Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32064 frågor besvarade.
Vad krävs för att få en lärarexamen?
3Poäng
Clara
Hej!
Jag vill byta utbildning till ämneslärare för gymnasieskolan och jag har fastnat i vilka ämnen jag ska välja. Till våren startar distansutbildning på Högskolan i Dalarna med svenska eller matematik som förstaämne. Men egentligen vill jag idrott & hälsa och biologi också. Nu kan jag inte välja vilka ämnen! Om jag skulle vilja undervisa i alla de ämnena, går ens det eller är det 2 lärarutbildningar som gäller då?
Vilka kombinationer är smartast? Finns det något jag bör tänka på?
Matematik:
Jag är rädd för att välja matematiken eftersom den sägs vara svår och tidskrävande samt att på just den högskolan kan jag bara välja idrott & hälsa som andraämne (av de jag är intresserad av).
Svenska:
Jag är inte hundra på om jag vill svenska egentligen, bara att jag numera gillar att skriva. Det skapar möjlighet till att välja antingen matematik eller idrott & hälsa som andraämne och det känns som det inte är lika svårt som matematiken (men jag kan ha fel).
Idrott & hälsa:
Jag kan inte ha det som förstaämne på den högskolan, annars känns det som det ämnet jag helst vill.
Biologi:
Det vill jag också väldigt gärna, men det finns inte ens på Högskolan i Dalarna. I sådana fall måste jag vänta till HT och välja distans på högskolan i Karlstad istället. Men jag känner att jag vill plugga redan nu till våren. Går det byta skola efter hand?
För att bli behörig lärare behövs 120HP i första ämnet och 90HP i andra ämnet, eller hur? Och om man vill komplettera med ett tredje? Sen har jag läst någonstans att idrott & hälsa inte riktigt räknas på samma sätt gällande HP och nivå?
Behörig är jag till alla. Jag kan nog inte tillgodoräkna mig några kurser som jag redan läst (1 termins sjuksköterskestudier och 1 termin läkarstudier). Hur vet man vilka kurser som kan bli tillgodoräknade? Vilka kurser läser man ens eller kan man i princip välja vilka kurser som helst inom tex kategorin biologi?
Det blev en hel del frågor och är tacksam för lite hjälp, tycker det är jättesvårt att hitta den informationen man behöver, även att jag har läst hur mycket som helst på olika sajter.
Lärarutbildningen har genomgått stora förändringar i flera omgångar. och det är inte otänkbart att flera förändringar kommer, så smartast är det att välja ämneslärarprogrammet - då har de sammansatt kurser på rätt sätt; och blir det någon förändring, så kommer de utbildningsansvariga fixa det - byta ut kurser och hur som helst se till att du kan ta lärarexamen.
Har man fått Lärarexamen /i vilka ämnen som helst/ kan man sen utöka sin lärarlegitimation med flera ämnen.
Man kan också undervisa som obehörig lärare, men man får inte sätta betyg.
Gymnasielärare är oftast behöriga i 2 ämnen. Samtidigt är de behöriga i samma ämnen på grundskolan.
Grundskolelärare är oftast behöriga i 3 ämnen och är inte behöriga att undervisa på gymnasiet.
Dock nu, i lärarbrist-tider, får även personer utan någon som helst högskoleutbildning undervisa, se t.ex info om Juniorlärare>> vilket är givetvis inte alls bra, men så ser situationen ut idag. :(
Utökat svar
Ang. byta skola - så är man beroende av
1. om ledig plats finns på utbildningen
och
2. om högskola anser att det går att byta /t.ex till synes "samma kurs" kan ändå innehålla olika moment/.
Högskolor och universitet i Sverige åtnjuder "Akademisk frihet" vilket yttrar sig i att de i mångt och mycket får hitta på egna lokala regler och bestämmelser (inom vissa ramar, men ändå...). Det är därför smartast att vända sig till Studievägledare på just den högskola/universitet där man vill - i första hand - läsa.
Givetvis måste antal poäng stämma, och det gäller för alla högskolor, och KPU är på 90 högskolepoäng, men t.ex Göteborgs Universitet har hittat på snabbvariant, där KPU läses "i ett", utan lovveckor - på 125% av studietakt. Då blir man klar mycket snabbare. Så olika upplägg, former och varianter kan förekomma. På vissa "punkter" kan man också få "undantag" ibland... på någon högskola, men kanske inte på den andra.
Ett alternativ som du kan fundera över är - att söka jobb nu, på en gång, som lärare - eller lärarvikarie, det som finns att få. Som obehörig men verksam lärare finns det stora chanser att komma med i någon projekt, där du på förmånliga villkor kan uppnå lärarbehörighet. Det finns flera fördelar: du kommer att få lön inom kort, och samtidit testa på PÅ RIKTIGT hur det är att vara lärare. Sedan kan du alltid ta tjänstledigt och läsa till lärare på vanligt sätt om du inte kommer med i någon projekt. Genom att komma in i kompetenshöjande projekt kan du slippa studieskulder - då man ofta kan läse och jobba samtidigt.
Utökat svar
Ang. vilka kombinationer av undervisningsämnen som är bäst att välja - så är det mycket svårt att säga, därför att svenska, engelska och matematik undervisas på alla nivåer och alla de olika program på gymnaisiet. Idrott och hälsa också - men bara en kurs per program, Idrott och hälsa 1, är obligatorisk. Hur som helst så förstår man att de Obligatoriska ämnena behöver många lärare ...
Men om alla tänker så, kommer det snart uppstå brist på lärare i andra ämnen - som företagsekonomi, kemi och juridik, t.ex... de ämnena är också obligatoriska men bara på några få gymnasiala utbildningar. Färre lärare behövs, men de behövs.
Och vad det gäller just KOMBINATIONER - så vill skolorna ofta ersätta den "gamla" lärare som de "förlorar", t.ex om Ulla Andersson går i pension och hon undervisade i musik och spanska - då vill skolla hitta någon som just kan undervisa i spanska och musik, för att ersätta just den läraren. Men i fall det inte går, då försöker rektor göra om ämnesfördelning, så att en ny lärare som anställs får undervis i Spanska och Svenska t.ex om en annan lärare "tar" musik om hen kan göra det.
Vilka ämneskombinationer som utgör "vinnande koncept" är därför omöjligt att säga tyvärr :(.
Utökat svar
Se vad som står på Skolverkets hemsida, här nere har jag kopierat text från www.skolverket.se
***
Likvärdiga kunskaper och kompetenser
För samtliga vissa ämnen gäller också att du kan bli behörig om du ”på annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser”. Då ska du kunna visa att du har de kunskaper och kompetenser som beskrivs i ämnesplanerna.
Du kan ha fått dessa kunskaper och kompetenser genom högskolestudier, annan utbildning (exempelvis yrkeshögskola eller folkhögskola) eller arbetslivserfarenhet inom relevant område.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom högskolestudier:
Sandor är lärare i engelska i gymnasieskolan. Utöver sin lärarexamen har han även en kandidatexamen i kulturvetenskap. Vi bedömer att han har de kunskaper som ämnesplanen för ämnet konst och kultur innehåller.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom annan utbildning:
Bengt är lärare i samhällskunskap i gymnasieskolan. Förutom sin lärarexamen har han ytterligare högskolestudier, en journalistutbildning. Eftersom denna utbildning har gett honom de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet mediekommunikation innehåller blir han också behörig i det ämnet.
Exempel på likvärdiga kunskaper och kompetenser genom arbetslivserfarenhet:
Margareta är tekniklärare i gymnasieskolan. Innan hon blev lärare studerade hon programmering i två år. Hon har även arbetat många år som programmerare. Genom sina studier och sitt arbete har hon fått de kunskaper och kompetenser som ämnesplanen för ämnet programmering innehåller. Hon får nu även denna behörighet i sin legitimation.
Vi kommer inte göra några förhandsbedömningar via e-mail, telefon, Facebook eller Twitter om vad likvärdiga kunskaper och kompetenser är i ett enskilt fall.
ang. din tidigare kommentar: Så om jag väljer matematik och sedan idrott & hälsa som ämneslärare på gymnasienivå kan jag efteråt utöka med biologi. Hur ser den kompletteringen ut i dagsläget? Räcker det med 90HP, eller behövs det KPU också?
Svarar jag så här: jag har nu pratat med en sakkinnig på Skolverket och fick svar att om man har lärarexamen som gymnasielärare och vill utöka sin behörighet för att kunna undervisa i ännu fIer ämnen i samma skoIform, i detta fall Gymnasiet, räcker det men att skaffa sig tillräckligt antal poäng inom sitt blivande undervisningsämne - i ditt fall i Biologi och det det är 90 hp - och direkt efter kan man ansöka om utökning av sin behörighet, dvs ännu en KPU krävs inte.
Hälsningar
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'Historia 1a2' (9 st.)
Hej! Jag tar student i år och jag går vård och omsorg. För att vara behörig i juristprogrammet måste man ha historia 1a2 men jag har bara historia 1a1. Om jag vill ansöka med mina HP ska jag lägga till historia 1a2 i komvux? Jag har inte så...
Milla : :
Hej,obehöriga kan inte antas till svenska högskole-universitetsutbildningar; du måste därför bli behörig för att delta i konkurrensen om utbildningsplats; du måste ha både... Läs hela svaret
Hej, jag går på försäljning och serviceprogrammet och ska göra mitt val inför tillagda kurser i tvåan. I programmet ingår det endast 50 poäng i historia och 50 poäng i samhällskunskap, version 1a. Behöver jag lägga till...
Milla : :
Hej,för grundläggande behörighet behöver du Examensbevis från ditt gymnasieprogram och godkända betyg i svenska 2,3 och engelska 6. Men, det är som du skriver i din fråga... Läs hela svaret
Jag går nu på Ystad gymnasiet i första året på vård och omsorg och jag vill inte byta program och börja om året för att just nu tänker jag på att jag vill studera inom juridik efter gymnasiet. Jag vill inte börja om året...
Milla : :
Hej!Du har rätt att inom din gymnasial utbildning läsa svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt engelska 6 (kurser som krävs för grundläggande... Läs hela svaret
Hejsan!
Jag funderar på att studera till lärare på gymnasienivå i ämnena Engelska och Historia men eftersom jag gick Vård och Omsorgslinjen på gymnasiet så har jag inte behörighet att söka in till det programmet då jag saknar Historia 1a2 (jag har läst och blivit godkänd i Historia 1a1) och...
Milla : :
Hej Ida,Historia 1a2 är en 50poängskurs och kan på heltid läsas på 2,5 veckor eller på halvtid på fem veckor.ang."hoppa över" någon kurs inom ett högskoleprogram,... Läs hela svaret
Hej Jag har läst historia 1a1 och håller på med historia 1a2 just nu. Egentligen ska jag ha historia 1b. Min första fråga kan historia 1a1 och historia 1a2 räknas som historia 1b och kan jag ansöka till historia 2b istället för historia 2a...
Anna: :
Hej Susanne!Ja, historia 1a1 och 1a2 räknas tillsammans som historia 1b. Och kursen historia 1b (eller 1a2) är underliggande kurs för både his 2a och his 2b-kultur. Man är alltså... Läs hela svaret
Hejsan! Går just ju El och Energiprogrammet. Har lagt till grundläggande högskolförberedning, dvs mer svenska och engelska Kommer detta räcka för att senare i livet ansöka till polishögskolan?
Julia: :
Hej Alexander!som särskild behörighet till polisutbildningen ser ut idag, så krävs det också mer samhällskunskap och historia än vad som ingår i gymnasiets... Läs hela svaret
Hej! Jag vill söka till polis och har sedan gymnasiet godkänt betyg i historia 1a. Jag förstår att jag behöver historia 1b för att bli antagen, men har nu även sett att det går att söka kurserna 1a1 och 1a2 som är 2 st 50 poängskurser. Stämmer det ? Motsvarar de två 50 poängskurserna, hela 100...
Mikael: :
Hej Tina,du skriver att du har godkänt betyg i "Historia 1a" men det finns ingen kurs som heter så. Kolla i dina betyg vad kursen heter som du fick godkänt betyg i. Är det kanske Historia A eller... Läs hela svaret
Hejsan! Nu ska vi göra Individuella val inför År 3 i Gymnasiet igen. Jag funderar på att välja Engelska 7 för meritens skull men jag är också väldigt nyfiken om exakt Vilka högskoleprogram som kräver Biologi 1 ?
Vilka högskoleprogram som kräver Fysik 2 ?
Vilka högskoleprogram som kräver...
Peter: :
Hej Mikail,
du frågar "Vilka högskoleprogram som kräver Biologi 1 ?Vilka högskoleprogram som kräver Fysik 2 ?Vilka högskoleprogram som kräver Matematik 4... Läs hela svaret
Hej!
Jag går vård och omsorgs programmet och vill bli polis, vilka ämnen behöver jag läsa till som inte ingår i linjen ? För läser man historia 1b när man går vård och omsorg ?
Mikael: :
På VO läser du en mindre kurs i Historia, som är heter 1a1 och är på 50 poäng. För att komplettera upp till Historia 1b, behöver du läsa ännu en till 50-poängskurs, som... Läs hela svaret