1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Hanna,
    det är inte alltid som sommarskola finns för gymnasieungdomar. Om sommarskola finns brukar rektor eller lärare anmäla elever som fick F i en obligatorisk kurs (oftast finns bara svenska, engelska och matematik att läsa på en sommarskola). Historia och samhällskunskap brukar inte erbjudas på sommarskolorna. Men första fråga är - om sommarskola kommer erbjudas där du bor eller går i skolan. Det är inte obligatoriskt att öppna sommarskola.

    ***

    "Slutprov' skriver du i din fråga - är det NP, nationella provet du menar, eller Särskild prövning?
    Elevens rättighet är att få göra prövning i en gymnasiekurs som hen fick F i, men tidpunkt för prövningen är det skola som bestämmer, inte eleven. Prövningstid bör erbjudas innan eleven går ut årskurs 3.
    ***
    Påvisar kunskaper som man har gör eleven genom att delta i alla kursmoment, göra alla de prov som finns under kursens gång och sedan sätter läraren betyget på kursen. Betyg på kursen behöver inte vara detsamma som betyget på NP.
     Om man gör Prövning, då blir betyg i kursen = det betyget eleven fick på prövningen.

    • Elev : Okej tack så mycket för svar! Sommarskola finns där jag bor, kan jag då läsa matte, svenska, samhällskunskap och historia? Ja precis! Jag menade prövning, jag får ta och kolla med min rektorn gällande prövning. Han har inte nämnt något om detta... Men då vet jag!
    • Elev : Måste bara tillägga att jag går på en privatskola, vad är det för skillnad på en privatskola och en kommunalskola? När rektorn i början av terminen sa till mig att jag kunde gå om och byta till ekonomi, kan han hålla detta då eftersom att jag går på en privatskola? Har privatskolor sina egna regler?
    • Anna :

      Vad eleven har för rättigheter är desamma på kommunala och privata/fristående gymnasieskolor. Att komma in på en gymnasieskola har eleven rätt genom konkurrens via gymnasieantagningen (eleven ska vara behörig och konkurrera med sina grundskolebetyg). Att komma in på andra sätt (då rektor direkt tar in, och gymnasieantagningen är inte "inblandad") blir enligt rektorns beslut, alltså vad rektor tycker - gäller (och det är på både kommunala och fristående gymnasieskolor). Reglerna säger att så länge det står elever i reservkön (eleven som sökte via gymnasiantagningen) så måste skola ta från reservkön in. Sedan får skola (rektorn) fatta beslut om att t.ex från 15 september sluta ta in nya elever. Men om det finns ledig plats (alla behöriga som sökte i tid kom in) men så kan skola ta in någon mer, då får rektorn ta in vem hen vill (så länge eleven är behörig).

      Varför kan eleven uppleva att hen blev "lovad" ngt som sedan inte blir av?
      Det kan t.ex vara så att rektorn trodde skolan skulle öppna många fler platser på t.ex Ekonomi/juridik till nästa år, men så blev det kanske inte (t.ex pga lärarbrist) och så ser rektorn att det är många som sökte och alla platser kommer bli upptagna och sedan lång reservkö, då gör hen bedömning att det inte rimligt att lova dig att du ska få börja, för att det kanske inte blir så. Säkrast för dig är att söka via gymnasieantagningen och konkurrera om plats. kommer du in - är platsen din och du slipper bero på massa olika "om och men". Sök därför via gymnasieantagningen, är mitt råd!

    • Elev : Förstår! Tack så jätte mycket för svar!
    • Mikael : vi på fråga SYV är glada om våra svar blir till hjälp!
    • Elev : Ja svaren är verkligen till hjälp! Tack så jätte mycket!
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med '#läkare' (4 st.)

    • Liker

      Antagning för läkarprogrammet?

      Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till...

      Milla : : Hej,antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik... Läs hela svaret
    • Liker

      Läkarutbildningen utan relativt höga betyg?

      Hej! Jag går i årskurs 1 på ett gymnasium på naturlinjen. Jag känner att jag inte kommer att kunna få högre än C på både Svenska och moderna språk. Men på dom andra ämnena är jag säker på att jag kan få högt. Därför säger vi att jag får snittbetyget 18.3. Kan jag med 18.3 + 2.5...

      Milla : : Hej Aziz!Gör ditt bästa i varje kurs du läser, försök skaffa dig så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt. Du skriver att du läser på... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Julia

      Prov för att specialisera sig ?

      Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?

      Anna: : Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga