J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'yrken inom vården' (9 st.)

    • Lina

      Lön för sjuksköterska?

      Hej, Jag undrar hur sjuksköterska lönen ser ut eftersom det står väldigt olika. Även bemmaningssjuksköterska, varför skiljer sig lönen markant jämfört med ”vanlig sjuksköterska?”. Även skulle du rekommendera...

      Liselotte: : Hej Lina!Frågan om löner är inte så lätt att besvara. Löner skiljer sig mellan olika delar av Sverige och också mellan offentliga och privata arbetsgivare. Om man jobbar på de så... Läs hela svaret
    • Kerna

      Läkare efter samhällsprogrammet?

      Hej! Den 16 augusti ska jag börja samhällsprogrammet i Malmö med inriktning samhälle samhälle. Jag undrar om jag kan bli läkare eller tandläkare efter gymnasiet, fast utan att gå om ett år eller gå komvux. Vilka ämnen måste jag...

      Mikael: : Hej Kerna!Både läkar- och tandläkarprogrammen (om man vill läsa mot de yrken i Sverige) kräver bland annat godkända betyg i gymnasiala kurser fysik2, kemi2, biologi2 och matematik4.Om du inte... Läs hela svaret
    • lolo

      Vilka yrken finns inom vården?

      Hej jag går i år 2 på natur och är väldigt tveksam på vad jag vill bli i framtidedn. Skulle absolut bara kunna jobba inom vården. Apotekare/receptarie var mitt drömjobb men nu tvekar jag för jag vet inte om jag vill jobba med det livet ut. Jag...

      Mikael: : Hej! På https://www.framtid.se/yrken/halsa-sjukvard ser du 144 stycken yrken inom vården . ang. Höja betygen - du kan söka till allmänna kurser på folkhögskolorna för att... Läs hela svaret
    • abir

      Apotektekniker,minst 6 månader heltid?

      Hej! Jag tog studenten förra året och nu jobbar jag inom kundservice 75% och jag vill studera vidare. Har funderat på att jobba som apotekstekniker. Måste man ha jobbat i minst 6 månader heltid för att komma in i programmet? Jag har jobbat inom kundtjänst i ca 8 månader nu. Vill börja studera...

      Milla : : Hej Abir, det finns många olika yrken inom hälsa och sjukvård, kika gärna på  yrken/halsa->>>  ang.söka yrkeshögskoleutb till apotekstekniker och andra yh,... Läs hela svaret
    • Gäst

      Finns det möjlighet till en snabbväg för att bli behandlingsassisten?

      Hej! En deltagare är utbildad undersköterska med inriktning psykiatri. Han jobbar nu som behandlingsassistent och har tidigare jobbat som bland annat undersköterska och boendestödjare. Nu vill han utbilda sig till behandlingsassistent för att öka chansen att få en mer säker anställningsform....

      Daniel: : Hej, jag vill föreslå att "deltagaren" söker de här Yrkeshögskoleutbildningar som i och för sig är på 2 år, men på Distans<<... Läs hela svaret
    • shima

      Biomedicinskt analytiker?

      Hej! Jag undrar om man blir antagen till biomedicinsktanalytiker, kan man lägga till kurser på universitet för att läsa till läkare? Eller kan man läsa klart till biomedicin och därefter läsa vidare något år för läkare? hur fungerar det?

      Milla : : Hej Shima! Det finns tyvärr inte något annat sätt att bli läkare i Sverige än genom att läsa på Läkarprogrammet på högskolenivå. Se om information på... Läs hela svaret
    • Donna

      Jobba inom vården om man går Sam?

      Hej Jag ska snart välja gymnasium, och tänkt gå Samhällsvetenskapligaprogrammet. Jag vill jobba inom vård och hälsa dock vill jag ej gå VO. Vilka möjligheter finns för mig om jag väljer SA och vill jobba inom vården. Jag har lite svårt för matte och därför försöker jag undvika Natur, men vilka...

      Anna: : Hej Donna! På Samhällsvetenskapsprogrammet kan du bli behörig till att på högskola läsa till Sjuksköterska http://www.framtid.se/yrke/sjukskoterska Röntgensjuksköterska... Läs hela svaret
    • Maryama

      Vilken väg ska jag ta?

      Hej,jag har alltid drömt om att bli sjuksköterska för att jag gillar att träffa nya människor varje dag och tänka på deras hälsa.Men problemet är att jag har ingenaning om vilken väg jag ska ta för att bli det, så kan ni hjälpa mig med det? Jättetacksam för svar ☺☺

      Anna: : Hej Maryama! Bra att du gillar att träffa nya mänjksor och tänka på deras hälsa och att du vet att du vill bli sjuksköterska! Det finns flera olika vägar att gå - för att bli sjuksköterska. Sjuksköterska blir man efter en treårig... Läs hela svaret
    • Donna

      Jobb inom vården om man går samhällsvetenskapligaprogrammet?

      Hej Jag undrar om man kan jobba inom vårde om man går Sam och läser naturkunskap 2? Isåfall vilka yrken finns att välja mellan (inom vården)?

      Mikael: : Hej! Om du vill jobba inom vården, då kan VO http://www.gymnasieguiden.se/program/VO vara ett bättre alternativ. På VO kan du läsa kurser för Grundläggande behörighet till högskola. Du kan bli... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga