Är det endast betygen i de ämnena som krävs för att vara behörig för programmet/kursen som man räknar?
Eller är det meritvärdet för hela gymnasiebetyget?
Ger högskoleprov extra poäng?
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32170 frågor besvarade.
Hej Helena!
Till alla utbildningar på högskolenivå i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet som man kan uppnå på olika sätt men i det fallet när en person är 18 år idag så finns det bara ett sätt - att uppnå kraven för Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram (eller från ett yrkesprogram men i så fall måste man även se till att ha godkända betyg i Svenska/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt i Engelska 6). För Examensbevis från gymnasiet måste man ha 2500 betygsatta poäng och för Examensbevis från Komvux måste man ha 2400 betygsatta poäng. Vissa kurser måste man ha godkända betyg i och sammanlagt måste man ha godkända betyg i 2250 gymnasiala poäng. Så får man Grundläggande behörighet.
Sedan är det så att till mång (men inte till alla) utbildningar på högskola - krävs det även Särskild behörighet, exempelvis kan det vara kurser i Fysik 2, Kemi 2, Biologi 2 och i matte 4 - om man vill läsa till Läkare, Veterinär, Tandläkare eller Marinbiolog.
För att bli behörig till en högskoleutbildning måste man, alltså, alltid ha Grundläggande behörighet + ofta även Särskild behörighet.
Högskoleprovet är frivilligt att göra. Högskoleprovet har nästan alltid helt separat från "behörighet" (men några få speciella undantag). Som regel så gör man högskoleprovet bara för att prövas i ännu en urvalsgrupp - i HP-gruppen. Man måste, oavsett högskoleprovet, vara behörig. Sedan väljer man om man vill göra högskoleprovet för att öka sina chanser att komma in på en högskoleutbildning (för att man prövas i så fall i ännu en urbvalsgrupp). Undantag: om man söker till Läkarutbildningen är det nästan ett måste att göra högskoleprovet och ett annat exempel är: om man söker någon form av Alternativ antagning - då ställs det också krav, oftast i alla fall, på att man har gjort högskoleprovet. Att man gör högskoleprovet befriar aldrig från kravet på att bli behörig.
Man räknar Meritvärde på alla de kurser som ingår i Examensbeviset (med undantag av att Gymnasiearbete räknas inte in + Utökade kurser räknas in bara i vissa fall).
Jag vill också passa på och tipsa om Yrkeshögskoleutbildningar där man kan komma in även utan att man uppfyller alla behörighetskraven. YH kan ta in upp till 20% obehöriga i varje klass. Det är givetvis bäst att försöka bli behörig, men om man hittar en intressant yrkeshögskoleutbildning men inte är behörig till den, så råder vi att söka. Man söker till varje YH separat direkt till skolan och kan däför söka hur många som helst. Man kan också söka YH och till högskola samtidigt (oberoenda av varandra).
Exempel på yrkeshögskoleutbildningar: Affärsinriktad redovisningsekonom, Agil projektledare, Applicationsutvecklare, Automationsingenjör, Behandlingspedagog, Bildbehandlare, Digital producer, Bagare & konditor, Trädgårdsmästare och Sadelmakare men också många andra.
YH uppvisar bäst resultat i att ge jobb efter utbildning (9 av 10 får jobb direkt efter en YH).
Jag hoppas att mitt svar förklarar hur det ligger till men återkom gärna om ngt är oklart.
ANNA
Hej Min kompis studerar på läkarprogrammet utomlands. Hon vill fortsätta studera här i Sverige antingen det sista året genom Erasmus eller hon vill komma hit efter avslutat universitetexamen. Har hon rätt då fortsätta utbildningen här som AT-...
Hej Elif!det är ganska stor skillnad på att ha avslutat sin utbildning och fått ut läkarexamen - och att inte ha gjort det. Enligt min erfarenhet är det mycket... Läs hela svaret
Hej! Jag undrade om det finns olika "läkarroller" i Sverige såsom det finns i exempelvis USA. I USA får man ju olika titlar beroende på hur länge man utför en utbildning exempevis som "interns" , "resident", "attending"....
Hejsan,från Höstterminen 2021 görs läkarutbildningen, i Sverige, om. Nu (april 2020) gäller följande: Grundutbildningen = Läkarprogrammet (5,5 år) leder till läkarexamen och... Läs hela svaretHej! Jag fick högt på högskoleprovet och kommer söka till läkare i framtiden. Jag undrar var är skillnaden på st-läkare och överläkare? Måste man läsa st innan man blir överläkare?
Hej Anton, ST-läkare är en Iäkare som fick sin IärarIegitimation och som viII bIi SpeciaIist, man kan t.ex bIi Distriktslakare, Dermatolog (specialist på hudåkommor); Oftalmolog (ögonspecialist);... Läs hela svaretHej! När man har gått igenom läkarutbildningen och en stund efter vill man gå specialistutbildning. Hur gör man den? Går man på en skola eller utbildar man sig på ett sjukhus eller vad? Ska man ta studielån för den här sortens utbildning också eller hur fungerar det?
hej Anton! Man kan inte direkt efter läkarutbildningen söka ST-tjänstgöring för att bli Specialist. Man måste först genomgå AT-tjänstgöring på minst 18 månader (men... Läs hela svaretHej, jag går sista terminen nu i nian och jag har alltid velt bli läkare eller kirurg. Jag har bestämt mig för naturvetenskapsprogrammet ,men för att sedan vidare utbilda mig till t.ex hjärt/lung eller "general" kirurg, vad måste jag göra? Vilka kurser ska jag läsa på gymnasiet för att få...
Hej Milissa! Kikurg är specialist inom läkaryrket och vägen till att bli kikurg ser ut så här: Bli behörig till Läkarprogrammet på högskola som är på 5.5 år... Läs hela svaretVilken utbildning behöver jag gå för att bli mag/tarm läkare?
Hej Rebecca! Du är intresserad av att bli en Specialist-läkare, som är en vidareutbildning av en läkare och vägen ser ut så här:... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga