J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'europa' (10 st.)

    • Ana1

      Sätta ihop en examen?

      Hej! Jag har över 120 högskolepoäng avklarade på teknisk högskola med inriktning byggnadsingenjör och tar snart yrkeshögskoleexamen som byggnadsingenjör (2år). Avslutade högskolestudier pga flytt och påbörjade YH istället i...

      Milla : : Hej!Jag gissar på att du i din fråga undrar kring en så kallad " top-up degree ".En top-up degree är en kortare väg till en kandidatexamen och passar dig som vill studera utomlands! När man... Läs hela svaret
    • Ronja

      Kan man studera enskilda kurser på universitet utomlands?

      Jag undrar om man kan bygga upp sitt eget program på universitet i andra länder i Europa såsom man kan göra i Sverige? Att man kan strunta i att välja en utbildning och bara välja kurser som man tycker är intressanta?

      Anna: : Hej Ronja,ställ din fråga till det universitetet där du vill ta ut examen. Du kan få olika svar från olika universitet, till och med från olika universitet i samma... Läs hela svaret
    • Henrik

      Jobba i Europa - Vilket yrke?

      Hej SYV! Jag är intresserad av att resa mycket i Europa, särskilt Norden. Samtidigt måste jag ha jobb för att klara mig. Vilket yrke anser ni att det är lättast att jobba internationellt med (främst inom EU)? Jag har för mig att läkare är ett...

      Julia: : Hej Henrik!Titta på information på socialstyrelsen.se/specialistkompetens/utbildad-inom-euees/lakare-utbildad-inom-eu --- Läkare utbildade i andra EU-länder måste i Sverige ansöka om legitimation... Läs hela svaret
    • Pakjira

      Tysk kandidat, omvandla till svensk kandidat?

      Hej! Min kille är tysk och vill flytta till Sverige för att studera vidare. Han läser just nu en kandidatexamen på universitet i Tyskland med inriktning ekonomi. Kommer hans examen att tillgodoses eftersom han vill utbilda sig till revisor. Kommer hans tyska examen på 180hp att räknas eller...

      Julia: : Hej!För att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att man har genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt 6 år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret
    • Sandra

      Vilka program leder till EUjobb?

      Hej, Jag vill jobba som handläggare i EU:s förvaltning eller handläggare inom utrikespolitik i EU. Jag är även intresserad av yrken inom språk eller översättning i EU. Jag är intresserad av de flesta jobb inom internationella samarbeten, men mitt förstahandsval skulle vara jobb inom...

      Julia: : Hej Sandra, en svår fråga du ställer.Det finns inte ngt klart svar att ge... Kika på framtid.se/yrke/eu-jobb - de jobben du är "ute efter" är mycket eftertraktade med mycket tuff konkurrens och... Läs hela svaret
    • Mathilda

      Studerandet utomlands?

      Hej,jag skulle vilja studera läkarlinjen utomlands i Europa (på engelska) men jag undrar hur antagnings poängen ser ut i olika länder, hur mycket det kostar, vad det krävs och om jag kommer ha svårare att få jobb i Sverige efteråt eftersom jag bara vill studera utomlands och sedan jobba i Sverige.

      Daniel: : Hej Mathilda, läkare>> är i Sverige ett legitimationsyrke. Det är SociaIstyreIsen som bedömer om utbildning är adekvat och legitimation kan utfärdas. Dessvärre lämnar inte Socialstyrelsen... Läs hela svaret
    • Marina

      Hur många yrken finns det?

      Jag undrar exakt hur många yrken är det som finns och var det en fullständig förteckning över alla dem? Är det någon skillnad på antal yrken i Sverige, I Europa och i övriga världen? Tacksam på förhand för ert svar! Marina

      Mikael: : Hej Marina! Du ställer en mycket intressant fråga men som också är en svår fråga att svara på! ;) Det är nog ingen som vet exakt hur många yrken som finns och det av flera olika... Läs hela svaret
    • dodo

      Farmaciutbildning i EU?

      Jag undrar hur jag kan få hjälp för att hitta masterutbildningar på distans i EU inom farmaci?

      Milla : : hej Dodo! Ett tips är att kontakta Studievägledare på de fakultet och institutioner där grundutbildning i farmaci ges - Receptarieprogrammet eller Farmaceutprogrammet. Det är troligt att de har fått... Läs hela svaret
    • Linda

      Ekonomiprogrammet med europaprofil?

      Jag är intresserad av att läsa ekonomiprogrammet, men sen har jag sett att det finns andra utbildningar (sa & na) som har en europaprofil vilket jag skulle tycka var väldigt roligt, men finns det skolor som har europaprofil på ekonomiprogrammet också? Hittar inget när jag söker på Google. Helst...

      Liselotte: : Hej Linda, här http://www.gymnasieguiden.se/gymnasium?program=6&page=34 kan du se alla skolor med Ekonomiprogrammet i Sverige. Om du uppger VAR I SKÅNE - vilka städer i första hand - du är intresserad av, så skall jag... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga