Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32165 frågor besvarade.
Extra år i grundskolan eller individuella programmet?
2 Svar
Hej Erika!
Att gå ett extra år på grundskoIan eIIer att Iäsa på IM; introduktionsprogrammet gör man i fall man inte är behörig till Nationella gymnasieprogram. Hur stor är chansen att eleven som du frågar om, inte kommer att bli behörig?
Om hen blir behörig, men har för få betygspoäng för genom "vanlig konkurrens" komma in på det programmet och den skolan, som eleven i första hand vill komma in på, kan man söka i "fri kvot". Det är kurator och rektor och ibIand också speciallärare/specialpedagog på grundskolan som hjälper till med ansökan i "fri kvot".
Angående jämföra gå ett extra år på grundskolan, eller läsa på IM på gymnasiet (förberedande år), så är det inte direkt upp till eleven eller föräldrarna. Rektor på grundskolan kan bevilja gå ett extra år på grundskolan, men hen kan också säga Nej, dvs att grundskola gör bedömning att det är bättre för eleven att gå vidare till gymnaiset. Sedan är ju gymnasiet frivilligt... så eleven behöver inte gå på gymnasiet, men då är hen i alla fall ändå "färdig med grundskolan".
Föräldrar och eleven kan, alltså, Önska vad de vill men det är skolans /rektors/ beslut. Rektor kan givetvis lyssna på eleven och förälrarna, men jag tycker det kan vara bra att först höra med grundskolans personal, t.ex om de redan har bestämt sig att ingen ska gå ett extra år på grundskolan, utan alla ska vidare till gymnasiet, till exempel... och då är det ingen idé att fundera över vad som är bättre, för att alternativet "stanna på grundskolan" finns i så fall inte.
Annars, om valmöjlighet ges till eleven/föräldrarna - så är det svårt att säga ngt. generellt... för att det många olika omständigheter: hur långt det är till skolan (pendlingsavstånd); om eleven har bra kontakt med grundskolans personal och skulle må bra av att ännu ett läsår befinna sig i en bekant miljö; men angående betyg och att konkurrera om pIats på NationeIIa program på gymnasiet, kan det vara fördeIaktigt att gå om på GrundskoIan (för att grundskoIa kan ge nya grundskoIebetyg, högre betyg om eIeven Iäser om samma kurser igen; men gymnasiet får inte göra det... här pratar vi om redan Godkända betyg, dvs om eIeven har t.ex E i biId och i matte från grundskoIan, så får inte eleven få högre betyg i grundskoIekurser på gymnasiet, utan bara få högre betyg i F-kurser. men det är inte säkert eleven vill eller får läsa på grundskolan samma kurser som hen redan har godkända betyg i. Ofta läser elever bara de kurser där de har F betyg. Och i så fall spelar det inte någon roll var man läser - på grundskolan eller på IM, introduktionsprogrammen.
Det blev kanske ett krångligt svar. Men du får gärna återkomma!
L. :)
Hej!
Det är, som sagt, 2 oiika situationer: om eIeven bIir Behörig med 12 E betyg;
eIIer om eIeven ej bIir behörig.
Saken är också den att i faII eIeven bIir behörig tiII Yrkesprogram (och för det krävs godända betyg i matte, svenska, engeIska + i fem andra, valfria ämnen) dvs sammanlagt i 8 ämnen - i så faII får inte eIeven Iäsa ett extra år på grundskoIan. det är som reglerna säger. Kanske kan undantag göras, om det finns sjukdom med i bilden. Undantagen är ej beskrivna i reglerna, utan det är i så fall rektors bedömning och så kan man få hjälp av Utbildningsförvaltningen i hemkommunen.
Som behörig tiII Yrkesprogram, men om man viII in på ett högskoIeförberedande (där man inte är behörig), kan man gå på Preparand>>
I en situation då det sista dagen i OmvaIsperioden (under våren) ej är säkert att eIeven bIir behörig, råder vi att söka både aIternativ för Behöriga och aIternativ för Obehöriga i samma gymnasieansökan, dvs lägger man alternativen 1, 2, 3 ... och några till som om hen är Behörig och sedan aIternativen 7, 8, 9 och 10 - som om hen är Obehörig. Då täcker man aIIa de oIika situationer.
Högst upp bIand alternativen för "behörig" sätter man givetvis den skoIa och programmet som man heIst viII komma in på. Och på samma sätt: bland alternativen för "obehörig" sätter man högst upp den skola och det programmet, som man föredrar.
Bra att känna till: i vissa kommuner kan ansökan till IM, Introduktionsprogrammen, behöva göras tidigare än sista ansökningsdag i omvalsperioden. Därför rekommenderar vi att antingen ta reda på alla datum på förhand och vara noga med "deadlines", eller så kan man redan i början av en vanlig ansökningsperiod under vintern lägga in många alternativ, både för behöriga och för obehöriga och speciellt om man redan nu vet vilken skola och program man helst vill in på.
Ang. ansökan i "fri kvot", så gäller det att eleven ändå är Behörig. Här handlar det om att med lägre betygspoäng komma in, dvs få fördel i konkurrensen om plats, men inte om att bli befriad från kravet på att vara Behörig. ***
Du skriver att elen Iäser "anpassad kurs" och jag undrar om det i så faII betyder att hen Iäser endast de 12 ämnen som krävs för behörighet tiII just hans gymnasieprogram? I så faII är det ett smart uppIägg, tycker jag.
Jag hoppas mitt svar tillför något, och blir på så sätt till hjälp.
Bästa hälsningar
ANNA
P.S:*** där man kan få Dispens från kravet på behörighet är inom Engelska och Svenska. Vad det gäller svenska, då är det till IB-programmet som man inte behöver godkänt betyg i svenska, det är egentligen inte dispens, utan IB är ett Internationellt program med undervisningsspråk Engelska. /det finns några få utbildningar som går helt på engelska, fast det är vanliga svenska utbildningar, och här kan man också klara sig utan svenska, men det är tveksamt om man i formell mening är Behörig, då det är ändå "vanliga nationella program"/.
Vad det gäller Engelska, då är det i fall eleven under långa perioder inte hade möjlighet att delta i undervisning i engelska på grundskolan, som man kan få dispens från kravet i engelska. Oftast handlar det om elever som om till Sverige för 2-3 år sedan och innan dess inte läste engelska. Då anser man att de inte hann med engelskan, och i fall prognosen är att de kan läsa ikapp under gymnasiet, får rektor på den gymnasieskola dit de söker befria från kravet på att ha godkänt betyg i engelska.
Det är, alltså, få Undantag vad det gäller Behörighet (endast finns för svenska och engelska, och inte för andra ämnen).
Frågor och svar taggade med 'gymnasiala poäng' (7 st.)
-
Klarar man läsa 3 kurser samtidigt?
Hej, jag jobbar just nu men vill studera kurser jag inte fick med från gymnasiet då jag ändrat yrkesväg. Jag behöver studera Fysik2, biologi2 och kemi2. Alla dessa är 100p kurser. Om jag väljer att studera på 25% på alla 3, hinner/klarar man...
Hej!I din fråga nämner du tre stycken gymnasiekurser som var och en av dem är en 100p.kurs. det är alltså totalt 300 gymnasiala poäng du vill läsa. 300 gymnasiala poäng läser... Läs hela svaret -
Hur långt tid tar det att läsa 11 kurs i komvux?
Hej jag undrade om jag ska läsa hella grundläggande behörighet med matte 2 alltså sva1,2&3 matte 1&2 engleska 5&6 samhällskunskap 1b naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 hur långt tid kommer det att ta mig? Blir det 1 år 1,5år...
Hej!De kurserna du nämner i din fråga, nämligen sva1,2&3, matte 1&2, engleska 5&6, samhällskunskap 1b, naturkunskap 1b historia 1b och religion 1 utgör sammanlagt... Läs hela svaret -
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hur räknar man 1050 poäng på gymnasiet nivå?
Hej, jag är inte säker på vad du frågar om. Jag svarar så gott jag kan men förklara gärna vad du tänker på när du skriver ett visst antal gymnasiala... Läs hela svaret -
Hur många kurser måste jag läsa för att få 22 hp?
Hej, Jag saknar minst 22 hp för att kunna få CSN till hösten. Jag har hittat 2 kurser med 50p var och jag undrar hur mycket hp det ger mig och hur många fler kurser jag skulle behöva läsa för att komma upp i 22 hp?
Hej,en gymnasial kurs ger inte hp, högskolepoäng, utan den ger gymnasiala poäng. Om du menar omfattning i volym eller studietid som man lägger ner på kursen, då motsvarar 50 p... Läs hela svaret -
50% studier på gymnasiet?
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret -
Hur bedöms man på gymnasiet?
På grundskolan läser man ämnen som man sedan blir bedömd på genom en skala från A-F. Vi läser dock inte kurser på grundskolan som på gymnasiet. Många kurser på gymnasiet har 100 poäng, vad står dessa för och hur ändras dessa poäng beroende på vilket betyg man får? T.ex om man får C på en kurs...
Hej, du får gärna läsa info på framtid.se/reportage/betyg-pa-gymnasiet. För övrigt, gäller:"poäng" vad gäller kursernas storlek förändras inte. Till exempel är alla... Läs hela svaret -
krav för gymnasiexamen?
Hej vad är kraven för gymnasieexamen. Jag vet att man måste ha läst 2400 poäng. Men kan exempelvis ha läst all programm gemensamma ämnen och utöver det bara läsa kurser valfritt utan att följa något specefikt programm inriktning.
Hej Jonathan, omdet är så att du kan redan nu bli antagen till komvux (om du fick Studiebevis eller Examensbevis) på gymnasiet - då gör du planering mot Examensbevis från komvux tillsammans med en... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga