Dock har jag hört att många högskolor fått skära ner på undervisning, stöd, mm. Och då jag är en av de elever som kan vara i behov av lite mer hjälp i studierna så har jag frågan: vet ni vilken biologiinstutition jag bör söka till om jag är ute efter en som INTE fått skära ner/skurit ner så mycket som andra?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
Biologi utan nedskärningar?
Dock har jag hört att många högskolor fått skära ner på undervisning, stöd, mm. Och då jag är en av de elever som kan vara i behov av lite mer hjälp i studierna så har jag frågan: vet ni vilken biologiinstutition jag bör söka till om jag är ute efter en som INTE fått skära ner/skurit ner så mycket som andra?
2 Svar
Hej Petra,
du nämner inte bostadsfrågan. Och jag tänker ta upp den. Tråkigt nog är det svår bostadssituation så gott som i hela Sverige idag. Då är frågan - ska du kunna flytta vart som i hela Sverige och ordna bostad? I annat fall är det mycket tråkigt att hitta en passande utbildning, söka och komma in och sedan inte kunna ta den utbildningsplatsen pga man kanske tyvärr inte hittar bostad.
Så vi rekommenderar att ta sig en liten "funderare" om bostadssituationen - och söka i första hand till de utbildningar där man vet att man kan lättare få bostad; det andra alternativet är att söka utbildningnar på Distans>>, så att man kan bo där man bor idag. OBS! med "distans" kan man mena olika saker>>: allt från "distans utan obligatoriska träffar" - till att man måste vara på plats på skolan en hel dag varje vecka eller t o m två dagar i följd - och resten läser man på distans. Vi råder att noga undersöka vad "distans" är i varje enskilt fall.
Allmänt angående stöd vid studier: har du "papper" på att du är i behov av extrastöd? Detta behöver du inte svara på men tänk på att extraresurser tas fram oftast endast om den studerande kan uppvisa "på papper" att hen har de "extrabehoven", som ex. kan vara grav dyslexi och/eller dyskalkyli, hörselnedsättning, NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller ngt. annat som är "utrett" och Läkar- eller Psykologintyg finns.
Om Läkar eller Psykologintyg finns borde alla högskolor/universitet kunna plocka fram de extraresurserna (så är det i alla fall tänkt att det borde fungera).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp för dig! Du får gärna återkomma och berätta hur det går med din ansökan till studier.
Lycka till!
ANNA
ang.extra hjälp vid studier...
Som dyslektiker /eller om man har intyg om dyskalkyli/ har man rätt till förlängd tid på prov. Man kan också i vissa fall göra muntliga prov i stället för skriftliga. Men man måste ha intyg om att man har "diagnos" från en specialpedagog. - det är en sort hjälp, i alla fall som jag ser det.
Har du tidigare studerat på högskola/universitet? Studier på högskolenivå skiljer sig från studier på gymnasiet. På högskola/universitet har man inte vanliga "lektioner". Man har i stället stora föreläsningar ("stora" kallas de för att det är många studenter som sitter i en stor sal/aula) där ingen kollar närvaro /man kommer och lyssnar på föreläsningar, om man vill/; det finns vissa obligatoriska "seminarier" eller redovisningar av enskilt eller grupparbete och så kommer det tentorna i slutet av terminen. Vid vilka tillfällen skulle du behöva hjälp och vilken sort hjälp?
På de stora föreläsningar sitter man och lyssnar på det som föreläsaren föreläser om /om man vill/. Vill man inte - så inhämtar man kunskaper på egen hand, hur man själv tycker blir bäst.
Vid seminarier och tentorna ska man uppvisa vad man kan. På vilket sätt vill du ha hjälp vid redovisningstillfällena?
I stort sett ser det ut så här: som studerande på högskolenivå inhämtar man kunskaperna själv, på egen hand, från olika källor - från föreläsningar; från litteraturen; från forskningsresultat som man hittar själv eller som lärarna har rekommenderat att titta på. Sedan redovisar man det som man har lärt sig och får betyg. Som högskolestuderande undervisar man till 99% sig själv. Visst kan det vid några få tillfällen finnas möjlighet att fråga lärarna om någonting, men då får man oftast hänvisning till kurslitteraturen, där man sedan själv får leta svar på sina frågor. Så brukar studier på högskolenivå se ut.
Det är möjligt att jag har missuppfattat din fråga. Förklara gärna mer kring vad exakt vill du ha hjälp med. Och vi här på fråga syv ska göra vårt bästa för att besvara din fråga.
Hej, vi har tillfrågat en sakkunnig från UniversitetsKansler Ämbetet och fick svar att det är ingen som helst skillnad mellan de belopp som olika universitet&högskolor får per studerande. Däremot får vissa KUNSKAPSOMRÅDEN, som "humaniora" t.ex mindre pengar per studerande. Biologi ligger rätt så bra till som Kunskapsområde.
Vidare hänvisar den sakkunnige till Rapporten som du kan i sin helhet läsa här >>. Det är från s.111... och särskilt på s.120 som info finns som är i första hand relevant som svar på din fråga.
Om resursfördelningen för område "biologi" läs under Naturvetenskap.
Till den rapporten och till de tidigare rapporter om universitet och högskola kan man komma från den här hemsidan: http://uka.se/om-oss/publikationer--beslut/rapporter
Vänligen
Julia SYV
P.S: för övrigt, så är det inte mindre resurser som numera tilldelas per studerande på högskolenivå, jämfört med tidigare. Utan den allmänna debatten handlar om att det skulle behövas/krävas mer resurser, och i första hand till kunskapsområdet "humaniora", som idag får mindre resurser än de andra områden.
Frågor och svar taggade med 'kurser är olika inom olika gymnasieprogram' (3 st.)
-
Byta till PreDP (IB) efter en och en halv termin på EK?
Hej! Jag började gymnasiet hösten 2019 på ekonomiprogrammet och kände direkt att något var fel. Några veckor in bytte jag klass då jag trodde att felet var det sociala och nu har jag några vänner i klassen. Trots detta trivs jag inte alls utan...
IB-diploma är ett Interantionellt program som är 2årig. IB lyder inte under Skolverket utan under IBO-organisationen.Skolledare/utbildningsansvarig på IB-diploma programmet kan fatta... Läs hela svaret -
kandidat examen psykologi samt utländsk vårdutbildning?
-Jag har utländsk utbildning validerad till svensk kandidatexamen med inriktning psykologi. -Jag har validerad utländsk sjuksköterske utbildning (jobbat 7 år)- vill ej gå vidare med att ansöka om legitimation i Sverige. Räknas denna som svensk...
Hej, Kurator inom hälso-& sjukvården blev 1 juli 2019 Legitimationsyrke och för att få legitimation krävs (som regel) den speciella påbyggnadsutbildningen... Läs hela svaret -
Byta linje efter ett halvår (årskurs 1)?
Så i början valde jag samhällskunskap men trivdes inte så bytte till teknik och har gått där tills nu men jag inser att det är en ganska tuff linje som kräver mycket tid till att plugga hemma osv. Som jag utnyttjar till att bli bättre på...
Det får rektorn ta beslut om; det är inte elevens rättighet och det handlar om Vilka kurser som läses mer än hur tuffa de är. Sedan är vår erfarenhet att även om man vill... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga