Är det endast betygen i de ämnena som krävs för att vara behörig för programmet/kursen som man räknar?
Eller är det meritvärdet för hela gymnasiebetyget?
Ger högskoleprov extra poäng?
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32167 frågor besvarade.
Hej Helena!
Till alla utbildningar på högskolenivå i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet som man kan uppnå på olika sätt men i det fallet när en person är 18 år idag så finns det bara ett sätt - att uppnå kraven för Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram (eller från ett yrkesprogram men i så fall måste man även se till att ha godkända betyg i Svenska/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt i Engelska 6). För Examensbevis från gymnasiet måste man ha 2500 betygsatta poäng och för Examensbevis från Komvux måste man ha 2400 betygsatta poäng. Vissa kurser måste man ha godkända betyg i och sammanlagt måste man ha godkända betyg i 2250 gymnasiala poäng. Så får man Grundläggande behörighet.
Sedan är det så att till mång (men inte till alla) utbildningar på högskola - krävs det även Särskild behörighet, exempelvis kan det vara kurser i Fysik 2, Kemi 2, Biologi 2 och i matte 4 - om man vill läsa till Läkare, Veterinär, Tandläkare eller Marinbiolog.
För att bli behörig till en högskoleutbildning måste man, alltså, alltid ha Grundläggande behörighet + ofta även Särskild behörighet.
Högskoleprovet är frivilligt att göra. Högskoleprovet har nästan alltid helt separat från "behörighet" (men några få speciella undantag). Som regel så gör man högskoleprovet bara för att prövas i ännu en urvalsgrupp - i HP-gruppen. Man måste, oavsett högskoleprovet, vara behörig. Sedan väljer man om man vill göra högskoleprovet för att öka sina chanser att komma in på en högskoleutbildning (för att man prövas i så fall i ännu en urbvalsgrupp). Undantag: om man söker till Läkarutbildningen är det nästan ett måste att göra högskoleprovet och ett annat exempel är: om man söker någon form av Alternativ antagning - då ställs det också krav, oftast i alla fall, på att man har gjort högskoleprovet. Att man gör högskoleprovet befriar aldrig från kravet på att bli behörig.
Man räknar Meritvärde på alla de kurser som ingår i Examensbeviset (med undantag av att Gymnasiearbete räknas inte in + Utökade kurser räknas in bara i vissa fall).
Jag vill också passa på och tipsa om Yrkeshögskoleutbildningar där man kan komma in även utan att man uppfyller alla behörighetskraven. YH kan ta in upp till 20% obehöriga i varje klass. Det är givetvis bäst att försöka bli behörig, men om man hittar en intressant yrkeshögskoleutbildning men inte är behörig till den, så råder vi att söka. Man söker till varje YH separat direkt till skolan och kan däför söka hur många som helst. Man kan också söka YH och till högskola samtidigt (oberoenda av varandra).
Exempel på yrkeshögskoleutbildningar: Affärsinriktad redovisningsekonom, Agil projektledare, Applicationsutvecklare, Automationsingenjör, Behandlingspedagog, Bildbehandlare, Digital producer, Bagare & konditor, Trädgårdsmästare och Sadelmakare men också många andra.
YH uppvisar bäst resultat i att ge jobb efter utbildning (9 av 10 får jobb direkt efter en YH).
Jag hoppas att mitt svar förklarar hur det ligger till men återkom gärna om ngt är oklart.
ANNA
Hej!
Jag är utbildad gymnasielärare med behörighet i ämnena tyska och italienska. Har valt ämnen utifrån mitt stora språkintresse (och gått vägen genom KPU). Inser att det kan vara en svår ämneskombination för att få...
Hej J!inom gymnasieskolan är det på HU/inriktning Språk som undervisning i moderna språk är mest omfattande. Du kan i listan på... Läs hela svaret
Hej! Jag läser mycket om bristen på behöriga ämneslärare till högstadiet, men jag har svårt att få ihop arbetsmarknadens behov av lärare i vissa specifika ämnen med högskolorna/universitetens utbud på kurser att bli behörig...
Hej Elvira,jag håller i mångt och mycket med dig, i princip allt du skriver om upplever även jag att det stämmer. Vad gäller ämneskombinationerna och brist... Läs hela svaret
Hej! Jag är en tjej som är väldigt intresserad av att bli lärare i spanska och engelska, och eventuellt matematik. Jag vet att jag måste gå ett basår eller på komvux för att kunna bli lärare i matematik, eftersom jag går...
Hej Amy,jag vill börja med att säga att du kan på samhällsvet.programmet bli behörig till utbildningar lärare i Matematik, om du läser matematik 3b och 4 som... Läs hela svaretHallå där! Jag tar studenten nu i sommar och funderar på olika yrken som passar mig. Jag har alltid varit intresserad av historia och litteratur. Har funderat på att bli historielärare, men har förstått att man ska läsa två ämnen varav ett som är ingångsämne för att bli en lärare. I mitt...
Hej Sandra,inom skolan, bl a inom gymnasieskolan, kan man få jobb även som Obehörig lärare, tråkigt nog. Det finns ex. när lärare är helt obehöriga eller är behörig i 2... Läs hela svaretHej! Jag undrar vilken ämneskombination som ser bäst ut i ett arbetsmarknadsperspektiv, antingen kemi/biologi/fysik för grundskolan 7-9 eller kemi/biologi för gymnasiet? Jag vet att matte är ett bra ämne att ha med i sin kombination men jag tänker verkligen inte läsa till mattelärare. Tack i...
Hej Linnea! En behörig gymnasielärare är även behörig att undervisa i samma ämne på högstadiet. Om du utbildar dig till gymnasielärare i Kemi och Biologi - kan du undervisa i de två ämnena på grundskola också. En... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga