Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med '#prövning' (19 st.)

    • IvyMaria

      Hur blir jag tillhörig för tandläkarprogrammet om jag läst ekonomi?

      Hej! Jag har läst ekonomiprogrammet och tar snart studenten. Jag tänkte vila ett litet tag innan jag börjar på universitetet för att återhämta mig från utbrändhet, men jag vill då läsa till tandläkarprogrammet. Frågan är bara att jag inte riktigt vet hur jag kan ta tillväga. Jag tänkte att...

      Milla : : Hej!På heltid läser man fysik1a på 7,5 veckor och varje av de resterande kurserna på fem veckor. Alltså, kommer det att ta 12,5 veckor för fysik; 10... Läs hela svaret
    • Waseem

      Att göra prövning på komvux om man är fortfarande på gymnasiet?

      Hej, Jag vill fråga om det är tillåtet för en gymnasieelev att göra en prövning på komvux (t. ex. Moderna språk) för att få meritpoäng. Även om eleverna är inte utskrivna från gymnasiet och inte har examen heller. Dessutom vill jag fråga ifall det är tillåtet, hur beräkningen av meritvärdet...

      Milla : : Hej,enligt skolverkets svar och min egen uppfattning av innehåll i styrdokumenten så får gymnasieelever (som är inskrivna på gymnasiet) göra prövningar... Läs hela svaret
    • Kaito

      Prövning + komvuxdilemma?

      Hej, jag gick ut gymnasiet i år och har som mål att komma in på HHS och för att komma in med relativt god marginal på endast merit krävs det att jag höjer mig i två ämnen Ma2b och Ma3b, varav jag fick D i 2b och F i 3b utav personliga och "strategiska" skäl. Utifrån detta hade jag tänkt mig...

      Milla : : Hej Kaito,mattekurserna finns upplagda på www.matteboken.se - så du behöver kanske investera i en mattebok, det finns gratis att tillgå. Att du inte är "behörig" att läsa om en kurs i... Läs hela svaret
    • Hamid

      Varför kan jag inte söka prövning?

      Jag har sökt till prövning, men det står att något är fel, det står såhär: "Du har angett att du är folkbokförd i annan kommun än Stockholms stad. Du måste skicka din utskrivna ansökan tillsammans med betygskopior till din hemkommun som beviljar eller avslår din ansökan till Stockholms...

      Anna: : Hej Hamid,den text som du fick läsa när du gjorde ansökan brukar dyka upp när man söker läsa gymnasiala kurser i en kommun där man inte är folkbokförd. Det är lite... Läs hela svaret
    • Hamid

      Varför kan jag inte söka prövning?

      Jag har sökt till en kurs för prövning, men det står att jag bor i annan kommun än stockholms stad. Jag bor i Järfälla och har bott här i en månad nu och bytte folkbokföringsadress direkt jag flyttade hit. Jag behöver fixa det här inom 6 dagar nu annars kommer jag inte kunna göra en prövning och...

      SYV-besökare: : Hej Hamid!det snabbaste är om du letar på andra ställen - där du kan anmäla dig till prövningen; om du inte är gymnasieelev får du leta i hela Sverige.
    • Hamid

      Hur många ämnen klarar man av att göra prövning på under 10 veckor?

      Hej, Jag vill göra prövning i tre ämnen: nat1b, sam1b och svenska 1 då jag inte är nöjd med betygen som jag fått i gymnasiet. Jag tänker därmed göra det här under 10 veckor och vet inte om det är rekommenderat eller om det är...

      Julia: : Hej Hamid!De som inte längre är gymnasieelever får göra prövningar i hela Sverige, behöver inte vara där man bor eller är folkbokförd. Du vill... Läs hela svaret
    • Jasmine

      Får jag göra prövning i följande ämnen?

      Hej! Jag har nyligen tagit studenten från det naturvetenskapliga programmet med inriktning natur och gått ut med ca 21,5 i merit Eftersom jag vill plugga till läkare tänkte jag att prövning kan vara en bra väg för mig att gå. I gymnasiet läste jag kurserna Ma1c,Ma2c,Ma3c och Svenska 1,...

      Anna: : Hej!om du får högre betyg i kurserna Ma1a, Ma2a, Ma3b, kommer de räknas in i stället för betygen i matematik 1c, 2c och 3c. Vad gäller svenska och svenska som andraspråk -... Läs hela svaret
    • Anonym

      Hur ska jag höja mig?

      Hej, Nu har jag ca 16.56 och om jag gör spanska 4 så får jag ca 17.56 i merit. Om jag vill höja mig till 20.00. Hur många kurser måste jag göra prövning på? Får man prövas på hur många man vill? HP är inget alternativ då jag fått lågt som 0,3.

      Julia: : Hejsan, för att få meritvärde på 20.0 måste man antingen ha alla A-betygen i alla kurser som räknas in i ditt jämförelsetal eller alla B-betyget + max antal meritpoäng, som är... Läs hela svaret
    • Jasmine

      Göra prövning innan studenten?

      Hej! Nu till våren tar jag studenten från det naturvetenskapliga programmet inriktning natur. Jag vill plugga till läkare, men behöver höja ett par betyg (snittar cirka 21,5) och tror därav att prövning är ett bra val för mig. Min fråga är om jag får göra prövning i en gymansiekurs som jag...

      Mikael: : Hej, enligt svar från Skolverket får gymnasieelever göra prövningar endast på sin egen gymnasieskola och endast om eleven fick F eller ej kunde läsa en obligatorisk kurs. Så... Läs hela svaret
    • Urtė

      Hur fungerar prövningen?

      Om jag skulle pröva mig efter min gymnasietid i någon av mina gamla kurser för att höja betygen (har inga - eller F alltså), och gör det sämre, än det betyg jag fick som kursbetyg. Sänks då mitt kursbetyg? Alltså ersätts då den nya prövningsbetygen, mot min gamla kursbetyg? Eller är det den...

      Julia: : Hejsan,om man har flera betyg i samma kurs, då gäller det högre betyget. :)
    • Urtė

      Kan jag göra prövning, för att höja mig?

      Hej, Jag går tredje året på gymnasium nu, i sundsvalls kommun. Jag undrar om det är möjligt att pröva något av gamla kurser som jag har haft första 2 åren? Och får man då pröva i vilket kurs som helst? (Vill bara...

      Anna: : Hej!Efter gymnasiet, när du redan fått ut examensbevis eller studiebevis i slutet av år3 på gymnasiet, kan du söka i hela Sverige var du kan göra prövningar. Men så... Läs hela svaret
    • Kevin

      Kan man göra prövning av kurs?

      Hej, Det är nu så att jag har 2500 poäng då jag gått ut gymnasiet med en merit på 18,07. Jag vill ju höja min merit och också kunna "tävla" i att komma in i urval 2. Om jag inte har helt fel så testas meriten (efter att man gjort...

      Anna: : Hej!Det är olika saker:urval 1 och 2respektiveatt prövas i BI (direktgruppen) och BII (kompletteringsgruppen).*****Urval 1 görs efter det att sista dagen för komplettering av högskoleansökan har... Läs hela svaret
    • Kevin

      Kan man läsa basår och prövning samtidigt (samt fråga om CSN)?

      Hej, Denna fråga är ganska komplicerad och jag skulle ta detta i akt långt innan. Nu är det så att jag gått ut gymnasiet med 18,07 i meritpoäng men det finns många kurser som kunde gått bättre. Min SYV på min skola har inte sagt samma grejer som det står på Google angående prövningar och...

      Mikael: : Du kan försöka få betyg i matte 1a,2a och 3b och om du får högre betyg kommer de högre betygen räknas in i ditt jämförelsetal. Som icke-gymnasieelev... Läs hela svaret
    • elev

      får jag söka till komvux?

      Hej, jag studerar sista året på teknikprogrammet och är 18. Pga en del frånvaro av personliga skäl har jag underkänt mig i 400 poäng och kommer därmed inte kunna ta gymnasiexamen. Min plan är att plugga dessa ämnen alltså som omkurs på komvux och jag undrar om det går då jag inte är 20 och inte...

      SYV-besökare: : Hej,om du gick 3 år på gymnasiets nationellt program (t.ex på teknikprogrammet) borde du i slutet av år3 få ut studiebevis (om du uppfyllde kraven skulle du då få examensbevis). Så, du... Läs hela svaret
    • Linn

      Prövning i svenska 2?

      Hej! Jag skulle vilja göra en prövning i svenska 2, men undrar hur jag ska gå till väga? Har inte gått kursen än, och har därför inte fått något betyg i den. Vem kontaktar jag och vad gör jag så att jag får tillgång till en prövning?

      Julia: : hej Linn,en gymnasieelev har rätt att göra prövning i 2 fall: - om hen fick F i kurseneller- om en obligatorisk kurs kan ej erbjudas undervisning i (t.ex pga lärarbrist).I alla andra fall har inte gymnasieelever... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga