J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'komma in' (8 st.)

    • Linda

      Kan man använda andra metod för att få sin universitetsutbildning?

      Jag vill läsa bioteknik. Om jag inte kommer in på utbildningen, finns det andra vägar att gå för att tillförskansa mig den utbildningen? Jag vet att det finns tekniks basår, högskoleprov och öka betyg via komvux. Men finns det andra vägar förutom dessa att komma in, eller på andra sätt få den...

      Daniel: : Hej Linda,utbildningsutbud förändras. Det går idag inte säga vilka masterprogram som kommer att starta om tre år. Utbildningsutbud på svenska... Läs hela svaret
    • isabella

      Andra chans på intagningsprov?

      Gjorde intagningsprovet till IB idag och allt förutom matte provet gick jättebra. Finns det möjlighet att fortfarande komma in och om inte kan jag komplettera matten eller göra om provet under typ sommarlovet?

      Anna: : Hej Isabella, det är precis som Mikael skriver i sin kommentar - att du måste fråga ang. omprovet på den IB gymnasieskola där du gjorde provet. Det är där du kan få svar på din... Läs hela svaret
    • Emma

      Undrar om jag kommer in?

      Hej! Det är såhär att jag har sökt till beteendevetenskapsprogrammet och kriminologi programmet i lund uni. Vid första antagningen blev jag 16 reserv i Bii gruppen för kriminologiprogrammet, och nummer 18 reserv i Bii gruppen för beteendevetenskapsprogrammet. Vid antagning 2 så blev jag reserv...

      Julia: : Hej Emma, jag kan inte veta om du kommer in eller inte, men jag tycker inte du ska ge upp hoppet. Jag tycker vi ska hoppas och hålla tummarna! Önskar dig det bästa! Vänligen Julia SYV
    • Maryam

      BIEX BORTA hur kommer man in?

      Hej ! Läste på antagning.se att urval BIEX är borta nu, tror ni att det blir lättare eller svårare att komma in till hösten ? Alltså har det blivit lättare ?

      Milla : : Vi har frågat en expert på universitets- och högskolerådet och fick svar att det finns ingen vetenskaplig prognos; det är alltså oklart hur antagningsgränsen påverkas av sammanslagningen av BI och BIex urvalsgrupper! 
    • Kevin

      Vad händer om jag inte kommer in på gymnasiet?

      Om jag inte kommer in på ett gymnasium på höstterminen vad händer då? Måste jag gå om 9:an eller vadå? för jag har inte tillräckligt med poäng för att komma in på det gymnasiet jag vill gå på. jag vet att man ska välja flera men jag tror jag kan fixa de sista poängen till nästa termin. så vad...

      Liselotte: : Hej Kevin, gå om nian kommer inte på frågan i fall du får godkända betyg i alla ämnen. Bra om du kan söka flera alternativ - då är chansen större att komma in på t.ex. din andra eller tredje alternativ. Om du söker samma program men... Läs hela svaret
    • Javiera

      Tacka nej till första, komma in på andra?

      Hej! Jag har kommit in på alla mina 4 gymnasieval och jag undrar, om jag tackar nej till det första kommer jag direkt in på det andra eller hur funkar det? För vill helst gå på det 2:a valet än det 1:a. Tacksam för svar :)

      Ludmila: : Hej, du undrar om du kommer in på ditt andrahandsval om du tackar NEJ till plats på din förstahandsval. Vad står det på ditt Antagningsbesked? Om du är ANTAGEN på ditt första alternativ, borde det stå "prövas ej"... Läs hela svaret
    • Elin

      Kan man söka till flera gymnasier?

      Jag undrar om man kan söka till flera gymnasier, alltså ex till ett riksrykreterande program på en skola och till en skola i hemmakommunen. Så att jag om jag blir antagen till båda kan välja vilket jag vill gå

      Helena: : Hej Elin! Ja du kan söka program både i din hemkommun och till riksrekryterande utbildningar någon annan stans.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga