Men vad händer ifall jag pluggar upp mina betyg (har ej fått F på de) utan jag vill få höge än D och E och det är bara betyget från 1?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31905 frågor besvarade.
förstår inte vad du menar?
Men vad händer ifall jag pluggar upp mina betyg (har ej fått F på de) utan jag vill få höge än D och E och det är bara betyget från 1?
1 Svar
Hej Sara,
under tiden du går på gymnasiet kan du bara göra Prövningar i de kurser i vilka du får betyget F eller de kurser som finns i din Individuella studieplan, men om du inte kunde delta i undervisningen (t.ex på grund av sjukdom).
När du slutar på gymnaiset, får du förhoppningsvis Examensbevis. Examensbevis får man om man uppnår kraven för gymnaiseexamen>>Sedan kan man söka till komvux eller göra prövningar. Betyg från prövning är lika mycket värd som betyg från en kurs. Komvux är det svårt att få plats på, därför att de har begränsad med platser. Men det finns alltid möjlighet att bedriva självstudier och betala prövningsavgift (som för närvarande är 500 kr för va
rje prövning) och i fall man får högre betyg än det betyget som finns i ditt Examensbevis, gäller i så fall det högre betyget.
Du skickar då ditt examensbevis tillsammans med de nya betyg. Ingen ändring görs just i ditt Examensbevis, men det är det högre betyget som räknas in i ditt jämförelsetal. Med de högre (upplästa) betygen prövas du bara i BII, kompletterings gruppen. Samtidigt prövas du i icke-kompletteringsgruppen med det lägre meritvärdet (som är uträknat på dina betyg som ingår i ditt examensbevis).
Eftersom det brukar vara svårare att komma in i BII, kompletteringsgruppen, är det många ggr fördelaktigare att ha de höga betygen i sitt examensbevis från gymnasiet, dvs få höga betyg på första försöket, när man läser på gymnasiet.
Blir du Behörig på gymnaiset, men känner att du har lite för låga betyg för att komma in på den önskade utbildningen, kan du i stället satsa på Högskoleprovet. Då prövas du i HP-urvalsgruppen, på resultatet av högskoleprovet. Det viktigaste är att bli just behörig (ha både Grundläggande och den Särskilda behörigheten) - till den utbildningen som man vill komma in på på högskola/universitet. Även om betygen kanske är lite för låga, så kan det finnas andra möjligheter - via Högskoleprovet eller alternativt urval. men som obehörig kommer man inte in på högskola.
Däremot yrkeshögskola>> kan ta in obehöriga (upp till 20% i varje klass). På yrkeshögskola kan man utbilda sig till t.ex Tandsköterska>>, Vårdadministratör>> och Apotekstekniker>>
Vänliga hälsningar
Julia syv
Frågor och svar taggade med 'lärosätet' (3 st.)
-
vad menas med områdesbehörighet A7 ?
Hej, vad menas det när det står grundläggande behörighet + matte 2b (områdesbehörighet A7) ? När jag kollade upp det står det mattematik 2b och fysik 1 måste jag då läsa fysik 1 för att blir behörig ?
Hej,om behörighet beskrivs som du uppger i din fråga: Grundläggande behörighet + matematik 2a/2b/2c men sedan står "områdsbehörighet A7" så är jag rätt... Läs hela svaret -
Kan man få dubbel kandidatexamen?
Kan jag läsa fristående kurser 90 hp kemi och 90 hp biologi för att ta ut både kemi- och biologiexamen?
Hej, det är en fråga till studievägledare på den eller de institutioner där du vill ta ut examina. Förutom 90 hp i huvudämnet måste man även ha genomgått en... Läs hela svaret -
Få man hoppa ut från ett kurs så sent i terminen?
Hej, Jag är går i tredje året i teknikprogrammet och jag försöker höja min meritvärde så mycket som möjligt. I början av året valde jag att lästa matte 4 som är inte ett obligatorisk kurs för min program. Men nu...
Hej Amar,när det är ca 2 veckor kvar av kursen som du läste under ganska lång tid (kanske i 2 terminer eller i alla fall i en termin) så har läraren redan underlag för att... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga