Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'pendla till gymnasiet' (7 st.)
-
Ekonomi Juridik eller sam beteende, vad är bäst?
Jag har ingen aning om vart jag ska ta vägen, valet stänger om 7 dagar och jag är fortfarande inte säker om vad jag vill ta. Båda linjer är ganska lika så det är därför det är svår för mig o välja.
Hejsan!Jo, du har rätt - de två utbildningar som du står i valet och kvalet mellan är rätt så lika men ändå inte identiska. På Ekonomiprogrammet (gäller... Läs hela svaret -
Busschaufför Gymnasiet?
Hej! Jag går just nu i nionde klass och önskar att bli bussförare vid 18-års ålder. För att få D/DE-kort vid 18-års ålder måste man gå persontransport på gymnasiet. Men hittar ej detta program någonstans förutom...
Hej,enligt de uppgifter jag har tillgång till kommer FT/transport erbjudas (från hösten 2024) på följande gymnasieskolor:Se Listan som inkluderar cirka 100 gymnasieskolor (i hela Sverige) -... Läs hela svaret -
kommer det bli krångligt att byta och får jag bidrag för resa?
kommer det bli krångligt att byta pga skolan befinner sig i ett annat län. hej! jag går El och energi med inriktning dator och kommunikationsteknik men vill byta till en annan skola i ett annat län (till Elteknik) för att det är ca 50km (enkelresa) till min nuvarande och den jag tänkt byta till...
Hej Oscar, du har rätt att söka om - till åk1 till hösten 2019 och du förlorar inget på att göra det. En ny ansökan påverkar inte dina nuvarande... Läs hela svaret -
Lösning om man har långt till busstation?
Hej, jag ska börja pendla nu när jag börjar gymnasiet och jag har 85km till skolan men även 10km till busstationen. Finns de någon möjlighet att få hjälp eller någon bra lösning med att ta sig till busstationen då jag inte har någon möjlighet att ta mig dit förutom att cykla möjligtvis men de...
Hej Simon, kan dina föräldrar skjutsa dig till busshållplatsen? - det är mitt första förslag; - ett annat sätt att "angripa" problemet är om du skaffar dig... Läs hela svaret -
Välja gymnasium efter skola eller utbildning?
Hej, jag går för tillfället i niondeklass. Jag har extrem gymnasievalsångest. Det finns en skola (Magnus Åbergsgymnasiet) i min stad (Trollhättan) som jag tycker verkar bra gällande utbildning. Jag behöver inte pendla för att åka dit och det har den linje och inriktning jag vill gå (Samhäll...
Hej Tova! Jag förstår ditt dilemma och det är oerhört svårt att ge dig ett bra svar, eftersom det är omöjligt att veta på förhand hur det kommer att bli... Läs hela svaret -
Pendla eller inte pendla ?
Hejsan, Jag funderar på att gå ett program(yrkes) som verkar väldigt intressant, och som leder till jobb som jag vill arbeta med. Men det är på en annan skola som är ca 10-20 min bort. Det finns samma program på en gymnasieskola i min stad, som jag i princip kan se från mitt hus. Det har...
Hejsan, se i programplanen för El- och energiprogrammet vilka kurser som ingår i de olika inriktningar. Du kan också fråga om inriktningskurserna läses från åk2 (vilket de ofta... Läs hela svaret -
Måste jag betala pendeln?
Hej! Jag har tänkt att gå på drottning blankas i göteborg. Jag bor i trollhättan, och den skolan finns här också. Men jag funderar på det med pendeln, om jag själv står för kostnaden eller om kommunen/skolan gör det. Jag har hört och tror att man troligtvis kommer få ett nej om den skolan man...
Hej Ella! Jag vågar inte ge ngt definitivt svar på din fråga - för att olika bedömningar kan göras. Din kommun (där du är folkbokförd) kan bevilja dig region-kortet för att du ska... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga