Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Hur fungerar det med att gå IB?
3Poäng
Emma
Hej! Jag går nu i nian och ska söka gymnasium i vår och är inte riktigt säker på vad jag vill gå. Jag har i flera år tänkt att jag ska gå Natur, men för ett tag sedan blev jag tipsad om att gå IB och efter att ha läst mer om det så tycker jag att det verkar väldigt intressant, dock så förstår jag inte riktigt vad det innebär och jag har några frågor som jag jättegärna skulle vilja få svar på, så jag listar dem nedan.
*Om jag går IB, kommer jag att gå gymnasiet i Sverige eller utomlands?
*Som sagt så har jag länge velat gå natur, och efter det vill jag i så fall vidareutbilda mig till forskare inom farmakognosi. Om jag går naturvetenskapsprogrammet på ett vanligt svenskt gymnasium så kan jag efter gymnasiet läsa till det jag vill på ett svenskt universitet, men kan jag även läsa till det utomlands då? Alltså kan jag fortsätta mina studier utomlands efter att ha gått Naturvetenskap på gymnasiet?
Jag undrar även vad jag har för förutsättningar till att gå på universitet både utomlands och i Sverige för att bli forskare om jag går IB. kommer jag behöva läsa fler kurser för att ta mig in på universitet? Finns det någon speciell kurs jag ska läsa andra och tredje året på IB för att kunna bli forskare?
Det går att komma in på universitet/högskolor i Sverige och på högre utbildningar Utomlands både med examen från "vanlig svensk" gymnasieskola och med diplom från IB.
Det är också jättebra om du kan besöka skolorna som erbjuder IB-diploma program på öppet hus eller prata med personal och elever på de skolorna - på gymnasiemässan, eller helst både och.... Det borde inte heller vara omöjligt att boka "skuggning" i en IB-klass och till och med på flera skolor (under olika dagar). Info om att "skugga" - var god se gymnasieguiden.se/reportage/elev-foer-en-dag
Utökat svar
Ang. bli Forskare Det är en lång väg till att ev. kunna bli forskare; det är svårt att bli forskare. Det är mycket möjligt att du kan bli forskare, men du måste förbereda dig på en lång väg till det målet. Det är sällan så att man kan bli forskare med kortare eftergymnasial utbildning än på 10 år på heltid. alltså, du läser 3 år på gymnasiet och sedan minst 10 år till... och det är då inte alls säkert att kunna bli forskare. Kika gärna på framtid.se/yrke/forskare
Du skriver om att du vill bli forskare i Farmakognosi, som är läran om naturprodukter som används som läkemedel eller vid framställning av läkemedel. Och i så fall behöver du djupa och omfattande kunskaper i kemi och biologi samt också en del - inom medicin (säger jag som inte är expert på område)... men du måste - hur som helst - innan du kommer in på eftergymnasil utiblnding, skaffa dig Gymnasial utbildning och här är frågan om du ska i första hand söka till IB-diploma program eller till Naturvetenskapsprogramets inriktning Naturvetenskap. Kurser man läser första året på de två utbildningar är i mångt samma. På IB läser man på Engelska; på NA - med undervisningsspråk Svenska. IB är en utbildning som passar mycket bra om man efter gymnasiet vill läsa utomlands; detta pga det är en Internationell utibildning som finns i nästan alla länder och är "känd" hos utländska universitet; även det faktum att man läser på engelska är ett stort Plus om man efter gymnasiet söker till universitet utomlands. IB-skolorna finns långt ifrån alla svenska städer. Endast ca 30 skolor (av totalt ca 900 gymnasieskolor) erbjuder IB - räkna procentuellt.. det är inte många %, eller hur? Många elever kan inte läsa IB då det ej finns inom pendlingsavstånd för dem och flytta kan man inte när man är icke-myndig utan vårdnadshavares tillstånd. Det finns väldigt många exempel när eleverna efter IB kom in på svenska universitet; och när eleverna efter "vanliga svenska utbildningar" som t.ex på NA - kommer in på utländska universitet. ****** Du frågar om du på IB skulle behöva läsa "extrakurser"; och mitt svar är att kurserna på IB är minst lika svåra som på NA, ofta svårare; så på IB (om man uppnår godkända betyg) får man möjlighet att uppnå "minst" samma behörighet som på NA, ofta högre. Dock är det också mycket krävande att både börja i en ny skolform (gymnasiet) och byta språk (till undervisningsspråk Engelska) och anamma en "internationell utbildning" - det är då ännu "en skillnad". Det kan bli för mycket på en gång... så, jag råde dig testa bli "elev för en dag" på IB-programmet och på NA-programmet (då får du känna på och jämföra).
Frågor och svar taggade med 'antal högskolepoäng' (10 st.)
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Milla : :
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaret
Hej!
Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier.
Hur blir det med deltidsstudier?
Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer?
Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid?
Kan man då andra...
Anna: :
Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret
Hej! Jag har en generell fråga om hur antagningen på masterprogram fungerar. Jag har förstått att olika masters ställer olika krav och att man konkurrerar om plats mrd sina högskolebetyg. Det jag undrar är vad som händer om jag t.ex. läser ett...
Liselotte: :
Hej,urval till program på avancerad nivå brukar ske på "totalt antal högskolepoäng", alltså hur många högskolepoäng, totalt, man avklarade. Minimikravet är 180 hp,... Läs hela svaret
Hej, Jag har läst att det inte är tillåtet att läsa mer än 50hp, dvs 150%.
Men - vad händer om man läser exempelvis 50hp en termin? Jag har en något komplicerad situation. På min skola är termin 5 valbar, dvs vi kan välja helt...
Anna: :
Hej!det jag vet är att Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin men om man i sin ansökan lägger de nya kurser (som inte ingår i programmet man redan läser) högre upp, och sedan de kurser som... Läs hela svaret
Hej, finns det en ny bestämmelse angående antal högskolepoäng man får läsa sammanlagt under en livstid? Får man läsa mer än en utbildning? Bortsett från CSN.
Julia: :
Hej Emma,jag känner inte till någon sådan gräns, i alla fall inte i Sverige. Vet att det finns personer som har läst flera (t.ex tre st.) långa högskoleutbilndingar. För de... Läs hela svaret
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Milla : :
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret
Hej! Jag funderar på att bygga ihop min egen kandidatexamen men är lite osäker på det här med poängfördelningen. Om jag har fattat det rätt omfattar en kandidatexamen 180HP varav minst 90 av dem är inom det område man tar examen i och att...
Julia: :
Hejsan,frågor om att ta ut kandidatexamen efter att ha läst fristående kurser måste du ställa till studievägledningen på just det lärosäte där du vill... Läs hela svaret
Hej!
Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Julia: :
Hej Linnea,
man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel".
Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret
Jag läser nu kandidatprogram i kemi första termin vid Stockholm universitet, har ansökt till Uppsala universitet för vårterminen och blev antagen till receptarieprogrammet.
Jag är osäker om jag skulle byta till Uppsala universitet receptarieprogrammet. Det finns flera positiva saker om jag...
Julia: :
Hej Noor,kika gärna på info på framtid.se/yrke/receptarie där det också ges exempel var receptarie kan jobba, förutom Apoteket. Var just du kan få jobb efter utbildningen, kan vi givetvis inte svara... Läs hela svaret
Hej!
Jag bor utomlands och skulle vilja läsa några kurser på distans. Jag undrar om
man bara får läsa ett visst antal högskolepoäng och om detta då kan gå ut över om jag vill läsa ett helt program senare? Tacksam för svar!
Mikael: :
Det som finns begränsningar på är
1. antal veckor som man kan få Studiemedel för
och
2. antal högskolepoäng som man kan läsa under EN OCH SAMMA TERMIN.
Annars så... Läs hela svaret