1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Helena!

    Till alla utbildningar på högskolenivå i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet som man kan uppnå på olika sätt men i det fallet när en person är 18 år idag så finns det bara ett sätt - att uppnå kraven för Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram (eller från ett yrkesprogram men i så fall måste man även se till att ha godkända betyg i Svenska/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt i Engelska 6).  För Examensbevis från gymnasiet måste man ha 2500 betygsatta poäng och för Examensbevis från Komvux måste man ha 2400 betygsatta poäng. Vissa kurser måste man ha godkända betyg i och sammanlagt måste man ha godkända betyg i 2250 gymnasiala poäng. Så får man Grundläggande behörighet.

    Sedan är det så att till mång (men inte till alla) utbildningar på högskola - krävs det även Särskild behörighet, exempelvis kan det vara kurser i Fysik 2, Kemi 2, Biologi 2 och i matte 4 - om man vill läsa till Läkare, Veterinär, Tandläkare eller Marinbiolog.

    För att bli behörig till en högskoleutbildning måste man, alltså, alltid ha Grundläggande behörighet + ofta även Särskild behörighet.

    Högskoleprovet är frivilligt att göra. Högskoleprovet har nästan alltid helt separat från "behörighet" (men några få speciella undantag). Som regel så gör man högskoleprovet bara för att prövas i ännu en urvalsgrupp - i HP-gruppen. Man måste, oavsett högskoleprovet, vara behörig. Sedan väljer man om man vill göra högskoleprovet för att öka sina chanser att komma in på en högskoleutbildning (för att man prövas i så fall i ännu en urbvalsgrupp). Undantag: om man söker till Läkarutbildningen är det nästan ett måste att göra högskoleprovet och ett annat exempel är: om man söker någon form av Alternativ antagning - då ställs det också krav, oftast i alla fall, på att man har gjort högskoleprovet. Att man gör högskoleprovet befriar aldrig från kravet på att bli behörig.

    Man räknar Meritvärde på alla de kurser som ingår i Examensbeviset (med undantag av att Gymnasiearbete räknas inte in + Utökade kurser räknas in bara i vissa fall).

    Jag vill också passa på och tipsa om Yrkeshögskoleutbildningar där man kan komma in även utan att man uppfyller alla behörighetskraven. YH kan ta in upp till 20% obehöriga i varje klass. Det är givetvis bäst att försöka bli behörig, men om man hittar en intressant yrkeshögskoleutbildning men inte är behörig till den, så råder vi att söka. Man söker till varje YH separat direkt till skolan och kan däför söka hur många som helst. Man kan också söka YH och till högskola samtidigt (oberoenda av varandra).

    Exempel på yrkeshögskoleutbildningar: Affärsinriktad redovisningsekonom, Agil projektledare, Applicationsutvecklare, Automationsingenjör, Behandlingspedagog, BildbehandlareDigital producerBagare & konditor, Trädgårdsmästare och Sadelmakare men också många andra.  

    YH uppvisar bäst resultat i att ge jobb efter utbildning (9 av 10 får jobb direkt efter en YH).

    Jag hoppas att mitt svar förklarar hur det ligger till men återkom gärna om ngt är oklart.

    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'bytalinje' (5 st.)

    • beccaliya2007

      gå kvar ekonomi?

      jag har frågat denna fråga innan : jag går åk 1 i ekonomi ekonomi och jag hade mina första privat juridik och företags ekonomi lektioner igår och märkte att de inte var så roliga som jag hade tänkt mig, och vi har knappt NO. Det är...

      Milla : : Hej,läs gärna svar på din tidigare fråga på https://www.fragasyv.se/fragor/jaette-akut-borde-jag-byta-linjeDu skriver nu om att din plan var att få höga betyg på Ekonomiprogrammet för att... Läs hela svaret
    • beccaliya2007

      Jätte akut, borde jag byta linje?

      hej! jag går åk 1 i ekonomi ekonomi och jag hade mina första privat juridik och företags ekonomi lektioner igår och märkte att de inte var så roliga som jag hade tänkt mig, och vi har knappt NO. och jag gillar lite NO. dock har vi inte gått så djupt in i företags ekonomi och privat juridik så...

      Milla : : Hej,jag förstår att du upplever mycket stress och tycker det är ont om tid att bestämma sig. Jag undrar en sak: hur vet du att du kan byta till NA nu? Står det verkligen tomma platser på... Läs hela svaret
    • Maja

      Byta program även om det är fullt?

      Hej, jag går första terminen på samhällsprogrammet. I våras när vi skulle välja program så har jag alltid velat gå ekonomiprogrammet, med inriktningen ekonomi. Jag har haft ganska svårt för matten och har tänkt mycket på...

      SYV-besökare: : Hej!Det är i Sverige så att endast Grundskola är Obligatorisk skolform. Är man klar med grundskolan, har man ingen skolplikt längre och gymnasiestudier erbjuds i "mån av möjlighet". Det... Läs hela svaret
    • Matilda

      Byta från handel till Samhälle?

      Jag går nu andra året på handelsprogrammet med inriktning Advanced Commerce, vilket jag inte trivs med alls. Jag vill byta till Samhälle (på samma skola) och undrar om det går rent praktiskt? Om jag ligger efter för mycket i kurserna eller om jag kan jobba ikapp dem utanför skoltid och sen...

      Anna: : Hejsan! Jag undrar vad du vill göra efter gymnasiet. Det kanske är möjligt att även på ditt program, HA, bli behörig. Annars så kan du komplettera på komvux efter gymnasiet. Ang.... Läs hela svaret
    • Emelie

      Vad innebär vård-och omsorg?

      Hej! Jag går på samhällslinjen och tycker inte direkt om det pga för mycket läxor och högt tempo. Men klassen tycker jag är bra och även skolan. Jag ville då byta till en yrkeslinje och den ända som man troligtvis kan börja i är VO. Jag tycker om psykologi och jag tror att jag vill jobba med...

      Julia: : Hej Emelie, jag tycker du kan gå Prova-på dag på VO, typ "ett långt studiebesök" - eller minst en halvdag. De flesta gymnasieskolor erbjuder den möjligheten, som ofta kallas för Skuggning... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga