Freja
    Hej!
    Jag bor nuvarande i Stockholm och ska börja gymnasiet nästa år.
    Jag vill verkligen gå gymnasium i en annan stad och bo själv (tror/vet att det skulle vara det bästa för mig) men hur fungerar det rent praktiskt?
    Alla städer har ju olika tider för när man ska söka skola, och hur ska jag göra med boende? Och får man någon form av bidrag?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Freja!
    Fram till den dagen du fyller 18 år är det dina vårdnadshavare som bestämmer var du bor.
    Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du flyttar och bor själv när du går på gymnasiet i en annan stad, då åter de sig också skyldighet att hitta bostad åt dig och betala för den.
    Söka till gymnasiet får du till vilken skola som helst. Det finns ca 900 gymnasieskolor (av dem några är Svenska skolor Utomlands).
    Lättare att komma in i en annan stad, utanför upptagningsområde av ditt antagningskansli, om det är på en Fristående skola (friskola, som inte är kommunal eller landstingsdriven); detta pga kommunala och landstingsdrivna prioriterar egna elever, som är folkbokförda nära där skolan är; men fristående gymnasieskolor tittar bara på betyg, oavsett vilken kommun eleven är folkbokförd i.
    Med det sagt, så kan du komma in på en skola i en annan kommun men var du sedan ska bo eller hur det ska betalas, är i första hand ansvar som dina vårdnadshavare har, men de måste inte alls bara ta och ordna bostad mm. åt dig i en annan stad, utan de har rätt att säga att du ska bo hemma - hos en av dina vårdnadshavare eller på en annan adress, som dina vårdnadshavare "anvisar dig till". Sådana är reglerna.
    När du fyller 18 år, kan du själv bestämma var du bor. Och så ska du också själv ansvara för att ordna så att du har ekonomin till den; och har man inte möjlighet att betala, då gör man det som man har råd till att göra (alltså bor de allra flesta gymnasieelever hemma hos sina föräldrar under hela sina 3 år på gymnasiet).
    Om olika gymnasie-skoltyper - var god läs på gymnasieguiden.se/informeras/skoltyper

    Ang. bidrag
    det fiinns inga bidrag som skulle täcka för hela kostnaden när gymnasieeleven bor utanför föräldrahemmet; elevens familjen brukar betala en hel del. Svårt att säga exakt hur mycket men att komma under 2.ooo kr/månad är nog inte möjligt, även om man är väldigt sparsam.

    Det är inte alla elever som läser på gymnasiet på annan ort som har rätt till bidrag för boende "Inackorderings-"-bidrag eller tillägg. Om det är en fristående gymnasieskola, söker man Inackorderingsbidrag hos CSN (men CSN kan bevilja det endast om samma program och nationell inriktning ej finns närmare elevens föräldrahem).
    Om man läser på en kommunal gymnasieskola, är det hos elevens folkbokföringskommun som man ansöker om inackorderingstillägg. Kommunerna brukar betala endast om samma utbildning ej finns på eleven "egen ort".
    I andra fall har inte eleven eller elevens familj rätt till någon ekonomisk kompensation för elevens boende i en annan stad.

    Studie- och yrkesvägledare

    Om dina vårdnadshavare tycker det är OK att du skulle flytta och bo i en annan stad, och har råd att ordna boende för dig i den andra staden - sök i så fall bland annat till Fristående gymnasieskolorna i den staden där du ska bo (du kan söka till kommunala och landstingsdrivna också, men det är riskabelt att ENDAST söka till kommunala skolor i andra städer, då de prioriterar egna sökande och du kan bli utan plats).
    Sök till många olika gymnasieskolor.
    Allt som oftast söker du via ditt eget gymnasieantagningskansli - alltså om du nu är folkbokförd i Stockholm - är det www.gyantagningen.se som är din hemsida för gymnasieval.

    Kontakta dem på antagningskansliet kan du via tel. 08-580 080 00 (Telefontid Måndag-Torsdag kl.9-11) eller E-post [email protected]

    Riksrekryterande utbildningar
    De finns på ca 90 gymnasieskolor; alltså på ca 10% av gymnasieskolorna;
    till de riksrekryterande utb., söker alla på samma villkor, oavsett om en sådan utb. finns på en friskola eller på en kommunal skola.
    Det finns olika Typer av Riksrekryterande utb. - hela Program (Speciella program med egna examensmål) som är Riksrekryterande; och Spetsutbildningar och Särskilda varianter.

     NIU och RIG
    Idrottsbegåvade elever kan komma in på NIU eller RIG. De utbildningar finns endast på några få gymnasieskolor. Antagning sker i samarbete med specialidrottsförbund. Kommer man in på RIG eller NIU långt hemifrån, brukar "alla" hjälpas åt och ordna så att eleven kan bo på skolorten under skolveckorna.

    Det är inte alls ovanligt att elever som går på skolan i en annan stad åker hem till föräldrarna varje helg. Internat och elevboende brukar ha öppet endast under "skolveckorna".

    Frågor och svar taggade med 'nya gymnasiekurser' (3 st.)

    • Martin

      Prövning av gymnasiebetyg?

      Jag citerar en text från Skolverket nedan. "Från och med den 1 juli 2011 gäller nya ämnesplaner med ändrade poängtal för gymnasieskolan. Den som påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får genomgå prövning i kurser enligt den äldre gymnasieförordningen (1992:394). Prövning av äldre kurser får...

      Milla : : Hej Martin! Du får göra prövningar i gamla kurser eller de nya (motsvarande) kurser. Det är inga problem att räkna ut Meritvärde om man blandar gamla och nya kurser. Kom med några exempel - vilka kurser vill du läsa upp? När du... Läs hela svaret
    • Alexander

      Plugga om man började gymnasiet 2009?

      Hej! Jag började alltså studera på gymnasiet på den tidigare gymnasiereformens regler, jag studerade 2 år, saknar alltså 1års studier. Jag har fått till mig att man måste plugga upp det innan 2016, eller kan jag lösa det senare också? Jag menar de känns sjukt orättvist om jag måste...

      Milla : : Hej Alex! Jag förstår din fråga och att du tycker det är jobbigt att behöva stressa och skynda när "jobbet kommer i vägen". Jag ska förklara för dig vad som gäller och föreslå några olika lösningar. På "din tid"... Läs hela svaret
    • Emelie

      Hur fungerar det nya betyg systemet?

      Jag vill gå logoped programmet men då måste jag ha matematik b och naturkunskap b, vad motsvarar det i det nya systemet? Måste man gå matematik 2 a, b och c då eller bara a? Samma sak med naturvetenskap?

      Anna: : hej Emelie! Till Logopedprogrammet krävs det följande behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b /... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga