Men vad händer ifall jag pluggar upp mina betyg (har ej fått F på de) utan jag vill få höge än D och E och det är bara betyget från 1?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32106 frågor besvarade.
förstår inte vad du menar?
Men vad händer ifall jag pluggar upp mina betyg (har ej fått F på de) utan jag vill få höge än D och E och det är bara betyget från 1?
1 Svar
Hej Sara,
under tiden du går på gymnasiet kan du bara göra Prövningar i de kurser i vilka du får betyget F eller de kurser som finns i din Individuella studieplan, men om du inte kunde delta i undervisningen (t.ex på grund av sjukdom).
När du slutar på gymnaiset, får du förhoppningsvis Examensbevis. Examensbevis får man om man uppnår kraven för gymnaiseexamen>>Sedan kan man söka till komvux eller göra prövningar. Betyg från prövning är lika mycket värd som betyg från en kurs. Komvux är det svårt att få plats på, därför att de har begränsad med platser. Men det finns alltid möjlighet att bedriva självstudier och betala prövningsavgift (som för närvarande är 500 kr för va
rje prövning) och i fall man får högre betyg än det betyget som finns i ditt Examensbevis, gäller i så fall det högre betyget.
Du skickar då ditt examensbevis tillsammans med de nya betyg. Ingen ändring görs just i ditt Examensbevis, men det är det högre betyget som räknas in i ditt jämförelsetal. Med de högre (upplästa) betygen prövas du bara i BII, kompletterings gruppen. Samtidigt prövas du i icke-kompletteringsgruppen med det lägre meritvärdet (som är uträknat på dina betyg som ingår i ditt examensbevis).
Eftersom det brukar vara svårare att komma in i BII, kompletteringsgruppen, är det många ggr fördelaktigare att ha de höga betygen i sitt examensbevis från gymnasiet, dvs få höga betyg på första försöket, när man läser på gymnasiet.
Blir du Behörig på gymnaiset, men känner att du har lite för låga betyg för att komma in på den önskade utbildningen, kan du i stället satsa på Högskoleprovet. Då prövas du i HP-urvalsgruppen, på resultatet av högskoleprovet. Det viktigaste är att bli just behörig (ha både Grundläggande och den Särskilda behörigheten) - till den utbildningen som man vill komma in på på högskola/universitet. Även om betygen kanske är lite för låga, så kan det finnas andra möjligheter - via Högskoleprovet eller alternativt urval. men som obehörig kommer man inte in på högskola.
Däremot yrkeshögskola>> kan ta in obehöriga (upp till 20% i varje klass). På yrkeshögskola kan man utbilda sig till t.ex Tandsköterska>>, Vårdadministratör>> och Apotekstekniker>>
Vänliga hälsningar
Julia syv
Frågor och svar taggade med '2800poäng' (4 st.)
-
Hur räknar jag ut mitt meritvärde med fler kurser än 2400 poäng?
Hej! Jag har planer på att läsa till sjuksköterska. Läste barn och fritidsprogrammet på gymnasiet och håller just nu på att komplettera 4 kurser (100 poäng var) på komvux. Hur gör jag för att räkna ut mitt meritvärde...
Hej Caroline!Meritvärde är summan av meritpoängen och jämförelsetalet. Jämförelsetalet är = snittbetyget på de kurserna som räknas in.Vilka... Läs hela svaret -
Teknik till Natur, fortsätta på komvux?
Jag läste första år teknikprogrammet på en gymnasieskola, sen hoppade av och vill nu fortsätta på komvux men inte samma linje. Jag fick A-D på alla mina ämnen dvs alla godkända och nu bestämde mig att byta till Naturprogrammet, jag har...
Hej Ronnie,behörighet man får genom examen på komvux eller på gymnasieskola kan bli densamma.Du frågar om vilken grupp du kommer prövas i. Svar: beror på hur många kurser... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan amneslärarutbildning i kurs och program?
Hej, undrar vad skillnaden är mellan ämneslärarutbildning i kurs och program, om jag t.ex läser ämneslärarutbildning inriktning geografi som kurs, vad skiljer det sig med program förutom att man läser fristående?
Hej Denny!Inom programmet har man platsgaranti på kurser som ingår i programmet.Läser man genom fristående kurser, får man söka till varje kurs och kanske... Läs hela svaret -
YH-Lönekonsult eller lägga 3 år på en Ekonomie Kandidat?
Hej! Jag undrar om det väger mycket tyngre på arbetsmarknaden att ha tagit en ekonomie kandidat än att läsa till lönekonsult eller redovisningsassistent på YH-nivå och om det är smartare att lägga 3 år på en kandidat än 1,5...
Hej Sofia,vill man bli forskare eller högskolelärare - då är högskoleutbildning "ett måste". Men vill man få jobb så fort som möjligt - rekommenderar... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga