Hej SYV! Är universitetsexamen på något sätt bättre än yrkeshögskoleexamen? Kanske den visar att man är mer kompetent? Betyder både dessa att man klarade högre studier? Och viktigast av allt, finns det något skillnad mellan hur andra länder betraktar svensk yrkeshögskoleexamen vs universitetsexamen?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
Är yrkeshögskoleexamen och universitetsexamen lika värdefulla?
1 Svar
Hej Anna,
vad olika länder anser om de olika svenska examina kan vara olika.
Vilket yrke är du intresserad av? Vissa yrken kan man - i Sverige- utbilda sig endast inom högskola/universitet och vissa andra yrken - endast inom yrkeshögskola: Apotekstekniker, Steriltekniker, Specialistundersköterska, Tandsköterska, Lokförare, - är alla exempel på yrken där utbildningar finns inom yrkeshögskola.
Vissa yrken kan man, i Sverige, endast utbilda sig inom högskola-/universitet. Några exempel på de yrken:
Fastighetsmäklare, Läkare, Lärare, Studie- och yrkesvägledare, Civilingenjör, Högskoleingenjör.
Du frågar om man anser mer "kompetent" om man tar högskole-/universitetsexamen och jag vill svara så här: det finns många olika sorters kompetenser. Om man vill bli kompetent som Pilot (t.ex) då ska man skaffa sig den utbildningen som utbildar för att bli pilot och den utbildning finns i Sverige inom yrkeshögskola och till stridspilot - inom FM, försvarsmakten. Det hjälper alltså inte läsa många år på högskola-universitet om man vill lära sig flyga helikopter eller flygplan.
Ett annat exempel som jag vill ta upp är yrket Elektriker, vilket kräver hög kompetens men det hjälper inte heller att läsa många år på högskola-universitet, utan man måste läsa utbildning på gymnasial nivå som utbildar till just elektriker, om man vill kunna jobba som elektriker.
En allmän reflektion utifrån min erfarenhet som SYV:
det är oftast "bättre" att skaffa sig högre utbildning i det landet där man senare vill jobba. Och förklaringar till det är flera:
- språket som talas i landet och språket som man utbildar sig på...
- reglerna för att få lov att utöva vissa yrken: det kan finnas olika regler och lagar som reglerar yrkesutövande och utbildningar i samma land är anpassade till de reglerna...
- kontakter: under utbildningen lär man känna många personer som på olika sätt kan senare bli behjälpliga i processer i att skaffa jobb och klara av sitt jobb (och om man utbildar sig i ett land men vill sedan jobba i ett annat land - så finns sällan den fördelen att kunna använda sig av nätverket som man skaffa de sig under utbildningstiden).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
Hälsningar
D:
Frågor och svar taggade med 'lärosätet' (3 st.)
-
vad menas med områdesbehörighet A7 ?
Hej, vad menas det när det står grundläggande behörighet + matte 2b (områdesbehörighet A7) ? När jag kollade upp det står det mattematik 2b och fysik 1 måste jag då läsa fysik 1 för att blir behörig ?
Hej,om behörighet beskrivs som du uppger i din fråga: Grundläggande behörighet + matematik 2a/2b/2c men sedan står "områdsbehörighet A7" så är jag rätt... Läs hela svaret -
Kan man få dubbel kandidatexamen?
Kan jag läsa fristående kurser 90 hp kemi och 90 hp biologi för att ta ut både kemi- och biologiexamen?
Hej, det är en fråga till studievägledare på den eller de institutioner där du vill ta ut examina. Förutom 90 hp i huvudämnet måste man även ha genomgått en... Läs hela svaret -
Få man hoppa ut från ett kurs så sent i terminen?
Hej, Jag är går i tredje året i teknikprogrammet och jag försöker höja min meritvärde så mycket som möjligt. I början av året valde jag att lästa matte 4 som är inte ett obligatorisk kurs för min program. Men nu...
Hej Amar,när det är ca 2 veckor kvar av kursen som du läste under ganska lång tid (kanske i 2 terminer eller i alla fall i en termin) så har läraren redan underlag för att... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga