SYV

    Jag har hört att man kan byta ut vilket betyg som helst mot t ex betyg i modersmål, alltså även betyg i de behörighetsgivande ämnena. Så även om man måste vara godkänd i t ex historia för att komma in på samhällsvetenskapsprogrammet så behöver inte det betyget räknas med i meritvärdet om man läst 16/17 andra ämnen. Stämmer detta?

    Tacksam för svar!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Lovisa!

    Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till gymnasiet, det gör gymnasieantagningskanslierna. Du får gärna ställa din fråga till gymnasieantagningskanslierna. 
    Min tolkning av reglerna är att i fall eleven har i sitt slutbetyg fler ämnen än antal betyg som får räknas in, då lägger man betyget i Moderna språk som lästes som Språkval åt sidan, och av de resterande betygen väljer 16 st.högsta och plussar sedan på betyget i mod.språk som lästes som Språkval. På så sätt kan det, enligt min mening, inträffa att betyget i samhällskunskap (om det är det lägsta betyget eleven har) ej räknas in, även om eleven söker till SA där det betyget krävs för behörighet. Betyget i samhällskunskap bör dock vara lägst E (går inte ha F, för att i så fall är eleven obehörig); det är i alla fall som jag tolkar reglerna. Som sagt, jobbar inte med antagning till gymnasiet och att eleven skulle ha så många betyg + att just behörighetsgivande ämne skulle vara betygsatt med lägsta betyget, är mycket ovanligt. 
    I praktiken bör eleverna sträva efter att ha så höga betyg som möjligt men i första hand sträva efter att bli behöriga till "sitt" gymnasieprogram. Att en elev på grundskolan skulle läsa flera modersmål eller flera moderna språk just för att på förhand planera få höga betyg i språkkurserna för att "ha råd" att ha lägre betyg i behörighetsgivande ämnen, är inget jag skulle rekommendera, för att risken finns att eleven som läser så pass många olika ämnen/kurser kan missa få godkänt betyg i ngt behörighetsgivande ämne (tid och ork är ju begränsade). Givetvis kan det finnas mycket språkintresserade och språkbegåvade elever som vill läsa många olika språk, men om eleven söker till samhällsvet.programmet där ämnet Samhällskunskap är mer eller mindre "huvudämnet" så bör eleven sträva efter att få bättre kunskaper i det ämnet och då bör hen också få högre betyg. Att en elev har lägsta betyget i just huvud- för sitt program, ämne är ovanligt. Den eleven kanske i så fall bör söka till ett annat gymnasieprogram? :)

    Sammanfattning
    En situation du beskriver är mycket ovanlig. Jag vet inte om den har inträffat (någon gång, över huvudet taget) och hur gymnasieantagningskansliet har, i så fall, agerat: vilka betyg som i så fall räknades in i betygspoäng/meritvärde/jämförelsetal. Fråga personal på gymnasieantagningskansliet/kanslierna. Du får sedan gärna berätta för oss vad gymnasieantagningen har svarat på din fråga. Jag blir inte förvånad om olika antagningskanslierna ger olika svar.

    • SYV :

      Stort tack för ditt svar! Förstår dock inte det här med att det skulle vara jätteovanligt. Jag har i egenskap av SYV flera elever som läser både moderna språk och modersmål. 

    • Anna :

      Det som är mycket ovanligt är att båda "saker" inträffar samtidigt, alltså att eleven har fler än 17 betyg i sitt slutbetyg från grundskolan OCH ATT DEN ELEVEN OCKSÅ vill söka till ett program där godkänt betyg krävs i ett ämne, I VILKET HEN HAR LÄGST BETYG av alla sina betyg - det är det som är mycket ovanligt, alltså att båda de "sakerna" inträffar samtidigt. Det är så jag menade. :)
      Det finns givetvis elever som har fler än 17 betyg i sitt slutbetyg från grundskolan, ja. Men att just en av de elever skulle i ämnet samhällskunskap ha lägsta betyget av alla sina betyg + att hen också i första hand vill komma in på just Samhällsvet.programmet? Varför söka till SA om man har lägst betyg i just samhällskunskap? Varför vilja satsa på kunskapsområde inom vilket man har lägst betyg?
      Att elever läser både moderna språk och modersmål är inte ovanligt, men 17-de betyget får endast vara Moderna språk som lästes som SPRÅKVAL (inte som elevens val) och det är inte givet att eleven kommer få godkända betyg i alla ämnen. F-betyget ger "noll" betygspoäng och kommer inte bidra till Betygspoängen/meritvärdet/jämförelsetalet.

    • SYV : Då förstår jag hur du menar. Min poäng var om man kan byta ut exempelvis modersmål mot ett behörighetsgivande ämne, vilket som helst. Historia och samhällsvetenskapsprogrammet var bara ett exempel. Svenska, engelska och matte måste ju vara godkänt oavsett program så frågan är kanske mer relevant utifrån de ämnena. Återkommer om jag får svar från gymnasieantagningen!
    • Anna : Ja, gör det!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'särskola' (6 st.)

    • Tove

      Övergångar mellan särskoleformer?

      Jag har fått frågor om att byta mellan skolformer, och jag kan inte hitta någonting. Det går att byta från "vanlig" skola till särskola/gymnasiesärskola, men funkar det åt andra hållet? Kan man byta från gymnasiesärskola till gymnasieskola, och kan man söka gymnasieskola om man gått...

      Daniel: : Hej Tove,gymnasieskolans nationella program kan inte, enligt vad jag vet, anta elever som läste på grundsärskola. Anledningen är att de är obehöriga. För behörighet till ett... Läs hela svaret
    • Isak

      Kan jag byta klass till en vanlig klass?

      Hej, jag går i en särklass på bollerup men jag trivs inte alls i den klassen och känner att jag kommer strunta i att gå i skolan pågrund av detta, jag vill gå i en vanlig klass med fler folk och folk jag känner på bollerup, jag valde denna...

      Julia: : Hej Isak,när du skriver "Särklass" menar du gymnasiesärskoleutbildning som på Bollerup heter "Skog-, Mark och Djur"? Om det är den utbildning du menar, då är det... Läs hela svaret
    • Jessica

      validering inom särskolan?

      Var hittar jag hur jag kan validera bort olika ämnen inom specialpedagog/pedagog/särskolelärare? Jag har ingen möjlighet att läsa in ämnen som saknas för att bli behörig till lärarutbildning men har gedigen kunskap/erfarenhet och betyg i...

      Anna: : Hej,om man utan fullständig gymnasial utbildning vill komma in på högskola, så finns det idag möjlighet att söka på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet + ett antal godkända... Läs hela svaret
    • Robin

      Vad behöver jag göra för att undervisa i särskolan?

      Hej! Jag studerar till ämneslärare med examen mot gymnasieskolan och har påbörjat min andra termin. När jag är klar med mina studier vill jag allra helst jobba i gymnasiesärskolan eller lärvux. Min fråga är därför vilka vägar jag kan ta för att komma dit. Om jag har förstått det hela...

      Milla : : Hej Robin,det vi kom fram gäller för att bli behörig att undervisa på en särskola är följande info:för att SkoIverket ska kunna utfärda... Läs hela svaret
    • Daniela

      Målgruppstillhörighet för särskola?

      Hej, jag fick en synpunkt från en kollega, en annan SYV, att det inte bör (eller får, eller ska...) användas begrepp "utvecklingsstörning" när man pratar om elever i särskola (grundsärskola, gymnasiesärskola och särvux). Kollegan använder "utvecklingsvariation" i stället och tycker alla bör...

      Milla : : Hej Daniela!Vi har på senare tid allt mer märkt av oenigheten kring begreppet Utvecklingsstörning. Det är inte helt enkelt eller självklart vilka begrepp man kan, bör, får eller ska... Läs hela svaret
    • Camilla

      Elev som läst särskolan?

      Hej! Vilka alternativ ser ni för en person (18 år gammal) som läst grundsärskola när det gäller fortsatta studier? Personen i fråga vill absolut inte gå gymnasiesärskolan. Hoppas ni kan hjälpa mig med lite idéer :)

      Anna: : Hej Camilla, jag råder dig/er att kika på folkhögskolorna, ex. Ädelfors folkhögskola>>, Sjöviks folkhögskola>> och i Vara folkhögskola>>. På Sjöviks... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga