Är det endast betygen i de ämnena som krävs för att vara behörig för programmet/kursen som man räknar?
Eller är det meritvärdet för hela gymnasiebetyget?
Ger högskoleprov extra poäng?
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32180 frågor besvarade.
Hej Helena!
Till alla utbildningar på högskolenivå i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet som man kan uppnå på olika sätt men i det fallet när en person är 18 år idag så finns det bara ett sätt - att uppnå kraven för Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram (eller från ett yrkesprogram men i så fall måste man även se till att ha godkända betyg i Svenska/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt i Engelska 6). För Examensbevis från gymnasiet måste man ha 2500 betygsatta poäng och för Examensbevis från Komvux måste man ha 2400 betygsatta poäng. Vissa kurser måste man ha godkända betyg i och sammanlagt måste man ha godkända betyg i 2250 gymnasiala poäng. Så får man Grundläggande behörighet.
Sedan är det så att till mång (men inte till alla) utbildningar på högskola - krävs det även Särskild behörighet, exempelvis kan det vara kurser i Fysik 2, Kemi 2, Biologi 2 och i matte 4 - om man vill läsa till Läkare, Veterinär, Tandläkare eller Marinbiolog.
För att bli behörig till en högskoleutbildning måste man, alltså, alltid ha Grundläggande behörighet + ofta även Särskild behörighet.
Högskoleprovet är frivilligt att göra. Högskoleprovet har nästan alltid helt separat från "behörighet" (men några få speciella undantag). Som regel så gör man högskoleprovet bara för att prövas i ännu en urvalsgrupp - i HP-gruppen. Man måste, oavsett högskoleprovet, vara behörig. Sedan väljer man om man vill göra högskoleprovet för att öka sina chanser att komma in på en högskoleutbildning (för att man prövas i så fall i ännu en urbvalsgrupp). Undantag: om man söker till Läkarutbildningen är det nästan ett måste att göra högskoleprovet och ett annat exempel är: om man söker någon form av Alternativ antagning - då ställs det också krav, oftast i alla fall, på att man har gjort högskoleprovet. Att man gör högskoleprovet befriar aldrig från kravet på att bli behörig.
Man räknar Meritvärde på alla de kurser som ingår i Examensbeviset (med undantag av att Gymnasiearbete räknas inte in + Utökade kurser räknas in bara i vissa fall).
Jag vill också passa på och tipsa om Yrkeshögskoleutbildningar där man kan komma in även utan att man uppfyller alla behörighetskraven. YH kan ta in upp till 20% obehöriga i varje klass. Det är givetvis bäst att försöka bli behörig, men om man hittar en intressant yrkeshögskoleutbildning men inte är behörig till den, så råder vi att söka. Man söker till varje YH separat direkt till skolan och kan däför söka hur många som helst. Man kan också söka YH och till högskola samtidigt (oberoenda av varandra).
Exempel på yrkeshögskoleutbildningar: Affärsinriktad redovisningsekonom, Agil projektledare, Applicationsutvecklare, Automationsingenjör, Behandlingspedagog, Bildbehandlare, Digital producer, Bagare & konditor, Trädgårdsmästare och Sadelmakare men också många andra.
YH uppvisar bäst resultat i att ge jobb efter utbildning (9 av 10 får jobb direkt efter en YH).
Jag hoppas att mitt svar förklarar hur det ligger till men återkom gärna om ngt är oklart.
ANNA
Hej! Jag är en elev i 9:an och ska börja i gymnasiet nästa år, troligtvis natur linjen. Jag är en ambitiös tjej och har det lätt för mig i skolan och därför har jag jobbat framåt i matte och NO. Jag har inte "officielt" klarat...
Hej Marta, det är jättebra att du har stora ambitioner och är duktig i skolan och även läser mer på egen hand. Det fick dock tyvärr inte ngt inarbetat system för att tenta av kurerna... Läs hela svaret
Hej! Jag går i sjuan och har väldigt lätt för matte. Jag är klar med niornas matte och har läser i den avancerade gruppen bland niorna i år. Jag har väldigt lätt för att lära mig och lär mig oftast saker första gången....
Hej Isabel, I listan nedan hittar du Sveriges gymnasiala spetsutbildningar inom matematik/naturvetenskap. Spetsutbildningarna är Riksrekryterande, dvs elever från hela... Läs hela svaretHejsan! Jag studerar distans och undrar vilket sätt som är snabbast för att göra klart kurser? Är det att studera enbart en kurs i taget och beta av alla kurser på det viset ELLER att göra det vanliga skolupplägget och läsa flera kurser i taget? Vilket är snabbast för att göra klart kurser?...
Hej, på gymnasienivå läser man 20 poäng per vecka - på heltid. Det sättet du beskriver (att läsa ett ämne i taget) brukar kallas för koncentrationsläsning. Sedan finns det också "blockläsning" -... Läs hela svaretJust nu går jag i årskurs 9 på grundskolan. Jag planerar att välja Natur eller Teknik när jag börjar gymnasiet i höst. Jag har alltid haft lätt för de flesta ämnen i skolan, framförallt matte och NO-ämnena. Jag har kollat lite på matte 1c, matte 2c och fysik 1. Det verkar vara väldigt lätt för...
Hej Oscar! Det är bra att du är duktig och tycker att matte och fysik är lätt att lära sig! Jag förstår att du vill bli utmanad i skolarbetet och rekommenderar därför att du tittar på Spetsutbildningarna i matte... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga