Henrik2

    Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga. 
    Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
    Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar. 
    Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
    Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt. 
    Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
    Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
    Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng

    Studie- och yrkesvägledare
    • Henrik2 : Hej syv, tack för ditt utförliga svar. Men, nej, i detta fall handlar det inte om vilka betyg som ska ingå, meritpoäng och vad man får till säkta utbildingar utan det gäller specifikt desssa tre kurser som jag höjt mig i o som räknas med i mitt jämförelstal.
    • Henrik2 : Ops, skulle fortsätta men här kommer resten. Det som du säger med mer eller mindre poäng spelar ingen roll, antagningen säger att man får samma höjning oavsett om man läser en kurs på 50, 100 eller 150 poäng. Så enligt dem har du fel i det du säger om just det. Trodde också att det var på det sättet,ganska logiskt att ju fler poäng man läser desto högre höjning, men icke. Så som sagt inget av det du skriver är relevant i detta fall, tror jag, inte x antal poäng, inte vad som räknas in, för dessa tre kurser räknas in o således så ska dem generera samma höjning,decimalmässigt, och meritpoäng med dess kurser har jag redan ordnat i andra kurser max av, så det handar inte denna fråga om., och dessa tre kurser om. Det e oförklarligt att jag inte fått 0,1 per steg utan fått under detta i två av dessa tre kurser. Som jag också då trodde som du skrev först trodde jag att dt handlade om poängen men det stämmer inte det har antagingen.se själv sagt. Så behöver få klarhet i detta då jag inte heller tror antagingen säger/gör fel, men i just detta fall är det verkligen konstigt. Dem säger dock att ju högre upp man kommer i betygsskalan man kommer så blir höjningen mindre, men e det verkligen så?
    • Henrik2 : sökta utbildingar
    • Henrik2 : antagningen
    • Henrik2 : själva
    • Henrik2 : Att om poängen blir/är fler så blir höjningen mindre värt, konstigt. Jag har dock inte läst fler poäng så det ska inte vara det, poängen e utbyteskomplettering för att höja mig och således inte några nya poäng som tillkommer utifrån mitt avgångs/slutbetyg.
    • Henrik2 : det
    • Milla : Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till någon utbildning. Vi är därför inte experter på administration kring antagning och bland annat inte på framtagande (uträkning) av snittbetyget/jämförelsetalet/meritvärdet. Vi kan endast ge allmän information om reglerna så som vi förstår och tolkar de reglerna. Tolkningsföreträde har Universitets- och högskolerådet och deras tjänst Antagning.se -- vad antagning.se fått fram ang. dina betyg och vilken höjning du fick är det som gäller, oavsett vad du eller jag tycker om det. Så, ta din fråga med de vars tolkning och beslut verkligen gäller. Att du och jag ska hamna i polemik med varandra tjänar inga praktiska syften. Jag baserar det jag svarar på det jag läser på de pålitliga webbsidor som bl.a tillhör UHR/Antagning.se och på de svar som vi tidigare fått från de som jobbar specifikt med de frågorna men reglerna är komplicerade, de förändras också ibland + att i vissa fall (gränsfall) behöver man göra en Bedömning och det gör de som jobbar med just de frågorna. Så, jag känner att vi på FRåGA SYV kan tyvärr inte hjälpa dig med just den frågan du ställer här nu. Du är välkommen med andra frågor och vi ska göra vårt bästa för att hjälpa dig!
    • Henrik2 : Hej igen, tack för svar på mitt svar. Nej, förstår problematiken, dock så säger ni att för varje steg ska det generera 0,1 i höjning vilekt det inte har gjrt för mig,såklat man undrar. Det som dock säger och som inte är korrekt,och det basrar jag utifrån vad antaging.se/UHR säger e att antal poäng inte spelar någon roll, det ska ske en likadan höjning i en 50-poängskurs som en 100 eller 150-poängskurs.
    • Henrik2 : vilket ,gjort, såklart, det som ni dock säger, baserar, antagning, Rättar mina fel.:)
    • Milla : Som sagt, min fasta uppfattning är att hur stor kursen är (om den är på 50, 100 eller 150 poäng) spelar stor roll i hur stor höjningen blir. Om den personen på antagning.se som du pratade med säger ngt annat så får det "stå för" den personen. Vi på FRå'GA SYV jobbar inte direkt/specifikt med just den frågan. Vi kan bara ge allmän information utifrån den uppfattning vi har. Ta din fråga med Antagning.se, Universitets- och högskolerådet och/eller med Universitetskanslers ämbetet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'teknik' (221 st.)

    • Cirkulation

      Ekonomi eller teknik?

      Om jag tar ekonomi kan jag väl inte läsa ingenjörsutbildningar eftersom jag först måste läsa basår. Men om jag tar Teknik kan jag ju fortfarande ta ekonomi utbildningar.

      Milla : : Ja, det stämmer.
    • Alexander j

      Inriktnings val åk 2 TE?

      Jag ska nu välja mitt inriktningsval inför 2 an på måndag och jag vet inte riktigt vad jag vill gå för inriktning. Jag har varit hos SYV och pratat men jag känner att jag skulle vilja veta lite mer om design inriktningen inför valet. Jag har funderat...

      Milla : : Hej!På TE på gymnasiet finns fem olika nationella inriktningar. Den inriktning du väljer förutsätter att alla kurser inom den nationella inriktningen blir för dig OBLIGATORISKA. Du får gärna... Läs hela svaret
    • AKO

      Frågor om tekniskt basår för KTH, kan jag kommer in på tekniskt basår?

      Hej, har några frågor om tekniskt basår. Går i 3:an i teknik just nu och undrar för det första om jag kan komma in på ett teknisk basår även om jag redan har haft alla kurser som basår har; Matematik 3c och 4, Kemi 1, Fysik 1a och 2. Jag har inte tillräckligt med betyg för att komma in på...

      Milla : : Hej,basåren på universitetsnivå (bland annat på KTH) är de så kallade "för utbildningar" och varje lärosäte bestämmer... Läs hela svaret
    • Bananenipyjamasen

      Är NIU högskoleförberedande med ett högskoleförberedande program?

      Hej! Jag hade antigen gått ekonomi eller teknik i samband med en NIU-utbildning. Min fråga är att om NIU i samband med ett högskoleförberedande program fortfarande är högskoleförberedande? Om man går NIU, missar man alltså något ämne som inte ger en behörighet till högskola? Och om det är så,...

      Milla : : Hej,om man går NIU, då läser man kurserna i specialidrott inom Individuellt val, 200 poäng. Och ofta läser man också en kurs i specialidrott som... Läs hela svaret
    • lorax

      Gymnasiearbete om lås på ytterdörren??

      Hej, jag ska skriva gymnasiearbete och olika lås på ytterdörren som t.ex olika smartlås. Men jag vet inte om detta är något man kan skriva ett gymnasiearbete om, blir det för kort?? och vad kan jag ens ha för frågeställningar?? Jag är jätte rädd för att inte kunna klara av mitt gymnasiearbete...

      Milla : : Hej!jag är inte expert på lås, så du får ta det jag svarar här med "en nypa salt"... Jag tänker så här: om du beskriver de olika (helst alla) konstruktioner... Läs hela svaret
    • Elaf

      natur till teknik??

      Hej, jag går på natur nu och det är knappt en månad kvar tills första läsår tar slut; jag har känt under denna året att natur är inte min sak, det började jag känna i slutet och när jag verkligen visste att arkitekt är...

      Milla : : Hej,jag råder dig lägga in en ansökan till år1 på TE via gymnasieantagningen. Förhoppningsvis är det inte för sent ännu... i flera län kan man t o m 15 maj göra gymnasieansökan... Läs hela svaret
    • Albert

      Jag funderar mellan Ekonomi Ekonomi, och Teknikvetenskap?

      Jag funderar mellan Ekonomi Ekonomi, och Teknikvetenskap, för att jag vill få en hög lön, men mina föräldrar säger att man ska ha roligt på gymnasiet, så de tycker jag borde gå Teknikvetenskap. Men jag vill gärna grunda företag i...

      Milla : : Hej!Du skriver om att du i framtiden vill grunda företag eller jobba inom bank och finans som t.ex finansanalytiker eller aktiemäklare. Grunda företag kan man med vilken... Läs hela svaret
    • Abdalrhman

      Kan man gå Tekniskt basår Om man har gått teknik?

      Hej ! Just nu så går jag i andra år i teknikprogrammet och undrar om det skulle finnas möjlighet för mig att kunna söka till tekniskt basår efter gymnasiet. Mvh

      Milla : : Hej,det framgår inte i din fråga vad du menar med "tekniskt basår". Jag gissar på att du menar Tekniska basår på högskolenivå, alltså på... Läs hela svaret
    • Albin

      Hjälper det att ta moderna språk på teknikprogrammet?

      Hej! Just nu går jag i åk. 9 och de absolut värsta lektionerna är franskan, under mina år i högstadiet så har jag heller knappt lärt mig någon franska men ändå lyckats nå ett B då jag har en förmåga att lägga en massa information på korttidsminnet haha. Så när jag såg att teknikprogrammet (som...

      Anna: : Hej Albin,läs gärna information på gymnasieguiden.se - om meritpoäng.De kurser som inom ämnet Moderna språk ger meritpoäng är mod.språk 3 och 4.... Läs hela svaret
    • Teknikare

      Borde jag läsa Fysik 2?

      Hej Jag går tvåan på teknikprogrammet med inriktning design och produktutveckling. Snart är det dags att välja individuella val! Jag har just nu inga extra meritpoäng då jag inte valt att läsa språk. Jag är väldigt intresserad av matte och är säker på att jag vill läsa matte 4. Jag vill även...

      Mikael: : Hejsan! Fysik 2 krävs för särskild behörighet till utbildningar som leder till yrken som fysiker, civilingenjör och högskoleingenjör. Den kursen ingår också som behörighet inför... Läs hela svaret
    • Andreas

      Matte 2 och 3 som grundläggande behörighet?

      Min SYV har meddelat mig att eftersom jag läste ett "naturvetenskap/teknik" linje så måste jag ha matte 2 och 3 för att godkännas som behörig till högskola och får inte ansöka till höst. Stämmer detta? Jag har läst upp mina betyg på komvux sen ett tag och blev precis klar i år och skulle ansöka...

      Peter: : Ja, det stämmer att du behöver betygen i matematik 2 och 3 (troligtvis i matematik 2c och 3c - skriver "troligtvis" för att det kanske går att göra ett undantag och ta in... Läs hela svaret
    • Adam

      Studier efter tekniskt basår?

      Jag undrar om det är möjligt att studera på en annan skola efter tekniskt basår, exempelvis om man studerar på KTH under sitt basår men sen bestämmer sig för att plugga vidare på Chalmers. Skulle det vara möjligt eftersom ett tekniskt basår är mer inriktat på fortsatta studier på samma skola,...

      Julia: : Hej Adam,tekniskt basår på högskolenivå kan man läsa av Olika anledningar: för att man är obehörig eller för att man vill komma åt platsgarantin, och ibland även för... Läs hela svaret
    • Anonym

      Är det lätt att bli systemutvecklare/software engineer?

      Hej syver, Jag går andra året på en privat industriteknisk gymnasieskola, skolan har bara ett program, det som gör att skolan står ut är att den har många andra kurser utöver de industritekniska kurserna som man kan välja, (genom utökade kurser kan man få den särskilda behörigheten som krävs...

      Julia: : Hej,kika gärna på möjlighet att utbilda dig till civilingenjör inom datateknik. Civilingenjörsprogrammen finns inom många olika områden/branscher.Och... Läs hela svaret
    • Lisa

      Kan jag gå teknik utan matte-intresse?

      Hej, jag ska snart välja gymnasium och vill gå teknik. Jag är orolig, när jag läser om programmet står det att det är för dem med ett intresse för matte. Jag har C i matte och har neutrala känslor för det. Jag har tidigare testat spetsmatte men återgått till den vanliga och jag förstår inte...

      Julia: : Hej Lisa! att läsa Biologi på teknikprogrammet kan inte på förhand garanteras. Det kan hända att din gymnasieskola ska kunna erbjuda det men eftersom det är ett icke-obligatoriskt... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga