Frågan är nu hur vi gör när eleven ska börja hos oss på Barn- och fritidsprogrammet. Jag kan inte så mycket om norska betygssystemet som jag har förstått är upplagt på ett helt annat sätt. Kan man skicka in betygen och få de validerade någonstans? Går dessa betyg att få tillgodo i utbildningen i Sverige? Ska hon helt börja om från år 1? Om inte validering/tillgodo kan göras, kan man göra tester/prövning på ämnena i år 1 t.ex., för att sedan börja år 2 om prövningarna går bra?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Barn och fritidsprogrammet efter 1 års studier i Norge?
Frågan är nu hur vi gör när eleven ska börja hos oss på Barn- och fritidsprogrammet. Jag kan inte så mycket om norska betygssystemet som jag har förstått är upplagt på ett helt annat sätt. Kan man skicka in betygen och få de validerade någonstans? Går dessa betyg att få tillgodo i utbildningen i Sverige? Ska hon helt börja om från år 1? Om inte validering/tillgodo kan göras, kan man göra tester/prövning på ämnena i år 1 t.ex., för att sedan börja år 2 om prövningarna går bra?
1 Svar
Hej,
om eleven vill ha Examensbevis från BF-programmet, måste eleven uppfylla kraven för examensbevis och i så fall måste hen få godkända betyg i svenska kurser som ingår i BF-programmet. Kraven för examensbevis kan man bl a se på www.gymnasieguiden.se/informeras/vad-kraevs-foer-att-uppna-gymnasieexamen
Jag ser följande lösningar:
1. att börja om från åk1 och läsa hela BF från början;
fördelar i detta är att det är bekvämare både för skolan och för eleven; eleven behöver inte stressa pga prövningar; eleven kan också få höga betyg; eleven får läsa allt på svenska (även om norska är likt svenska, är det ändå ett annat språk); eleven blir bättre förberedd till eftergymnasiala studier eller för att jobba efter gymnasiet - med mer utbildning och förhoppningsvis också högre betyg; nackdelen är att eleven "förlorar ett år"; dock tycker jag att eleven kan i så fall , om hen tycker att hen kan redan mycket, och därför inte behöver lägga så mycket tid på skolan - skaffa sig extrajobb och tjäna pengar + få arbetslivserfarenhet när hen går på gymnasiet;
2. att göra prövningar i alla de kurser som läses i åk1 på BF i Sverige (det kan rektor besluta om att eleven får göra om eleven redan är inskriven på gymnasieskolan); om eleven inte är inskriven på gymnasieskolan, kan eleven självmant göra prövningar - kostar 500 kr för varje prövning; kan också vara svårt att hitta var man kan göra prövningar; det är fördelaktigt för eleven om gymnasieskola befriar från prövningsavgifterna och ordnar prövningar åt eleven; dock är det besvärligt för gymnasieskolan att göra - krävs mycket lärartid (det får rektor besluta om);
3. om eleven är nära 18-års åldern - kan eleven vända sig till en folkhögskola i stället; på en folkhögskola kan eleven läsa mot Omdöme från en folkhögskola; med omdöme från en FHSK kan eleven senare söka till eftergymnasiala utbildningar, om hen så önskar.
Bästa hälsningar
ANNA
Frågor och svar taggade med '2800poäng' (4 st.)
-
Hur räknar jag ut mitt meritvärde med fler kurser än 2400 poäng?
Hej! Jag har planer på att läsa till sjuksköterska. Läste barn och fritidsprogrammet på gymnasiet och håller just nu på att komplettera 4 kurser (100 poäng var) på komvux. Hur gör jag för att räkna ut mitt meritvärde...
Hej Caroline!Meritvärde är summan av meritpoängen och jämförelsetalet. Jämförelsetalet är = snittbetyget på de kurserna som räknas in.Vilka... Läs hela svaret -
Teknik till Natur, fortsätta på komvux?
Jag läste första år teknikprogrammet på en gymnasieskola, sen hoppade av och vill nu fortsätta på komvux men inte samma linje. Jag fick A-D på alla mina ämnen dvs alla godkända och nu bestämde mig att byta till Naturprogrammet, jag har...
Hej Ronnie,behörighet man får genom examen på komvux eller på gymnasieskola kan bli densamma.Du frågar om vilken grupp du kommer prövas i. Svar: beror på hur många kurser... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan amneslärarutbildning i kurs och program?
Hej, undrar vad skillnaden är mellan ämneslärarutbildning i kurs och program, om jag t.ex läser ämneslärarutbildning inriktning geografi som kurs, vad skiljer det sig med program förutom att man läser fristående?
Hej Denny!Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår i programmet.Läser man genom fristående kurser, får man söka till varje kurs och kanske... Läs hela svaret -
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5...
Hej Sofia,vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga