), men det erbjuds inte på den skola (gymnasiet) han går på. Går det att ändra hans språkval, läsa ryska på kvällskurs och sedan tenta, och få med det i slutbetyget....

      Anna: : Hej Kristina,tyvärr så tror jag inte det går att göra så som du&ni önskar.Jag är nästan säker på att rektor på gymnasieskolan kommer svara... Läs hela svaret
    • Ines

      Läsa c-språk på gymnasiet?

      Hej! Jag har precis gått en termin på gymnasiet, naturvetenskapsprogrammet. Jag har tidigare i grundskolan läst franska som c-språk och spanska som mitt moderna språk, alltså det språk jag valde i sexan. Nu när jag börjat gymnasiet verkar det inte som att jag kommer få fortsätta med mitt...

      Peter: : Hej Ines,det som är din rättighet är att läsa en kurs Moderna språk, därför att en kurs ingår som obligatorisk i Natur.vet programmet. Alla andra kurser i moderna språk läser... Läs hela svaret
    • Erika

      Vad ska jag göra med moderna språk?

      Hej! Vad för fördel ges om man läst moderna språk steg 2? (Mitt modersmål) Jag vet att steg 3 ger merit poäng men vad ger steg 2? Jag har nämligen i årkurs 1 läst moderna språk steg 2, och känt att jag läst den i onödan då jag fick ett dåligt betyg och inget meritpoäng fick jag. Jag känner mig...

      Milla : : Hej Erika,jag vet inte vilka kurser just din gymnasieskola kan erbjuda dig att läsa. Om du på din skola kan välja läsa moderna språk 3 i både franska och ett annat språk (i vilket du... Läs hela svaret
    • Lina

      Kan jag lära mig att läsa ryska?

      Hej! Jag vill lära mig ryska. Är halvrysk och fick undervisning när jag var liten, men var motstridig vilket ledde till att mina kunskaper inte ens är grundläggande idag. Har jag rätt till någon speciell undervisning eftersom detta är mitt modersmål, eller hur kan jag plugga upp detta på bästa...

      Milla : : Hej Lina,det är på komvux i den kommunen där du är folkbokförd, och inte där du bor (om det är olika kommuner) som du har rätt att studera - om undervisning i de rätta... Läs hela svaret
    • Isadora

      kan man plugga språk?

      Man kunde välja språk i grundskola, vilket jag hade i ca 3-4 år. I gymnasiet valde jag inte men kan man välja att plugga språk efter gymnasiet? Jag skulle vilja utveckla mig mer i spanskan (inte utomlands). Söker jag vanligt då i komvux språk? och blir jag CSN berättigad?

      Milla : : Språk efter gymnasiet kan man läsa på komvux i sin hemkommun. Om man läser på minst halvtid - kan man ha rätt till studiemedel men tidigast från 1 juli det året man fyller 20. Om man är... Läs hela svaret
    • Elin

      Teckenspråk på distans steg 4 vart hittar jag det?

      Jag har precis gått ur skolan och arbetar på ett dövboende. Jag har också gått steg 1, 2 och 3 i svenskt teckenspråk för hörande 2. Undrar om det finns möjlighet att läsa steg 4 på distans då jag i framtiden vill lära mer men inte vet än exakt vart jag kommer bosätta mig då den frågan ligger...

      Anna: : Hej Elin,fråga på komvux i den kommunen där du är folkbokförd om de kan erbjuda den kurs som du vill läsa eller om de kan hänvisa dig någonstans; fråga... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga