Ulrika

    Sonen drömmer om att få bygga med händerna men även i framtiden rita hus och jobba som arkitekt. Går det att redan i gymnasiet kombinera lärlingsutbildningen med det som krävs för att sedan söka vidare till arkitekt?

    • Julia :

      Lärlingar på gymnasiets yrkesprogram läser exakt samma kurser som icke-lärlingar. Skillnaden mellan skolforlagt utbildning och lärling är att lärlingar läser yrkeskurserna på arbetsplaserna och bör vara på arbetsplatserna minst hälften av sin utbildning, men vilken behörighet man uppnår inför eftergymnasiala studier är det exakt samma. Lite mer detaljerad om att läsa i lärlingsform på gymnasiet kan man läsa på gymnasieguiden.se/lärling - jag har också skrivit ett Svar på din fråga, se nedan. Hoppas mitt svar blir till hjälp!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Ulrika!
    Svar på din fråga beror på vilken utbildning till "arkitekt" som din son vill gå.

    Det är viss skillnad på olika Arkitekt-yrken - "klassisk" byggnadsarkitekt har 5-årig universitetsutbildning och "yrken inom Arkitektur" kan = t.ex CAD-konstruktör med yrkeshögskoleutbildning eller teknisk ritare.

    Om det är universitetsutbildning på fem år, så kommer det för särskild behörighet krävas rätt mycket av det som troligtvis inte går att läsa på gymnasiets yrkesprogram, oavsett om det man läser i lärlings-form eller inte (innehåll i utbildningen, alltså Kursinnehåll, är detsamma för lärlingar på gymnasiet och för elever som läser skolförlagd/klassisk utbildning). För särskild behörighet till universitetsutbildning till arkitekt behöver man ha godkända betyg i gymnasiala kurser:
    Matematik 3b alternativt Matematik 3c, Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1+1b2, Naturkunskap 2.
    Jämför: på yrkesprogrammen på gymnasiet ingår som obligatoriska kurser - matematik 1a och samhällskunskap 1a1 (på vissa yrkesprogram kan även samhällskunskap 1a2 ingå, men inte på byggprogrammet). Det är ofta möjligt att läsa både samhällskunskap 1a2 (en liten kurs) och även matematik 2a (kanske också 3b) men då återstår ändå ett rätt stort "problem" i form av kursen Naturkunskap 2 (på byggprogrammet skulle eleven i så fall behöva läsa till nk1a2 och sedan 2 - det är studier motsvarande 7.5 veckor på heltid), och så behöver hen också läsa de extrakurserna i matte och samhällskunskap /extra matte motsvarar 10 veckor på heltid och samhällskunskap  2.5 veckor/ + behöver eleven säga på skolan att han vill läsa svenska 2,3 och engelska 6, vilket han har rätt till.
    Svårigheterna ligger ofta i att gymnasieskolor som erbjuder byggprogrammet har ingen möjlighet att ge undervisning i naturkunskap 1a2 och 2 och att eleven inte hinner läsa matte 3b heller.
    Teoretiskt sett är det inte omöjligt, men i praktiken så finns det ett antal hinder och skolan är inte skyldig att lösa det för eleven. Det eleven har rätt till är att läsa kurser för grundläggande behörighet (alltså svenska 2,3 och engelska 6).
    ***
    Eleven kan komplettera efter gymnasiet - på komvux, på en folkhögskola eller på annat sätt (självstudier och prövningar).
    ***
    Det finns annars andra utbildningar inom arkitektur än på universitetet. Se några exempel på yrkeshögskoleutbildningar:
    utbildning/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/byggprojektor-bim
    utbildning/nbi-handelsakademin/byggnadsingenjor-digitalt-byggande
    nbi-handelsakademin/anlaggningsprojektor-ingenjor-med-bim-kompetens
    utbildning/campus-i12/3d-artist-arkitektur-inredning-produkter
    utbildning/yrgo-hogre-yrkesutbildning-goteborg/arkitekturvisualisering

    Utbildningsutbud förändras. Nya yrkeshögskoleutbildningar beviljas i januari-februari varje år. Kika därför gärna framöver på www.yhguiden.se för att se utbud av yrkeshögskoleutbildningar.

    Utbud av högskole-universitetsutbildningar finns på www.studera.nu - alla högskole-univ.utbildningar i Sverige kräver alltid grundläggande behörighet, alltså bl.a godkända betyg i svenska 2, 3 och i engelska 6.
    ***
    Jag råder din son att läsa svenska 2,3 och eng6 på byggprogrammet vilket han har rätt till (säg bara på skolan om det) + att han försöker läsa så mycket matte som möjligt, i alla fall matte 2a (helst även 3b) och i så fall blir han (om han får godkända betyg och uppnår kraven för examensbevis) även behörig till basåren på högskolenivå.

    OBS! för att komma in på universitetsutbildning (ett 5-årigt program) som leder till yrket "klassisk arkitekt"/byggarkitekt krävs mycket höga betyg eller mycket högt resultat på minst ett av proven: högskoleprovet eller arkitektprovet. Alla A-betygen i alla gymnasiala kurser brukar inte räcka, utan man måste oftast även ha några meritpoäng, som höjer nivån på meritvärde utöver 20.0 (med endast alla A-betyg i gymnasiala kurser uppnår man 20.0 i jämförelsetal/meritvärde).

    Frågor och svar taggade med 'uni' (4 st.)

    • Frågardigsyv

      dyskalkyli och matte behörighet?

      Hej, jag har diagnosen dyskalkyli och har den även på papper. min fråga är då att jag vill läsa universitet men jag har inte godkänt på matte då jag ha haft min diagnos hela mitt liv; och jag behöver matte som behörighet för att söka in till mitt dröm utbildning. men eftersom att jag har...

      Milla : : Nej, det tror jag inte du kan få. Diagnosen dyskalkyli ger dig rätt till stöd i undervisningen; du kan ha rätt att få undervisning av speciallärare i matematik; du kan också ha rätt... Läs hela svaret
    • Sara

      Hur svårt är uni?

      Hej! Jag är intresserad av ekonomi och kommer att söka till både yrkeshögskola och uni/högskola. Jag vill jobba med ekonomi så egentligen spelar de ingen roll om det e yrkes/uni, sålänge det är ekonomi. Såklart är uni lite bredare och man lär sig mer det teoretiska. Men Iaf till min fråga, jag...

      Anna: : Hej Sara, om universitetsstudier blir för svåra just för dig eller inte kan inte vi på FRåGA SYV uttala oss om; vi känner ju inte till ngt om din studiekapacitet.Prata gärna med... Läs hela svaret
    • Sara

      Skillnaden mellan uni/högskola?

      Hej! Ja undrar vad skillnaden mellan universitet och högskola är. Menar inte yrkeshögskola utan tex högskolan i Borås, Chalmers högskola, högskolan i skövde Osv. Vi tar tex ekonomprogramet som finns på både Stockholms universitet och...

      Milla : : Hej Sara!Skillnaden mellan ett universitet och en högskola (i Sverige) är att bara den universitet får utfärda examen på forskarnivå. Men genom att samarbeta på olika sätt kan... Läs hela svaret
    • ell

      Matte 2b till mode design?

      Hej jag är intresserad av att plugga till mode/kläddesigner efter gymnasiet. Just nu går jag estetiska programmet och har alltså bara läst matte 1b. Jag har tidigare hört att jag inte kommer behöva läsa matte 2b eftersom jag vill plugga mode design....

      Julia: : Hej Elle,det finns väldigt många olika utbildningar som på något sätt hör till område "mode" eller "kläddesign", t.ex kanske man vill utbilda sig inom Fashion Management with Marketing,... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga