Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32141 frågor besvarade.
Elev i språkintro med utländsk gymnasieutbildning?
1Poäng
Jon
Hej!
Vi har en elev som går i språkintro på gymnasiet som fått ett utlåtande från UHR att hennes utländska gymnasieutbildning ger behörighet till universitets- och högskolestudier.
Hon behöver fokusera allt på engelska och svenska med våra krav (sva 1,2,3) (eng 5,6)).
Har ni något förslag på upplägg man skulle kunna göra för att få svenskkunskaper och engelskkunskaper så fort som möjligt? Det känns onödigt att hon ska behöva gå idrott, bild osv om det drar ut på tiden att komma in på högskola.
inom språk-inlärning kan man tyvärr inte skynda på hur mycket som helst. Det är speciellt - att lära sig ett nytt språk. Vi är olika språkbegåvade/obegåvade/extrabegåvade ... :) men det som är en mycket viktigt faktor inom språkinlärning är ÅLDER på personen som läser språk.
Som alla vet, lär sig normalbegåvade barn ett nytt språk snabbt. Men vuxna gör inte det. Det finns en biologisk förklaring till detta: under puberteten "stängs" den del av hjärnan som tar emot Modersmål. Och alla nya språk hämnar i hjärnan i avdelningen för "främmande språk". "Modersmålsavdelningen" stängs i hjärnan inte över natten utan under en viss period, successivt - ... och vid olika ålder hos olika personer, men generellt sett säger språkforskare att_ om man börjar läsa ett nytt språk innan man fyller 12 år, kan de språket bli ditt nya "modersmål"; och om man börjar läsa ett nytt språk efter 20 årsåldern, då är det "totalt kört", dvs det nya språket kan omöjlighen bli ditt nya modersmål (t.ex går det inte att bli av med brytningen, oavsett hur mycket man tränar).
Vilken inlärningsmetod som passar just den studerande som du frågar om, kan man inte svara på - här på forumet; jag skulle samråda med en språklärare och kanske också med en speciallärare på er skola. Det är hennes ÅLDER i samband med Motivation och hur mycket tid hon vill och kan lägga på svenska och engelska språken som blir avgörande. Många ggr lär man sig mer om man studerar ngt. man tycker om eller är intresserad av - på det nya språket (i stället för att "rabbla glosor"). Exempelvis om man gillar Bild och formgivning, kan man mycket väl lära sig mera svenska på en lektion i bild än på en lektion i ämnet "svenska som andraspråk".
Tips/fundering: det kan vara svårt att lära sig 2 nya främmnade språk samtidigt; det kan vara fördelaktigare att läsa ett språk - t.ex SVENSKA först och när man uppnått en "viss nivå", ta sig an Engelska sen. Detta för att de 2 nya främmande språk kommer med stor sannolikhet "trängas och bråka" i hjärnan - inom Språkcentrum för främmande språk. Det är ett känt fenomen när man bygger meningar av ord från flera främmande språk (intressant är det att man i första hand sätter in orden från ETT ANNAT FRÄMMANDE SPRÅK, och inte orden från sitt modersmål - in i "fel mening". Förklaringen är troligtvis den att alla främmande språk finns i hjärnan nära varandra och på ett visst avstånd från modersmålet).
Eftersom att konfronteras med svenska är oundvikligt när man bor i Sverige, har jag ett förslag att hon läser svenska först - intensivt under höstterminen (minst fram till jul) - och även deltar i lektioner i de ämnena som hon gillar och är intresserad av, som är på svenska. Hon kommer då att lära sig så mycket svenska det bara går under hösten. Efter jullovet kan man börja med en intensiv kurs i engelska. Då man läser engelska översätter man mellan svenska och engelska och i fall hon idag ej kan varken sig svenska eller eng., kan det bli "pannkaka" av alltihopa.
Ännu en fundering även om hon har kunskaper i matte, geografi mm. så har hon inte de kunskaperna "på svenska" - t.ex kanske hon kan räkna ut rätt svar på en ekvation om det är endast siffror som är framför henne, men om hon får i uppgift att "räkna ut ytan på gaveln på huset" - och hon vet inte vad "yta" eller "gavel" är - ? eller om läraren ska prata om "nämnare" eller "faktor" i samband med uträkningar, och hon vet inte vad de orden betyder...? Hur lätt blir det att hänga med? :)
Därför tycker inte jag det är fel att delta i andra lektoner, även om hon kan de "faktiska kunskaperna". Vad det gäller Idrott och hälsa, så finns det undersökningar som påvisar att man lär sig mycket mer om man rör sig mer. T.ex finns det experiment på grundskolenivå där eleverna har 1 tim idrottslektion varje skoldag och de uppvisar mycket bättre resultat i alla andra ämnen, jämfört med elever som har mindre idrott på schemat.
Summan "av kardemumman": samråd med den studerande - kanske med hjälp av en tolk - (få fram vad hon själv tycker om hur hon lär sig på det bästa sättet) och med lärare i språk samt med en speciallärare och sätt ihop schemat så att den studernade känner att hon lär sig så mycket som möjligt; känner eleven att personal "lyssnar på henne", kan bara det leda till ökad motivation och bättre studieresultat.
Hej! Finns det någon högskoleutbildning som kräver att man gått Naturvetenskaplig specialisering på gymnasiet. Jag vill studera till tandläkare och vill helst inte gå Natspec.
Milla : :
Hejsan,svar på din fråga är Nej. Jag känner inte någon högskole-universitetsutbildning i Sverige som skulle kräva att man har godkänt betyg i gymnasial kurs... Läs hela svaret
Hej! Enligt flera elever och lärare på min skola så räknas inte betyget i individuellt val med när jag ska söka till högskolan. När jag pratar med syv på skolan så får jag inget riktigt svar på frågan. På vår...
Milla : :
Hej,till svenska högskole-universitetsutbildningar söker man (i betygsgrupper) med Meritvärde.Meritvärde är summan av jämförelsetalet + meritpoängen. Har man... Läs hela svaret
Har tänkt söka till ämneslärare mot arbete i gymnasiet med inriktning i idrott och hälsa samt naturkunskap på malmö universitet under hösten 2023.
Såg dock att naturkunskap 2 var en behörighet men studerade naturvetenskaplig specialisering under gymnasiet då jag gick natur natur. Har jag...
Anna: :
Hej Hugo,om du har godkända betyg i alla kurser som jag nämner här: fysik1a, kemi1 och biologi1 (alltså, i alla tre kurser) då behöver du inte läsa naturkunskap... Läs hela svaret
Hej!
Jag tog studenten förra året och siktar nu på läkarprogrammet i KI. Jag har A i nästan alla ämnen men behöver ändå göra läsa upp mina betyg för att garantera en plats. Därför håller jag nu på att göra prövningar i de kurser jag inte ha A i.
En av dessa kurser är Naturvetenskaplig...
Mikael: :
Hej, Skolverket säger att det i varje lärartjänst finns ”inbakat” ett antal ”prövningstimmar”, därför måste prövningar erbjudas där... Läs hela svaret
Hej!
Jag gick ut med betyget D i ena delen av Naturvetenskaplig Specialisering (NAVNAT00S) och A i andra delen (NAVNAT00S2). Självklart så känner jag att jag skulle kunna läsa upp den första utan vidare problem, men tyvärr så har jag inte sett någon prövningsenhet som erbjuder prövning i...
Julia: :
Hej Carolina,
enligt Skolverket bör prövningar erbjudas i alla kurser på grund- och gymnasial nivå, i vilka undervisning pågår. Om det pågår... Läs hela svaret
Hej! Väldigt kort fråga.
Jag funderar på att kanske bli Tandhygienist. En av behörigheterna är Naturkunskap 2. Är det dock nödvändigt för mig, då jag redan gått Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet, och redan läst Ke 2, Fy 2, Bi 2 och Naturvetenskaplig specialisering? Är det en helt...
Milla : :
Har man godkända betyg i fysik 1a, kemi 1 och biologi 1 - behöver man inte läsa naturkunskap 2. De tre ovan nämnda kurser (tillsammans) ersätter NK 2.
Hej , jag gick ut NA i år och måste komplettera vissa betyg och fick en papper av SYV från CentrumVux från Haninge där det står vilka betyg man ska ha osv....enligt denna papper ska jag ha godkänt i NK1b men jag har aldrig haft den i skolan men jag har godkänd i naturvetenskapligt specialisering...
Milla : :
Från vilket program har du examensbevis och vilken utb på högskola vill du bli behörig till!? Har du godkända betyg i fysik, kemi och biologi?