1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sara,

    under tiden du går på gymnasiet kan du bara göra Prövningar i de kurser i vilka du får betyget F eller de kurser som finns i din Individuella studieplan, men om du inte kunde delta i undervisningen (t.ex på grund av sjukdom).

    När du slutar på gymnaiset, får du förhoppningsvis Examensbevis. Examensbevis får man om man uppnår kraven för gymnaiseexamen>>Sedan kan man söka till komvux eller göra prövningar. Betyg från prövning är lika mycket värd som betyg från en kurs. Komvux är det svårt att få plats på, därför att de har begränsad med platser. Men det finns alltid möjlighet att bedriva självstudier och betala prövningsavgift (som för närvarande är 500 kr för va

    rje prövning) och i fall man får högre betyg än det betyget som finns i ditt Examensbevis, gäller i så fall det högre betyget.

    Du skickar då ditt examensbevis tillsammans med de nya betyg. Ingen ändring görs just i ditt Examensbevis, men det är det högre betyget som räknas in i ditt jämförelsetal. Med de högre (upplästa) betygen prövas du bara i BII, kompletterings gruppen. Samtidigt prövas du i icke-kompletteringsgruppen med det lägre meritvärdet (som är uträknat på dina betyg som ingår i ditt examensbevis).

    Eftersom det brukar vara svårare att komma in i BII, kompletteringsgruppen, är det många ggr fördelaktigare att ha de höga betygen i sitt examensbevis från gymnasiet, dvs få höga betyg på första försöket, när man läser på gymnasiet.

    Blir du Behörig på gymnaiset, men känner att du har lite för låga betyg för att komma in på den önskade utbildningen, kan du i stället satsa på Högskoleprovet. Då prövas du i HP-urvalsgruppen, på resultatet av högskoleprovet. Det viktigaste är att bli just behörig (ha både Grundläggande och den Särskilda behörigheten) - till den utbildningen som man vill komma in på på högskola/universitet. Även om betygen kanske är lite för låga, så kan det finnas andra möjligheter - via Högskoleprovet eller alternativt urval. men som obehörig kommer man inte in på högskola.

    Däremot yrkeshögskola>> kan ta in obehöriga (upp till 20% i varje klass). På yrkeshögskola kan man utbilda sig till t.ex Tandsköterska>>, Vårdadministratör>> och Apotekstekniker>>

    Vänliga hälsningar

    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'läkemedelsindustri' (3 st.)

    • Shaima

      Vad kan en receptarie jobba med?

      Hej Jag är färdigutbildad receptarie och har jobbat några år på apotek men är trött på mitt jobb. Jag undrar vad mer man kan jobba med som receptarie? Jag vill jobba med nåt som analysering, medicintillverkning, vad som helst som inte...

      Mikael: : Hej! Frågan är om du vill studera vidare eller om du hellre vill få ett annat jobb på den utbildning som du redan nu har. Studera vidare, som Receptarie, kan du bland  annat  mot farmacie... Läs hela svaret
    • Linn

      Produktutveckling hudvård?

      Hej! Jag är utbildad hudterapeut. Är väldigt intresserad av hudvårds produkter och är nyfiken att se vad det finns för olika inriktingar när det kommer till produkt tillverkning. Jag vill inte skapa mitt egna märke, utan jag vill mer jobba i ett...

      Julia: : Hej Linn, Kika på yrke/läkemedelskemist Farmaceut är ett samlingsnamn för apotekare och receptarier. Arbetsuppgifterna kan vara likartade men eftersom apotekare har en mer omfattande utbildning (5 år... Läs hela svaret
    • Markus

      Produktionsteknik till design och produktutvecklings teknik?

      Går det att ändra från produktionsteknik till design och produkt utvecklings teknik i år 2? i så fall vad krävs? Om inte behöver jag gå om?

      Anna: : Alla kurser inom En av Inriktningar måste finnas med i Examensbeviset från gymnasiet. Vilka de inriktningskurserna är för olika inriktningar på teknikprogrammet kan du se i Programplanen för TE >>

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga