Kajsa
    Jag undrar vad skillnaden mellan samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet är när man sedan vill läsa vidare efter gymnasiet och vad det finns för möjligheter.

    Jag tycker det verkar roligast att läsa ekonomi nu på gymnasiet men är inte jätteintresserad att jobba som till exempel ekonom eller mäklare eller liknande Jobb som är ekonomi relaterade, tycker inte det är tråkigt eller liknande men drömmer inte om det, men kan ju såklart ändra uppfattning senare.

    Kan man gå ekonomi även fast det inte är ens dröm att jobba med ekonomi liknande jobb, vad kan man läsa vidare till efter ekonomiprogrammet.
    Är väldigt kluven om vilken linje jag ska gå nämligen och undrar hur begränsad man blir till de olika linjerna.

    Vad kan man läsa vidare till efter samhällsprogrammet om man läser samhäll samhäll eller samhäll beteende. Samt ekonomi, vad kan man läsa vidare till efter ekonomi ekonomi men även ekonomi juridik?

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Kajsa, kika gärna på https://www.framtid.se/yrke/yrken-efter-sa-alla-inriktningar

    och det är i princip samma eftergymnasiala möjligheter om man läste på Samhällsvetenk.pr eller på Ekonomi-juridik;
    på Ekonomi-ekonomi läser man matte 3b och det ger tillgång till utbildningar som kräver matte 3, t.ex ekonomiutbildningar och fastighetsmäklarprogrammet. Matematik 3 ger också meritpoäng i fall man söker till utbildningar som ej kräver matematik 3.

    Du kan kika på ekonomiprogrammets studieplan>> och på samhällsvet.pr studieplan>> och du kommer att se att de är ganska lika.

    Eftersom kurer som privat juridik, psykologi eller filosofi krävs inte för särskild behörighet till någon eftergymnasial utbildning i Sverige, då blir man behörig till samma eftergymnasiala utbildningar. Det är snarare de VALBARA KURSER som utgör skillnad, men vilka valbara kurser som man får på en viss gymnasieskola läsa - är upp till skolan att svara på. Tyvärr råder det lärarbrist och ofta erbjuds kurser utifrån lärarnas kompetens /de lärare som finns på skolan/.

    Man är alltså inte begränsat till "ekonomiska" eftergymnasiala utbildningar om man har läst ekonomi på gymnasiet; och detsamma gäller även för elever på SA, de kan söka diverse olika jobb och utbildningar, inte endast inom Samhällsvetenskap.

     

     

    Frågor och svar taggade med 'svårighetsgrad' (3 st.)

    • F.O.F

      Skillnad på svårighetsgraden på samma kurs med olika lärosäten?

      Hej! Jag undrar hur mycket svårighetsgraden på en viss kurs/program skiljer sig på olika lärosäten? Exempelvis hur stor är skillnaden på att få godkänt eller uppnå högre betyg på en kurs vid på...

      Milla : : Hej, om det är samma kurs, med samma innehåll, så borde det inte finnas någon skillnad i svårighetsgraden. Det borde vara lika lätt eller svårt att klara... Läs hela svaret
    • Emil

      Hur svåra är civilingenjörsprogrammen?

      Hej! Snittade D i gymnasiet men la inte så mycket krut. Har nu siktat på ingenjörsstudier Och kom in på tekniskt basår på chalmers vilket ger garantiplats till civilingenjör elektroteknik. Borde jag sikta lägre med tanke på att man hör att civilingenjörsutbildningarna är så svåra? Är absolut...

      Anna: : Hej Emil!Om du kommer in på en utbildning, då har de som bestämmer kring den utbildningen "bestämt" att du kan klara av utbildningen, annars skulle du inte blivit antagen. Med "kan klara" menas... Läs hela svaret
    • Philip

      Svårighetsgrader inom IB?

      Hej. Jag har tänkt lite på IB och tycker att det blir mer och mer spännande för varje gång man läser om det. Jag vet dock inte hur svårt det är att vara elev i en sån klass.. Har alla ett perfekt uttal eller arbetar man med det? Kan alla massa svåra ord man aldrig hört? Om man...

      Anna: : Hej Philip, första året på IB är förberedande. IB programmet är egentligen 2årigt. Det är olika typer av elever som kan träffas på IB - svenska elever, elever som har engelska som modersmål men som kommer från olika länder och har... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga