Hej Helena!

Till alla utbildningar på högskolenivå i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet som man kan uppnå på olika sätt men i det fallet när en person är 18 år idag så finns det bara ett sätt - att uppnå kraven för Examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram (eller från ett yrkesprogram men i så fall måste man även se till att ha godkända betyg i Svenska/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt i Engelska 6).  För Examensbevis från gymnasiet måste man ha 2500 betygsatta poäng och för Examensbevis från Komvux måste man ha 2400 betygsatta poäng. Vissa kurser måste man ha godkända betyg i och sammanlagt måste man ha godkända betyg i 2250 gymnasiala poäng. Så får man Grundläggande behörighet.

Sedan är det så att till mång (men inte till alla) utbildningar på högskola - krävs det även Särskild behörighet, exempelvis kan det vara kurser i Fysik 2, Kemi 2, Biologi 2 och i matte 4 - om man vill läsa till Läkare, Veterinär, Tandläkare eller Marinbiolog.

För att bli behörig till en högskoleutbildning måste man, alltså, alltid ha Grundläggande behörighet + ofta även Särskild behörighet.

Högskoleprovet är frivilligt att göra. Högskoleprovet har nästan alltid helt separat från "behörighet" (men några få speciella undantag). Som regel så gör man högskoleprovet bara för att prövas i ännu en urvalsgrupp - i HP-gruppen. Man måste, oavsett högskoleprovet, vara behörig. Sedan väljer man om man vill göra högskoleprovet för att öka sina chanser att komma in på en högskoleutbildning (för att man prövas i så fall i ännu en urbvalsgrupp). Undantag: om man söker till Läkarutbildningen är det nästan ett måste att göra högskoleprovet och ett annat exempel är: om man söker någon form av Alternativ antagning - då ställs det också krav, oftast i alla fall, på att man har gjort högskoleprovet. Att man gör högskoleprovet befriar aldrig från kravet på att bli behörig.

Man räknar Meritvärde på alla de kurser som ingår i Examensbeviset (med undantag av att Gymnasiearbete räknas inte in + Utökade kurser räknas in bara i vissa fall).

Jag vill också passa på och tipsa om Yrkeshögskoleutbildningar där man kan komma in även utan att man uppfyller alla behörighetskraven. YH kan ta in upp till 20% obehöriga i varje klass. Det är givetvis bäst att försöka bli behörig, men om man hittar en intressant yrkeshögskoleutbildning men inte är behörig till den, så råder vi att söka. Man söker till varje YH separat direkt till skolan och kan däför söka hur många som helst. Man kan också söka YH och till högskola samtidigt (oberoenda av varandra).

Exempel på yrkeshögskoleutbildningar: Affärsinriktad redovisningsekonom, Agil projektledare, Applicationsutvecklare, Automationsingenjör, Behandlingspedagog, Bildbehandlare, Digital producer, Bagare & konditor, Trädgårdsmästare och Sadelmakare men också många andra.  

YH uppvisar bäst resultat i att ge jobb efter utbildning (9 av 10 får jobb direkt efter en YH).

Jag hoppas att mitt svar förklarar hur det ligger till men återkom gärna om ngt är oklart.

ANNA